Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur barnen samtalade när de fått ta del av en och samma saga utifrån de tre medierande verktygen högläsning, activboard och CD-skiva. Vi har valt att lägga fokus på barn i förskolan eftersom vi utbildar oss till förskollärare. I bakgrunden gör vi en tillbakablick i sagans historia och belyser varför sagan är viktig i förskolan samt hur den är kopplad till styrdokumenten. Vi beskriver även språket, didaktiken och hur viktig fantasin är för barnens utveckling och hur den formar människans beteenden. Som teoretisk utgångspunkt för vårt arbete har vi valt sociokulturell teori.

Den här uppsatsen var en genomgång av litteratur som publicerats mellan 2005 till mars 2008 rörande ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) i förhållande till arbetsterapi. ICF är en klassifikation som anses vara användbar inom rehabilitering och arbetsterapi. Syftet med studien var att redogöra för den senaste vetenskapliga litteraturens beskrivningar om betydelsen och användningen av ICF inom arbetsterapi. Frågeställningarna var inriktade mot hur ICF använts inom olika områden, vilka faktorer som påverkar användningen, vilka metoder som kan utnyttjas för att öka användning samt kritik och utvecklingsmöjligheter för ICF. En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser och 13 artiklar inkluderas efter urvalsprocessen.

 Idag beräknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system påverkar den ena individen den andra, därför blir även de närstående drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de närstående. Det är viktigt med stöd till de närstående från vårdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. Vårdpersonalen kan se de närståendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de närstående, och kan bidra till ett minskat lidande för närstående till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara närstående till personer med demenssjukdom.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala Teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa Teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras.

I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framställs av Aftonbladet och Dagens Nyheter på årsdagarna av massakern på Utöya som har varit, det vill säga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frågeställningarna studerade vi vilka Teman som återkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas samspel. Materialet består av tio artiklar och teorierna som vi har använt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursanalys för att undersöka texterna och en semiotisk analys när vi analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till är att Breivik frekvent framställs som fascist och islamofob.

Introduktion: Mötet med patienten är centralt i sjuksköterskans profession. Professionens utveckling ställer nya krav på sjuksköterskan och enbart hälften av sjuksköterskans tid spenderas i direktkontakt med patienten. Syfte: Att identifiera faktorer vilka påverkar etablerandet av en vårdrelation med utgångspunkt i sjuksköterskans roll. Metod: Polit och Becks (2012) niostegsmodell utgjorde grunden till denna litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Nio artiklar svarade mot syftet.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som drabbats av trauma. Åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Data analyserades genom kvalitativ tematisk innehållsanalys och resulterade i två Teman och sju kategorier. Dessa Teman var: att vilja tillgodose behoven och att bära med sig det svåra. Resultatet lyfter fram vikten av att intensivvårdssjuksköterskorna är väl förberedda inför omhändertagandet av en patient som drabbats av trauma som en förutsättning för att förmedla god omvårdnad.

Bakgrund:Beröring används inom sjukvården som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisätts ämnen i kroppen som gör att vi känner välbefinnande. Beröring är också en viktig del i den icke-verbala kommunikationen.Syftet är att beskriva hur beröring som kommunikation påverkar vårdrelationen.Metod:Detta är en litteraturöversikt där metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nämnare och skapa Teman. Totalt har tolv artiklar analyserats.Resultat:Till resultatet framkom fyra Teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter.Diskussion:Beröring är ett medel för att trösta samt skapa och upprätthålla vårdrelationen.

Depression är en form av psykisk ohälsa som ökar i samhället. Olika former av behandling används där fysisk aktivitet är en av dem. Genom denna studie vill vi öka kunskapen kring upplevelser och påverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression. Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa studier använts. I resultatet framkom fyra Teman där det första påvisar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på personer med depression.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika Teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritiskdiskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställsi den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna?stereotyping? och andrafiering.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta på hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som är avsedd för unga tjejer. Jag vill också anlägga ett tidsperspektiv för att se om det skett någon förändring över tid och hur den i så fall ser ut. Empirin utgörs av texter från tidningen FRIDA från 1983 och 2008. Frågeställningarna är: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag använder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

Bakgrund: Antalet personer som får någon form av demenssjukdom ökar som en följd av att människor lever längre och att sjukdomen ökar med stigande ålder. Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fått sjukdomen fokuseras det sällan på. Det är en kronisk sjukdom och tillhör en av våra folksjukdomar med dödlig utgång. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att få och leva med Alzheimers sjukdom.

Av de läkemedel som förskrivs i Sverige, konsumerar de äldre över 65 år ca 40 %. Anledningen är att denna grupp drabbas av många sjukdomar och behandlas med fler läkemedel. Äldre får generellt sett annorlunda och fler biverkningar än yngre. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur sjuksköterskan kan säkerställa en god farmakologisk omvårdnad hos äldre och uppmärksamma de konsekvenser som uppstår till följd av polyfarmaci. Studien utfördes som en litteraturstudie där 22 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades varefter två Teman framträdde.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.