Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med skönlitteratur, i sÄvÀl svenska som andra Àmnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är, med olika Àmnesinriktningar (se s. 17). Vi valde ocksÄ att observera tvÄ av dessa lÀrares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi ocksÄ Ätta elever, fyra i respektive klass. I vÄrt resultat har det framkommit att de observerade lÀrarna anvÀnder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den pÄ olika sÀtt och i olika omfattning.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andrasprÄk..

Syftet med studien Àr att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolÀmnen i Ärskurs 1-3 i VÀsterÄs Stad. Studien Àr kvalitativ med kvantitativa inslag och Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med frÄgor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i Ärskurserna 1-3 i VÀsterÄs stad tillÀmpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom nÄgot skolÀmne. Resultatet visar att mÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. MÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning för att skapa glÀdje, avslappning och stimulera lÀrandet. Resultatet visade ocksÄ att ju Àldre man Àr som pedagog, desto mer anvÀnder man sig av musik i sin undervisning.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med fallstudien Àr att undersöka praktisk tillÀmpning av ett genrebaserat sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i en förberedelseklass i Är 4-6. UtifrÄn kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lÀrarens teoretiska modell och sprÄkutvecklande arbete i undervisning av nyanlÀnda elever.Resultatet visar att de aspekter som lÀraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning Àven förekommer i lÀrarens egen undervisning. LÀrarens genrebaserade undervisning utgÄr ifrÄn elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kÀnnetecknas av meningsfullhet, höga förvÀntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillÄtande klimat. Elevernas modersmÄl anvÀnds som resurs i lÀrandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt mÄnga och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekrÀftar tidigare forskning, dessutom bekrÀftas bilden av att det Àr fullt möjligt att i undervisningen av nyanlÀnda elever lÄta dem mötas av höga förvÀntningar och utmanas tankemÀssigt i sitt lÀrande Àven om de Ànnu inte utvecklat ett svenskt sprÄk som Àr tillrÀckligt för lÀrande i skolan.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lÄgkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, Àtbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförÀndringar och medicinsk behandling..

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lÀrare i Är 1- 3, tre lÀrare i Är 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda pÄ om det eventuellt finns nÄgra skillnader i motiv och syften till att arbeta Äldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka fÄ svar pÄ varför Äldersintegrerade klasser har blivit sÄ populÀrt. De intervjuades uppfattningar har stÀllts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera pÄ Àr om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktÀr. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom nÄgra uttalade skillnader i motiven till Äldersintegrerad undervisning.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ÀmnesomrÄdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke pÄ de mÄl som finns uppsatta i dessa Àmnen? DÄ jag varit ute pÄ praktik, fÀltstudier, vikarierat eller mött elever pÄ annat sÀtt, har jag fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella Ärskursen, och det Àr dÄ tankarna till detta arbete har vÀckts. Genom en enkÀt- studie har jag fÄtt ta del av ca 100 elevers syn pÄ sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie dÀr jag lyft fram de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsÄg vad, hur och varför verksamma lÀrare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade pÄ att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvÀrde, ett nÄgot högre sÄdant Àn de historiska. Samtliga lÀrare pÄtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstÄ att de sjÀlva har en möjlighet att pÄverka hur samhÀllet kan se ut i framtiden. HögstadielÀrarna tenderade att ha en mer fostrande syn pÄ sin undervisning Àn vad gymnasielÀrarna hade, men samtliga lÀrare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstÄnd frÄn antidemokratiska vÀrderingar ? pÄ ett eller annat sÀtt..