Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag 30-60 år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig.

Syfte: Implementeringen av EG:s fjärde bolagsdirektiv i Sverige har medfört att kravet på rättvisande bild införts i svensk lagstiftning. I samband med att uttrycket rättvisande bild infördes i ÅRL[1] 2 kap 3 § uppkom frågan om kravet på god redovisningssed är berättigat med hänsyn till den ökade internationaliseringen av redovisningsnormerna. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. I denna uppsats skall undersökas om begreppet god redovisningssed bör avskaffas eller behållas. Är begreppet fortfarande berättigat med hänsyn till internationaliseringen och efter att rättvisande bild införts i svensk lag.

BakgrundÅr 1994 trädde den första upplagan av Mervärdesskattelagen i kraft i Sverige och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Sedan Sveriges inträde i EU påverkas vår lagstiftning av bestämmelser inom EU, så som direktiv och förordningar. EG:s förändringsarbete inom mervärdeskatteområdet syftar bland annat till att modernisera regelverket utefter förändringar i handeln och att bevara medlemsstaternas skatteintäkter. Under år 2009 har svensk regering lagt fram en proposition som syftar till att införliva ett antal EG-direktiv där tre stora förändringar kan urskiljas; bedömning av omsättningsland för tjänster, periodisk sammanställning samt återbetalning av moms. Dessa förändringar är tänkta att träda i kraft i svensk mervärdesskattelag i januari 2010.

SammanfattningRubrikFrom Sea, Sand, Sun and Sex to Death, Disaster och Deprivation-etiska överväganden vid utformningen av marknadskommunikation för dark tourism företagProblemTurism är en marknad under kontant utveckling vilket leder till att nya nischer utvecklas inom branschen för att tillfredställa kunders ökade krav. En av dessa underkategorier är dark tourism. Denna företeelse grundar sig i ett intresse att besöka platser som varit med om katastrofer. Att kommersialisera och exploatera död är ett kontroversiellt område och av många anser att denna sorts turism är oetisk. Det gäller för företag som arbetar med dark tourism att utforma marknadskommunikation som inte uppfattas som felaktig i kunders ögon.

SammanfattningBakgrundFör att försöka skapa en mer ändamålsenlig och effektiv kapitalmarknad utfärdade Europaparlamentet och Europarådet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbättra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes därefter ett krav på unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förändrades tillvägagångssättet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjära avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillämpas, utan goodwill skulle nu bli föremål för en aktiv värdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sätt att värdera goodwill uppkommer det flera frågor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som måste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill.

Detta är en studie om coopetition inom destinationsnätverk, det vill säga när aktörer på en turistdestination ingår i ett nätverk där samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien är gjord på Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnätverk i Gällivare i norra Lappland som består av ett destinationsbolag, turistbyrån samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnäringen. Coopetition är en sammansättning av engelskans cooperation och competition och är ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer går samman för att nå konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie är utveckla en förståelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnätverk och det praktiska syftet är att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnätverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förståelse för hur kommunikation och motivation påverkar samarbetet inom nätverket. I och med att vi i studien vill nå en förståelse för begreppet coopetition inom destinationsnätverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet är att se hur de på förhand bestämda faktorerna kommunikation och motivation påverkar coopetition så antar studien ett deduktivt angreppssätt.

Vårt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, på låg ? och mellanstadie-nivå, upplevelse av anmälningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var även att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med föräldrarna till det barn som misstänks fara illa. Vidare var vårt syfte att undersöka om och i så fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till föräldrarna. Vi använde oss av ett målinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en särskild målgrupp.

Valet av problemområdet bygger på det fokus som har riktats mot revisorns oberoende under de senaste åren allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rådgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken är stor att revisorn förlorar sin oberoende ställning genom konsultverksamheten. Risken uppstår då det blir svårt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnära konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svårare att urskilja. Problemet har uppmärksammats efter redovisningsskandalerna i USA.

Vid industriell produktion så uppstår värme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mängd värme blir kvar som restvärme. Företagen inom industrin strävar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvärmen och den energin som denna innehåller. Idag är det vanligaste användningsområdet i Sverige för restvärme från industrin att denna används i närliggande fjärrvärmenät. Ibland finns inte denna möjlighet eller är begränsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvärme.Denna rapport är ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Bakgrund: ESBL är ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motståndskraftig ?resistent- mot många antibiotika. För den enskilde individen får det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och då behandling krävs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dåligt på behandling med våra vanligaste antibiotika, och det kan krävas inläggning på sjukhus även vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebär för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory användes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen växte kärnkategorin Att bli utkastad i det skrämmande och okända utan karta och kompass fram.

Under senare år har det skett en genomgripande förändring i de flesta typer av företag när det gäller miljöarbetet. En god miljöorganisation uppfattas idag som ett måste för att överleva på lång sikt. För att möta den ökade efterfrågan av miljörelaterad information, miljöanpassade produkter och verksamheter tvingas företag ta konkreta beslut och forma strategier. Verktyg som företag kan använda sig av för att strukturera sitt miljöarbete är att implementera ett miljöledningssystem (MLS). MLS är ett hjälpmedel som har till syfte att förbättra miljöprestanda i företags och organisationers verksamhet.

Idag finns det flera etablerade företag på marknaden som kan utgöra stora hinder för nyaaktörer att ta sig in på marknaden. Ett tidigt etablerat företag har ett försprång och kangenom olika distributionskanaler nå fram till konsumenterna med sitt budskap samt skapasig en position på marknaden. Det kan även medföra att det genererar till en hög grad avkundlojalitet som är svår att övervinna som ny aktör. Därmed krävs det mycketengagemang från nya etablerare för att synas på marknaden och finna en position.Medicintekniska branschen är väldigt komplex i den mån att det är svårt att ta sig in somny aktör. Svårigheten ligger i att det krävs mycket kunskap kring den avanceradeutrustningen samtidigt som arbetet sker med tandläkare och tandhygienister som är högtutbildade med hög integritet.

Inledning: Det är inte många områden som berör så många människor som livsmedel och livsmedelskonsumtion. Vi alla konsumerar olika livsmedel på ett eller annat sätt även om det är med mycket skiftande perspektiv. Det man konsumerar är heller inte statistiskt, utan förändras vid olika situationer som livet ger. Konsumtionen uppfyller olika behov hos olika individer och mycket påverkar ens val. Vägen från bonden till konsument blir allt längre som gör att konsumenter vill ha mer information om slutprodukterna för att kunna värdera produkten med sina referensramar.Bakgrund: Livsmedel som produceras och säljs i affären ska betraktas som att de är självklara att konsumera säkert.

Årligen hålls flera inhemska och internationella mässor där företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrågasätta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mässorna faktiskt resulterar i är svår att framställa. Ser de verkligen till att få ut maximal effekt av dessa investeringar och i så fall hur? Är det så att inställningen i branschen överlag är att företagen deltar på grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frånvaron från en mässa skulle spela större roll än själva deltagandet i sig.Syftet med rapporten är att undersöka hur B2B-företag kan stärka sitt varumärke genom mässdeltagande. Målet var att undersöka vad teorin kring mässor och varumärkesbyggande säger, hur utvalda oberoende experter och representanter från fem företag själva ser på mässdeltagande och hur varumärket kan stärkas genom denna form av marknadskommunikation.

Hälsolyftet är ett hälsofrämjande arbete som startades inom primärvården på Hisingen i VästraGötalandsregionen 2007. Hälsolyftet har arbetat utifrån en självinstruerande hälsoprofil ochmotiverande samtal, samt erbjudit en mångfald av åtgärder för dem som önskat stöd ilivsstilsförändringar. Målgruppen har varit vuxna mellan 18 och 79 år. Denna studie är en analysav bortfallet bland dem som valt att delta i Hälsolyftet, men som inte kommit till uppföljningensom ägde rum efter ett år. Analyserna bygger på data från en av de åtta vårdcentralerna som ingåtti Hälsolyftets arbete.