Valdeltagande i Haparanda
socialt perspektiv och valdeltagande bland sverigefinnar i Haparanda
I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring valdeltagandet bland sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken sverigefinnarnas sociala perspektiv är i relation till valdeltagande, och hur det kan tänkas påverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Problemet som är utgångspunkten är Haparanda kommuns låga valdeltagande, som är lägst i Sverige. Studien omfattade 38 intervjuer med sverigefinnar bosatta i Haparanda, tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och två intervjuer med kommunala tjänstemän. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med fokus på den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande, ur befintliga källor, användes. De teoretiska utgångspunkterna var dels grundläggande svensk teoribildning om valdeltagande och socialt perspektiv så som Iris Marion Young definierat begreppet. Det empiriska intervjumaterialet beskrevs dels som grupper av informanter som har liknande relation till Haparanda och Tornedalen och dels som teman aktuella för studien. De teoretiska begreppen tillämpades på materialet för att skapa analytisk tydlighet. Ur intervjumaterialet identifierades tre huvudgrupper som kan anses representera tre olika varianter av sverigefinskt socialt perspektiv, det perspektiv första generationens immigranter har, den andra generationens perspektiv och det speciella perspektivet en gränsflyttare har. Ur dessa perspektiv skapades en idealtyp för Haparanda-sverigefinskt socialt perspektiv. Ur det samlade statistiska materialet kunde Sven Oskarssons förmodan, om en koppling mellan viljan att integrera sig i det Svenska samhället genom medborgarskap och rösträtten i olika val som ger en benägenhet att delta i val, ges stöd. Slutligen kunde ett antal idéer för arbetet att höja valdeltagandet i Haparanda presenteras som slutsatser. Studiens angreppssätt och dess ringa omfång begränsar möjligheten att dra säkerställda slutsatser om den sverigefinska befolkningens valdeltagande i stort men ger en relativt bred bild av vilka teman som är viktiga för att kunna attrahera gruppens intresse för svensk politik.