Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre Teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta Tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra Temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna.

BakgrundSedan 1970-talet har studier visat att män och kvinnor utövar våld i nära relationer till liknande grad. Även senare år har studier genomförts som visar att både män och kvinnor kan utöva och vara utsatta för våld i nära relationer.Män som blivit utsatta för våld i nära relationer söker hjälp både hos informella resurser som familj och vänner, samt hos formella resurser som hälso- och sjukvårdspersonal och hjälporganisationer. Männen upplever att de har blivit hjälpta till olika grad. Majoriteten av de män som sökt hjälp från olika hjälporganisationer upplever att organisationerna inte alls varit hjälpsamma, och många gånger har männen upplevt att de blivit dåligt bemötta.SyfteSyftet var att beskriva hur amerikansk hjälppersonal arbetar med heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer samt deras tankar och upplevelser runt våldet.MetodSju semistrukturerade intervjuer genomfördes, varav en exkluderades. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

Förskolan har riktlinjer från Skolverket i form av en läroplan. Förskolan är ett komplement till hemmet och en riktlinje i läroplanen berättar att hemmet ska göras delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vårdnadshavarnas synsätt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen från förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vårdnashavarna delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsättningar, tips och råd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv från förskola till hem. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod med enkäter undersöker studien dilemmat kring problematiken av delaktiga och involverade vårdnadshavare.

Uppsatsens Tema är hur man kan arbeta med kvalitetsstyrning och kvalitetsutveckling inom fallföretaget Genevads. I uppsatsen studeras förekomsten av kvalitetsbrister i produktionsprocessen. Diagnosen leder fram till uppsatsens andra steg där vi söker efter bättre kvalitetstyrning och kvalitetsutveckling. Teoretiskt fokus ligger på "lean six sigma" och kvalitetsutveckling enligt "lean"-principerna..

Denna rapport avser arbetsprocessen bakom ett examensarbete på Mälardalens högskola med Tema?flöde och processer?. Arbetets uppgift har varit att framställa en informativ bildserie för barn iårskurs 0 till 6 som informerar om källsortering och motiverar att källsortera. Rapporten innehållerkvalitativa undersökningar kring hur man framställer bra effektiv informationsdesign anpassat förbarn, hur man finner rätt bildmanér för målgruppen samt huruvida om serier är effektfulla i läromedel..

I syfte att undersöka förändring efter en utbränningsprocess genomfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta personer. Undersökningens huvudfråga var; Vad upplever dessa personer har förändrats som en följd av deras utbrändhet?Vi har använt kvalitativ metod och genom våra intervjuer har vi försökt illustrera intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter. Studien har en hypotesgenererande ansats.Resultatet visade många exempel på förändring och fem övergripande Teman utkristalliserades. Det första övergripande Temat handlar om nya insikter om sig själv.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Resumé   Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp, Högskolan i Skövde Titel: Pedagogisk dokumentation ? olika innebörder och konsekvenser. Sidantal: 33 Författare: Carina Johansson och Camilla Lans Ajnestål Handledare: Susanne Klaar Datum: Januari 2009 Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia filosofin, Utvecklingspedagogik, reflektion, kommunikation.   Syftet med vår studie är att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebär för pedagoger i förskolan. Vi vill också undersöka om det finns olika former av pedagogisk dokumentation och i så fall var skillnaden ligger mellan dessa former. Med hjälp av att intervjua 12 pedagoger vid fem olika förskolor samt att läsa litteratur om vårt valda ämne, har vi kommit fram till att det finns två arbetssätt av dokumentation. De olika arbetssätt som framkom i vårt resultat tillhör utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin.

Konkurrensen mellan hotellen har ökat på grund av förändringar i samhället, även kundernas behov och önskemål har förändrats. I dagens samhälle blir det allt vanligare att hotell inte enbart kan konkurrera med bra service och pris. Det krävs något extra, något utöver det vanliga för att locka kunder och öka konkurrensfördelarna. Hotellen måste hitta nya sätt att differentiera sig på och det har blivit allt viktigare med ett starkt varumärke som kan ge ett mervärde till kunderna. Det har blivit vanligt att hotell använder sig av storytelling och Tema för att bygga upp sitt koncept och varumärke.

Syftet med denna uppsats är att undersöka danslärares förhållningssätt till ämnesövergripande arbete i dansundervisningen. Jag ska ta reda på om danslärare arbetar ämnesövergripande på dansundervisningen och även hur de arbetar ämnesövergripande. Varför använder danslärarna detta arbetssätt och vilka för- och nackdelar finns med att arbeta ämnesövergripande? För att ta reda på detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med danslärare från olika grundskolor och gymnasium, två lärare från låg- och mellanstadiet, två från högstadiet och två gymnasielärare. Enligt läroplanen för grundskolan och gymnasiet ska lärare integrera andra ämnen i sin undervisning för att skapa en helhetsförståelse för eleverna.

Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett Tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två Teman. Ett Tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett Tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det Temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur ett praktiskt Temaarbete kan förändra förskolebarns kunskaper och förståelse kring ett kunskapsområde. Temat handlar om rymden och vårt solsystem. Undersökningen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling, där samtal och samarbete utgör en viktig del av arbetet på förskolan, inte minst inom ramen för Tematiskt arbete. En annan viktig aspekt att studera inom lärande är barnens egna inre drivkrafter och hur förskolan skapar förutsättningar att väcka intresse och vetgirighet hos barnen. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med förskolebarn i början respektive slutet av Temaarbetet, och med förskolans lärare efter avslutat Tema, för att få bilder ur olika perspektiv av vad Temaarbete kan ge i form av kunskaper och insikter. Studien visar att Tematiskt arbete ger mycket goda möjligheter till ett mångsidigt lärande, där nya kunskaper utvecklas och sätts in i ett relevant sammanhang. Intervjuerna med barnen visar en tydlig utveckling av såväl kunskaper om solsystemet som förståelse kring himlakropparnas kopplingar och relationer.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två Teman. Ett Tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett Tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det Temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett Tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.