Syfte: Syftet med studien är att lyfta fram de åtgärder som skrivs fram i grundskolans åtgärdsprogram samt att identifiera vilka diskurser som råder i texterna. Syftet är också att studera detta utifrån ett genusperspektiv samt att belysa vilka konsekvenser diskurserna kan få för elevers lärande och möjligheter till att konstruera identitet.Teori och metod:I studien används diskursanalys som kunskapsansats. Diskursanalys är en ansats som ger möjlighet att göra en omfattande textanalys. Språket i texterna som analyseras står i fokus. Språket är inte bara ett redskap för att återge verkligheten utan språkhandlingen bidrar även till att forma verkligheten.

Syfte och frågeställningar : Det övergripande syftet är att studera begreppet trygghet och dess användning i lokaltidningen Vårt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen är att komma åt trygghetsbegreppets innebörd såsom den är presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i själva fallet diskuteras. Studien utgår från följande allmänna och specifika frågeställningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv på trygghet framställt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien är en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehållsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring valdeltagandet bland sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken sverigefinnarnas sociala perspektiv är i relation till valdeltagande, och hur det kan tänkas påverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Problemet som är utgångspunkten är Haparanda kommuns låga valdeltagande, som är lägst i Sverige. Studien omfattade 38 intervjuer med sverigefinnar bosatta i Haparanda, tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och två intervjuer med kommunala tjänstemän. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med fokus på den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande, ur befintliga källor, användes.

Den feministiska serien Drift lanserades under våren 2007 av Kolik Förlag som en första del i ett projekt kallat Femisex. Det var en berättelse om sex och relationer och boken innehöll Teman som till exempel objektifiering av män och alternativ till heteronormen. Denna uppsats belyser bokens innehåll, format och kommunikationsutmaningarna i mötet med media. Målet med uppsatsen är att undersöka boken ur nämnda aspekter genom formen av en fallstudie för att sedan utveckla och förbättra den externa kommunikationen för framtida boklanseringar..

Bakgrund: Självskadebeteende anses vara vanligt förekommande i dagens samhälle. Beteendet anses inte vara ett uttryck för en vilja att dö utan ett sätt att hantera inre svårhanterad psykisk smärta. Självskadebeteende kan vara svårt att definiera eftersom det finns många olika metoder och svårighetsgrader. Det finns olika uppfattningar om hur prevalensen av självskadebeteende är fördelat mellan könen, den vanligaste uppfattningen är dock att beteendet är mer vanligt förekommande bland kvinnor. Enligt DSM-5 är självskadebeteende ännu inte en egen psykiatrisk diagnos.

Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram.

I denna kandidatuppsats har vi studerat hur nyckelpersoner i internationella omorganiseringar använder sig av strategiska diskurser för att förmedla sina budskap i tryckt press. Syftet har varit att ta reda på hur nyckelpersoner strategiskt utnyttjar rationella eller nationella diskurser vid en internationell sammanslagning och framför allt hur dessa kan kopplas till specifika Teman som i sin tur uppmärksammas i den mediala bevakningen.Företaget som valts för undersökningens fallstudie, är fusionen mellan Telia (Sverige) och Sonera (Finland) i slutet av 2002. Studien har genomförts, genom att undersöka tidningsartiklar från en dagstidning och en affärstidning från både Sverige och Finland, under en femårsperiod (2002-2006). Vi har sedan gått igenom dessa artiklar för att finna citat av sammanslagningens nyckelpersoner. Citaten har analyserats och kategoriserats med hjälp av kritisk diskursanalys för att avgöra hur olika personer har använt sig av rationella respektive nationella diskurser och inom vilka Teman man kan se olika diskurser.

Syftet med denna studie ä?r att analysera hur jihadiströ?relsen Islamiska Staten (IS) anvä?nder sig av sitt rö?rliga bildmaterial. Fö?rutom det vill den redogö?ra fö?r vilka uttryck och Teman som går att uppfatta i dessa filmer. Min ambition är inte att göra några detaljstudier av filmerna, utan att analysera, lyssna på retoriken och titta på bildspråket i delar av det material som publicerats av Islamiska staten.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sin relation med patienter och de tankar som har sitt ursprung i dessa kontakter. Intervjuer har genomförts med fem manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Materialet analyserades utifrån ett fenomenologiskt angreppssätt och strukturerades efter de genomgående Teman som framkom under analysen: Omvårdnad: en helhetssyn, Egenskaper och makt samt Manlig sjuksköterska: ett medvetet val. Bemötandet från patienterna uppfattades av de manliga sjuksköterskorna som positivt men som manlig sjuksköterska ser man sig fortfarande som en sällsynt varelse inom vården..

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta påverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien är uppdelat i två teoretiska Teman; de hårda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta är en kvalitativ studie och resultatet är baserat på sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder på att vikten vid en introduktion ligger på arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.

Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden och i Sverige drabbas 30 000 personer varje år. När någon drabbas av stroke innebär det en stor förändring i livet och sjukdomen kan ge många neurologiska symtom. Detta är inte bara något som drabbar den sjuke, utan det får även konsekvenser för de personer som finns i den sjukes närhet, de närstående. En person behöver inte vara förbunden till någon genom släktskap eller äktenskap för att definieras som närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser och behov hos närstående till personer som drabbats utav stroke, från insjuknandet till ett halvår efter utskrivning från sjukhus.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska Teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska läs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvärldsansats använts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvärldar blivit synliggjorda och tolkats utifrån ?sakerna själva?. Enligt fenomenologin är det i dialogen vi förstår varandra.

Bakgrund: I dagens samhälle finns flertalet tekniska nyskapelser som hjälper barn i vardagen och leder till stillasittande vardag. Idag är barnen mindre fysisk aktiva för att bland annat föräldrar skjutsar barnen till skolan. Barn rekommenderas idag att vara fysiskt aktiva i 60 minuter om dagen för hälsosam livsstil vilken endast en av fem barn kommer upp till. Den fysiskt inaktiva vardagen har stora negativa effekter på hälsan bland annat fetma, cancer och diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns motivation till ökad fysisk aktivitet.