Det ökade miljömedvetandet i samhället har medfört att företag i allt större utsträckning väljer att redovisa miljöinformation till sina intressenter. Att använda sig av gröna nyckeltal i sin miljöredovisning är ett sätt för företag och kommuner att presentera det aktuella miljötillståndet och det miljöarbete som bedrivs för att uppnå en hållbar ekologisk utveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka strategiska aspekter med dess miljöredovisning som ett urval av Sveriges kommuner, som använder sig av gröna nyckeltal, har gentemot sina externa intressenter. Vidare beskrivs upplevda möjligheter och svårigheter vid upprättande, mätning och användningen av de gröna nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Uppsatsens syfte undersöktes genom att utifrån ett kvalitativt synsätt genomföra en fallstudie i form av Telefonintervjuer med 6 av de 15 kommuner som i samråd med Kommunförbundet år 2000 tog fram 25 gröna nyckeltal för kommuner.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera utformningen av nyckeltalsredovisning i svenska publika företag, främst med utgångspunkt i sektorstillhörighet samt utveckling över tid. Uppsatsen består av tre delundersökningar som syftar till att kartlägga, upptäcka eventuella trender samt gå djupare in på företag som skiljer sig från mängden. Empirin har samlats in med hjälp av en inventeringslista, en trendlista och slutligen två Telefonintervjuer. Nyckeltalsredovisningen är förhållandevis enhetlig även om vissa företag och branscher uppvisar vissa avvikelser. Slutsatsen är den att företag på A-listan presenterar i genomsnitt ca 26,5 nyckeltal.

Villkorlig dom med samhällstjänst är Sveriges tredje vanligast straffpåföljd. Den är billig, human och få personer återfaller i brott. Det här reportaget handlar om personerna som hjälper till så att samhällstjänst kan ge alla de här positiva effekterna, nämligen kontaktpersonerna på verksamheterna där dömda placeras för att arbeta.Genom att göra Telefonintervjuer med drygt 60 verksamheter i Västsverige så har vi försökt skildra hur kontaktpersonernas syn på sin roll och sitt ansvar som arbetsledare ibland skiljer sig från kriminalvårdens syn.Vår undersökning visar på ett stort engagemang från kontaktpersonernas sida, ett engagemang som inte uttryckligen efterfrågas av kriminalvården.En del av kontaktpersonerna i vår undersökning lägger ner mycket tid på personerna de tar emot, de samtalar, stöttar och arbetsleder. Några av dem efterfrågar också utbildning för att kunna bemöta och stötta klienterna på ett bra sätt. Som det ser ut nu får verksamheterna ingen ekonomisk ersättning som motivation för att arbetsleda personer som gör samhällstjänst.Samtidigt som samhällstjänstdomarna ökar föreslår också den senaste påföljdsutredningen förändringar som kan möjliggöra att ännu fler kan göra samhällstjänst i framtiden.

Syftet med denna studie var att undersöka närståendes upplevelser av att närvara vid livsuppehållande behandling av anhörig. Kvalitativ metod har använts. Telefonintervjuer gjordes med 23 närstående under perioden februari-juni månad 2008. Intervjuerna bandades och skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanaly. efter analys av insamlat material utvanns två kategorier: positiva och negativa känslor och kunnig och trevlig personal.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur ledare och anställda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmåga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de båda partnerna, kan vi presentera en förståelse om hur det skapas nya kreativa idéer även när medarbetarna inte är under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgått ifrån är en kvalitativ studie där data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken Telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delägare. Telefonintervjuerna genomfördes på tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

Polisens beteende och förhållningssätt är ständigt ett aktuellt diskussionsämne. Vi har åtskilliga gånger fått höra hur cyniska poliser är och vi har ofta förbryllats över den negativa syn som allmänheten har gentemot kåren. Utifrån egna reflektioner och erfarenheter i kombination med nyfikenhet har vi därför valt att studera just cynism inom polisyrket. Syftet med vår studie är att försöka förstå om cynism förekommer och hur den i så fall påverkar Polisens attityd och signalvärde.Vi har studerat ämnet genom att tolka relevant litteratur samt genom att skicka ut en enkät till en svensk, medelstor Polismyndighet. Vidare har vi med ett par utvalda personer utfört uppföljande Telefonintervjuer för att få mer utvecklade och djupgående svar.Resultaten har genomgående varit någotsånär av samma mått men givetvis även med avvikelser.

Vårt syfte är att beskriva och analysera controllerfunktionen på divisionsnivå eller motsvarande och vi fokuserar vår undersökning på controllerns plats i organisationen, roll samt arbetsuppgifter. Vi har gjort en metodkombination av både kvantitativ och kvalitativ karaktär beträffande telefonintervjuundersökningen och djupintervjuerna. Vår metod är deskriptiv och vår analysmetod är analytisk induktion. Den teoretiska utgångspunkten är en av oss genomförd genomgång av litteratur och tidigare forskning angående controllers. Vårt empiriska material är insamlat, dels med hjälp av 27 Telefonintervjuer, dels med hjälp av tre djupintervjuer.

Syftet med studien är att undersöka vad gymnasielärare i ämnet matematik anser vara de största svårigheterna med undervisningen i sitt ämne. Jag har också undersökt vad matematiklärarna anser att de gör och kan göra utifrån nuvarande förutsättningar för att komma till rätta med eller minska de angivna svårigheterna och vilka andra förändringar de anser skulle behövas. Undersökningen baseras på Telefonintervjuer med 7 matematiklärare som arbetar inom gymnasieskolan under vårterminen 2011. Resultatet har kategoriserats utifrån tre nivåer, individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Det kategoriserade materialet har sedan jämförts med kommande förändringar på skolområdet i och med att nya styrdokument införs från förskola till gymnasieskolan.

Detta arbete har som fokusering att studera vad som driver utvecklingen av system för elektroniska affärer mellan företag. Syftet är dels att belysa vilka krav som företag som har infört system för elektroniska affärer ställer på systemet och dels att ta reda på de faktorer som driver utvecklingen framåt. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med företag som utvecklar system för elektroniska affärer mellan företag. Sammanlagt har sex intervjuer gjorts genom besöks- och Telefonintervjuer. Området har delats in i två olika typer av system för elektroniska affärer beroende på mot vilken del i förädlingskedjan de riktar sig.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av den professionella rollen i ett multidisciplinärt team inom psykiatrins ätstörningsenhet. Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett års erfarenhet inom psykiatrins ätstörningsenhet. Undersökningsgruppen bestod av tio arbetsterapeuter med vid geografisk spridning över Sverige. Studien genomfördes via Telefonintervjuer och intervjuutskrifterna analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av arbetsterapeutens roll i teamet?, ?Att erhålla stöd från teamets representanter?, ?Otydliga professionella roller i teamet? och ?Att sträva mot samma mål?.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka gränser som finns för arkitektens arbete och hur de påverkar arkitektens kreativitet. Gränser kan ha både en positiv och en negativ påverkan på kreativitet vilket utgör grunden för problemformuleringen. Simons styrmodeller i kombination med Einar Häckners teori om mjuk och hård information har använts för att göra en uppdelning av faktorer som påverkar kreativitet. Genom en fallstudie av fyra arkitekter på fyra olika byråer visas vilka gränser som fanns och hur de påverkar kreativitet. Synsättet har varit analytiskt med kvalitativ datainsamling och ett deduktivt arbetssätt.

Finansiella mått har traditionellt sett använts som indikator på värde. Behovet att inkludera fler dimensioner av värde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömässiga investeringar i monetära termer. SROI är under utveckling och det finns olika perspektiv på användningsområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.

BAKGRUND:Tidigare forskning visar att det är viktigt med föräldrasamverkan för elevens utveckling.Läroplanerna säger att vi ska ha ett samarbete mellan hemmet och skolan. Det finns inte såmycket forskning kring läxornas påverkan, den litteratur som finns är mer diskussionsartad.SYFTE:Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur föräldrarna ser på samarbete mellan hemmet ochskolan inom ämnet matematik. Vi har avgränsat oss genom att välja två aspekter kringsamarbete. Den första aspekten är föräldrarnas syn på deras möjlighet att följa sitt barnskunskapsutveckling inom ämnet, då med fokus på betyg och det andra är läxor.METOD:Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning som grundar sig på 29 stycken enkätsvar. Föratt stödja vår enkätundersökning gjorde vi också fyra kvalitativa Telefonintervjuer.RESULTAT:Vi kom fram till att föräldrar är generellt nöjda med informationen kring sitt barns utvecklingi ämnet matematik.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien är genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och Telefonintervjuer samt en nätundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i många anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, då namnet stundtals associeras med frukostflingor. Gällande kultur visar det sig att K special är en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. Både tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn på livet och människors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

I denna uppsats kommer vi undersöka hållbara musikfestivaler. Syftet är att få en djupare förståelse om arrangörernas och besökarnas roll inom hållbara musikfestivaler. Vi har inriktat oss på tre musikfestivaler i Sverige, Öland Roots, Urkult och Way Out West för att undersöka hur och varför de arbetar med sådan hållbar utveckling. Det som även kommer att undersökas är besökarnas roll inom hållbarhetsområdet. Genom Telefonintervjuer har vi fått en uppfattning om arrangörernas roll inom hållbarhetsarbetet.