Sök:

Sökresultat:

530 Uppsatser om Telefon rćdgivning - Sida 11 av 36

Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv

Uppsatsens titel lyder: Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv ? en komparativ studie om svenska och tyska första linjens chefer inom tillverkningsindustrin. Studiens syfte Àr att undersöka skillnader och likheter mellan chefer pÄ linjenivÄ pÄ ett svenskt och ett tyskt företag inom tillverkningsindustrin, dÀr vi dels fokuserar pÄ deras upplevelser som första linjens chef och dels i vilken utstrÀckning nationalkulturen pÄverkar och styr den första chefsrollen. Vi har valt att göra en komparativ fallstudie pÄ linjechefsnivÄn dels pÄ Saab i TrollhÀttan och dels pÄ Polytron i Bergisch-Gladbach. Det primÀra tillvÀgagÄngssÀttet har utgjorts av en deduktiv ansats dÀr semistrukturerade kvalitativa intervjuer med första linjens chefer anvÀnts.

En gemensam vÀrdegrund : Förskolepedagogers förestÀllningar kring lÀroplanens övergripande mÄl

Examensarbete 10 poĂ€ngi LĂ€rarutbildningenVĂ„rterminen 2007SAMMANFATTNINGÅsa Lobsien, Annette Persson & Jennie SandbergEn gemensam vĂ€rdegrund? Förskolepedagogers förestĂ€llningar kring lĂ€roplanens övergripande mĂ„lEn studie om den gemensamma vĂ€rdegrunden inom förskolan?Engelsk titel: A common value-system: Pre-school teachersÂŽ thoughts about the general objectives of the Swedish curriculum.VĂ€rdegrunden Ă€r ett omdiskuterat begrepp som Ă€r svĂ„rt att sĂ€tta ord pĂ„. Alla talar vi om en vĂ€rdegrund, men hur ska det kunna vara en och samma vĂ€rdegrund om inte vi inom förskolan för stĂ€ndiga diskussioner om innehĂ„llet och vad vĂ€rdegrunden stĂ„r för. Avsikten med vĂ„rt examensarbete har varit att undersöka pedagogernas förestĂ€llningar kring begreppet vĂ€rdegrunden samt hur pedagogerna arbetar med vĂ€rdegrunden i förskolan. För att finna svar pĂ„ detta har vi lĂ€mnat ut intervjuenkĂ€ter och haft fokussamtal med pedagoger pĂ„ tvĂ„ förskolor.

Kan telefonrÄdgivning vara ett bra komplement till den
skriftliga informationen?: en studie pÄ Distansapoteket i
Boden.

För att uppnÄ en god lÀkemedelsanvÀndning krÀvs att kunden utifrÄn sina behov fÄr den information han/hon behöver för att fÄ förstÄelse för sin lÀkemedelsbehandling. Det Àr inte bara en fördel för kunden, det Àr ocksÄ viktigt för att samhÀllet ska kunna minska kostnaderna för lÀkemedel. Med bakgrund av en tidigare studie dÀr man ifrÄgasatte om informationen frÄn Distansapoteket Àr nödvÀndig ville vi i denna undersökning ta reda pÄ hur behovet av informationen ser ut och om den borde kompletteras med t.ex. telefonsamtal frÄn apoteket. IntervjufrÄgor formulerades och 300 försökspersoner som nyligen fÄtt leverans frÄn Distansapoteket kontaktades via telefon.

Kommunikation med outsourcad funktion

Outsourcing har idag blivit en allt vanligare strategi för större industriföretag att anvÀnda sig av som en del av sin verksamhet. En förutsÀttning för att ett företag ska bli framgÄngsrikt Àr att kommunikationen mellan företagets olika avdelningar fungerar vÀl och dÄ en vÀsentlig funktion i ett företag outsourcas blir den externa kommunikationen av yttersta vikt.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ett företag kommunicerar med en outsourcad funktion placerad utomlands samt vilka kommunikationshinder som kan pÄverka informationsöverföringen mellan företagen. Studien avgrÀnsar sig till vÀletablerade och stora företag, vilka har sin kÀrnverksamhet i Stockholm.För att undersöka hur företagen kommunicerar med deras outsourcade funktion genomfördes kvalitativa intervjuer hos Ätta företag. En litteraturstudie genomfördes för att stÀrka eller motsÀga data hÀmtad frÄn intervjuerna.Empirin frÄn intervjuerna visade att bÄde Företag A och Atlas Copco anvÀnde sig av e-post och telefon nÀr de kommunicerade med de outsourcade funktionerna. Telefonmöten och regelbundna fysiska möten var ocksÄ vanligt förekommande.Kommunikationen mellan företaget och dess outsourcade funktion Àr vÀldigt viktigt hos företagen och de försöker stÀndigt förbÀttra processer och relationer för att underlÀtta kommunikationen.

Android - Onlinespelutveckling

I dagens samhÀlle har telefonerna gÄtt ifrÄn att bara vara ett kommunikationsmedel till sÄ mycket mer. Idag finns miljontals applikationer till telefonerna som gör dom mer lik en nöjesenhet Àn en telefon. Syftet med projektet har varit att med hjÀlp av förundersökningar skapa en mobilapplikation till operativsystemet Android. I applikationen Àr syftet att lÀgga vikt pÄ anvÀndarvÀnlig design, snabb och effektiv funktionalitet. MÄlet med projektet Àr att fÄ kunskap hur syftet ska kunna uppnÄs.

Sjuksköterskors upplevelser av telefonrÄdgivning: En litteraturstudie

TelefonrÄdgivning Àr en del av hÀlso- och sjukvÄrden som ökar stort pÄ grund av efterfrÄgan frÄn allmÀnheten. Idag arbetar mÄnga sjuksköterskor med sjukvÄrdsrÄdgivning per telefon. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av telefonrÄdgivning. Litteratursökningen gav 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier: svÄrigheter av att inte kunna se i mötet, ett stort ansvar som krÀver kunskap, vara i en utsatt position med begrÀnsade resurser, ett givande och stimulerande arbete och anvÀndning av beslutsstöd bÄde hindrar och kompletterar.

Mot ett ledningsperspektiv : I segmentrapportering

Bakgrund och problem: FrÄn och med 2005 Àr det obligatoriskt för alla börsnoterade företag inom EU att tillÀmpa IFRS, International Financial Reporting Standards, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. En av dessa standarder Àr IAS 14, segmentrapportering. Den reglerar hur rörelsegrenar, affÀrsomrÄden och marknadsomrÄden ska redovisas. Nu finns ett utkast till standard frÄn International Accounting Standards Board (IASB) som Àr tÀnkt att förÀndra och förbÀttra gÀllande standard avseende segmentrapportering, IAS 14. Syfte: Att undersöka vad revisorer, företag och analytiker tror om den föreslagna förÀndringen av segmentrapporteringen och vilka konsekvenser det kan medföra.

Stress och hÀlsa hos elitfotbollsdomare

Denna studie hade som syfte att undersöka vilka orsaker till stress svenska elitfotbollsdomare upplever samt hur domarna hanterar den upplevda stressen. Vidare syfte var att undersöka hur stressen pÄverkar domarnas hÀlsa, och vilken pÄverkan stressen har pÄ beteendet hos domarna. Urvalet till denna studie bestod av 10 svenska elitfotbollsdomare, bÄde mÀn och kvinnor, med domaruppdrag inom Allsvenskan eller Superettan sÀsongen 2011. En semistrukturerad intervjuguide anvÀndes under antingen telefon- eller personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.

FrÄn morgon till kvÀll : En undersökning om vilka faktorer en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid pÄ att utföra administrativa arbetsuppgifter, som frÀmst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansÄg sjÀlva att den hÀr typen av arbetsuppgifter ökat eller förÀndrats markant de senaste Ären. En konsekvens som framhölls var att det nÀra ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning pÄ enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

Vad gör de dÀr i kyrkan egentligen, mer Àn att hÄlla gudstjÀnst? : en intervjuundersökning om diakonalt arbete med nedslag i nÄgra kristna kyrkor i GÀvle

Syftet Àr att göra en lokal undersökning i GÀvle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete bestÄr av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill Àven undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhÀlle.Min metod Àr att genom intervjuer fÄ vetskap om vad det försiggÄr för socialt arbete i kristna församlingar i GÀvle. Jag har gjort en fallstudie dÀr jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt kÀllmaterial Àr de intervjuer jag utfört dÀr frÄgorna medvetet Àr öppna för att fÄ ett samtal.

Kostchefers uppfattningar om tillsatser i skolmÄltiden

Under de senaste Ären har tillsatser i skolmÄltiden debatterats vÀldigt mycket, dÄ mÄnga har synpunkter angÄende livsmedelsval, mÄltidsmiljö, nÀringsinnehÄll och tillagningsmetoder. Det Àr kostcheferna som ofta fÄr stÄ till svars nÀr förÀldrar och media har Äsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan Àr riktlinjer och normer för hur den svenska skolmÄltiden kan se ut. De tillsatser som Àr bedömda av Efsa och godkÀnda av EU, Àr mÀrkta pÄ livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmÄltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelstillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelstillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frÄgorna stÀlldes efter ett förskrivet frÄgeformulÀr och det fanns möjlighet att Àven stÀlla följdfrÄgor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer Àr överens om att mÄnga tillsatser Àr onödiga, men vissa mÄste finnas.

AffÀrspressens granskande roll - vilka förutsÀttningar krÀvs?

Under det gÄngna Äret uppmÀrksammades ett antal skandaler inom nÀringslivet. De hÀndelser man kan dra sig till minnes Àr medias massiva kritik mot de bonusavtal som ABB:s och nu senast Skandias ledningar tillskansat sig. Försvarsledningen som kritiserades efter det att man brutit mot gÀllande representationsregler och Systembolagets att butikschefer anklagades för mutbrott. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som krÀvs för att ekonomijournalistiken ska kunna utföra en kritisk granskning av nÀringslivet och den offentliga sektorn. Vi skapade en modell med följande innehÄll: Journalisten, Arbetsmiljö, Sanktionssystem, Juridiska klimatet och Pressen som politiskt maktmedel.

En ÄlÀndsk trÀdgÄrdsmÀstare och hans trÀdgÄrd. : Fredrik Sundberg, Hasselbo TrÀdgÄrd pÄ 1950-talet

TÀnk att du trÀffar din livspartner, ni flyttar in hos dina förÀldrar och bor i en liten kammare. Ni fÄr barn och börjar bygga ett hus pÄ en bit mark ni bryter ut frÄn din fars mark. Arbetet pÄgÄr i över tvÄ Är och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande vÀxthus och en ladugÄrd med era tre smÄ barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, nÄgra höns, grisar och odlar det mesta av maten sjÀlva.

Myndighetens ungdomsperspektiv i aktuella ungdomsfrÄgor: utbildning, arbete och medinflytande

VÄrt syfte med studien var att belysa vilka möjligheter och förutsÀttningar myndigheter ger ungdomar till att stanna i sin hemkommun. Med studien ville vi fÄ en kunskap om myndigheterna uppfattning av ungdomar. Valet av myndigheter baserades pÄ hur deras beslut pÄverkar ungdomars framtid i val av utbildning, arbete och inflytande. Myndigheterna intervjuades med en grundmall, som var i en ostrukturerad form och med öppna frÄgor, per telefon eller under planerade möten. MÄlet med intervjuformen var att fÄ informella svar.

Hur anvÀnds relationsbyggandeprocessen i den svenska programvarubranschen för att skapa lÄngsiktiga relationer med nyckelkunder?

Relationsbyggandeprocessen och key account management anvÀnds av mÄnga företag för att etablera starka och lÄngsiktiga relationer med sina kunder och pÄ sÄ sÀtt kan företagarna behÄlla kunderna och öka sina konkurrensfördelar jÀmför med sina konkurrenter. I denna uppsats har vi som syfte att undersöka anvÀndandet av relationsbyggandeprocessen i svenska företag och hur svenska företag gÄr tillvÀga nÀr det vÀljer vilka nyckelkunder det ska bygga upp lÄngsiktiga relationer med. Vi undersöker detta med en fallstudie med hjÀlp av en intervju. Intervjun genomfördes per telefon. Resultatet visar i vilken utstrÀckning teorin om relationsbyggandeprocessen och key account management stÀmmer med hur förtegen verkligen anvÀnder sig av dessa i verkligheten.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->