Sökresultat:
374 Uppsatser om Tekniskt stöd - Sida 11 av 25
Distribution av bensin och diesel frÄn GÀvle Hamn : Analys av alternativa distributionssystem
Sammanfattningen syftar till att ge en övergripande bild om vad arbetet handlar om, för att skapa en nyfikenhet till att lÀsa hela arbetet.Studiens syfte var att analysera alternativa distributionssystem för petroleumprodukter frÄn GÀvle Hamn. DÀr vi har valt tvÄ slutdestinationer, norra Stockholmsregionen med Brista som ett alternativ och det andra alternativet Àr VÀsterÄs. De faktorer som vi har utgÄtt frÄn nÀr vi har analyserat distributionssystemen Àr ekonomiska, miljömÀssiga och tekniska möjligheter.Den metod som anvÀndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades genom intervjuer. I studien har nio respondenter intervjuats, vi anser att de personerna har varit relevanta för studiens syfte. Resultatet har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning och teorier inom Àmnet.Resultatet visade att det skulle vara ekonomsikt, miljömÀssigt och tekniskt möjligt att starta upp petroleumtransporter till norra stockholmsomrÄdet.
Psykologisk pÄfrestning för blivande och nyutexaminerade intensivvÄrdssjuksköterskor
Arbetet inom intensivvÄrden krÀver mycket av intensivvÄrdssjuksköterskan. Patienterna Àr mycket sjuka med svikt i vitala organ, anhöriga som kan vara i chock ska omhÀndertas, tekniskt krÀvande utrustning som stÀndigt utvecklas och förnyas skall bemÀstras. Syftet med studien var att undersöka hur psykologiskt pÄfrestande olika preciserade vÄrdsituationer inom intensivvÄrden upplevs bland studerande samt nyutexaminerade intensivvÄrdssjuksköterskor.EnkÀter med frÄgor tagna ur CeFAMs (Centrum för AllmÀn Medicin) undersökning "Att förebygga psykisk belastning i sjukvÄrdsarbete", besvarades av 23 nyutexaminerade intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ tre olika intensivvÄrdsavdelningar i Stockholm samt av 17 deltagare i en specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvÄrd. Studien visar att informanterna ofta utsÀtts för psykologisk pÄfrestning, och vÄrdsituationer som ovÀntade dödsfall och vÄrd av döende patienter ansÄgs i studien vara psykologiskt pÄfrestande. Andra psykologiskt pÄfrestande omrÄden var bland annat oro för att göra fel, att ha ett för stort eget ansvar, att stÀllas inför snabba avgörande beslut och att ta emot en ny patient.
Hur motiveras patienter med Diabetes typ-2 till fysisk aktivitet?
Diabetes typ-2 Àr en sjukdom som ökar i omfattning i hela vÀrlden. Bidragande faktorer Àr en osund livsstil prÀglad av inaktivitet och en ohÀlsosam diet. Sjukdomen kan leda till allvarliga sena komplikationer och ett begrÀnsat liv. Diabetes typ-2 beror pÄ en störd insulinkÀnslighet i vÀvnaden och medför ett sÀmre upptag av socker frÄn blodet. En god egenvÄrd av sjukdomen Àr fysisk aktivitet.
Att vara man i vÄrden : - manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser
MÀn Àr en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vÄrden leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de kÀnner sig utanför, har svÄrt att tÀnka sig att Äldras i yrket och kÀnner att deras sexualitet ifrÄgasÀtts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.
Stress och Coping: en vÀgledning för ledningen
Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och pÄ sÄ sÀtt ocksÄ minska ohÀlsotalen. Ett antal forskares syn pÄ stress har studerats för att fÄ fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkÀtundersökning genomfördes för att mÀta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. VÄr utgÄngspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mÀttes i enkÀten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.
Ett nytt hjÀlpmedel för lÀkemedelstillförsel till hÀstögon
Medicinering vid sjukdomstillstÄnd i det frÀmre segmentet av ögat hos hÀst Àr ofta tidskrÀvande och komplicerat för djurÀgaren. Syftet med studien var att undersöka om ett nytt tekniskt hjÀlpmedel, en spiral som kallas OphthaCoil, fungerar för lÄngtidsmedicinering hos hÀst. TvÄ olika designer pÄ spiraler utvÀrderades. Efter en ögonundersökning placerades en spiral i nedre konjunktivalsÀcken och hÀsten observerades till dess spiralen trillade ur. Resultaten visar att ingen av de anvÀnda designerna lÄg kvar tillrÀckligt lÀnge för att kunna anvÀndas för en lÀngre tids behandling.
Realiserandet av en skola för alla, röster ur grundskolan. Implementing a "school for everyone": Voices from compulsory school
Detta examensarbete undersöker pedagogers syn pÄ begreppet "en skola för alla", hur de gÄr tillvÀga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utstrÀckning det Àr en skola för alla, men Àven hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbÀttra lÀromiljön.
I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information frÄn svenska lagar och styrdokument angÄende skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod anvÀndes. Arbetet grundas pÄ intervjuer med Ätta grundskolepedagoger, tvÄ specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter.
Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att pedagogerna inte anser att det fullt ut Àr en skola för alla.
Byggnadshistorisk dokumentation av Folkets Hus och Park i Norrhult
I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anstÀllda. Resultaten av dessa rapporter har visat pÄ förekommande brister i förhÄllande till personuppgiftslagen i mÄnga av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur vÀl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. UtifrÄn brister identifierade i fallstudien har en mindre kartlÀggning av liknande företag genomförts i ett försök att mÀta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsstÀllande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anstÀllda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvÀndande kunde ocksÄ noteras.KartlÀggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gÀller rutiner för gallring samt bristande information kan tÀnkas förekomma Àven hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet Àr att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem Är sedan tycks göra sig gÀllande bland vissa medelstora callcenterföretag Àven idag..
Genpatent : Fungerar lagen sÄsom den varit avsedd att fungera?
Ă
r 1984 meddelades det första patentet i Sverige angÄende en mÀnsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angÄende en mÀnsklig gensekvens Är 1988. I Sverige regleras patent pÄ uppfinningar i patentlagen, Àven patent pÄ gener regleras i den lagen. NÀr ett patent beviljas pÄ en uppfinning erhÄlls en ensamrÀtt, alltsÄ en ensamrÀtt att yrkesmÀssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestÀmmelsen kring patent pÄ mÀnniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gÄr att ta patent pÄ mÀnniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mÀnniskokroppen utgör alltsÄ ett undantag för patentering. Isolerade bestÄndsdelar av mÀnniskokroppen eller tekniskt framstÀllda bestÄndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Àven om en bestÄndsdels struktur Àr identisk med strukturen hos en naturlig bestÄndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Är lÄng debatt lÄg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rÀttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.
Miljöskuld : - Vad, hur och varför?
Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en Ă„terstĂ€llandekostnad för miljöskador somĂ€r tekniskt-ekonomiskt Ă„terstĂ€llbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala Ă„terkommande ?reparationsinsatser?. Ăven andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som Ă€r vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som anvĂ€nds idag.Metod och avgrĂ€nsning: Studien bygger frĂ€mst pĂ„ en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien Ă€r företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen.Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhĂ€llsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika vĂ€rdeberĂ€kningar.
TrÀ eller mÀssing? : En studie av tre 1800-talstonsÀttares behandling av saxofon i orkestersammanhang
AbstractStefan Persson: TrÀ eller mÀssing? En studie av tre 1800-talstonsÀttares behandling av saxofon i orkestersammanhang. ? Uppsala: Musikvetenskap 1999. 60 p.Under 1800-talet skrevs, efter vad vi kÀnner till, endast tolv orkesterverk med saxofon i instrumenteringen.
FöretrÀdesrÀtt vid emissioner : En studie om huruvida företrÀdesrÀtten bör vara tvingande eller dispositiv.
Ă
r 1984 meddelades det första patentet i Sverige angÄende en mÀnsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angÄende en mÀnsklig gensekvens Är 1988. I Sverige regleras patent pÄ uppfinningar i patentlagen, Àven patent pÄ gener regleras i den lagen. NÀr ett patent beviljas pÄ en uppfinning erhÄlls en ensamrÀtt, alltsÄ en ensamrÀtt att yrkesmÀssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestÀmmelsen kring patent pÄ mÀnniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gÄr att ta patent pÄ mÀnniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mÀnniskokroppen utgör alltsÄ ett undantag för patentering. Isolerade bestÄndsdelar av mÀnniskokroppen eller tekniskt framstÀllda bestÄndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Àven om en bestÄndsdels struktur Àr identisk med strukturen hos en naturlig bestÄndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Är lÄng debatt lÄg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rÀttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.
Teknik i förskolan - en del av vardagen: Yrkesverksammas uppfattningar om kunskapsomrÄdet teknik
Undersökningens syfte var att utreda hur yrkesverksamma i förskolan uppfattar, förhÄller sig till och arbetar med teknik i verksamheten, dÀrav genomfördes kvalitativa intervjuer. Vi ville undersöka om det skapas medvetna didaktiska inlÀrningstillfÀllen för barnen i förskolan med fokusering pÄ teknik. Det betraktades som betydelsefullt att förekommande yrkeskategorier i verksamheten deltog i undersökningen eftersom alla verksamma med direkt anknytning till arbetet med barnen ska strÀva efter ett arbete med teknik. Skiftande befattningar och studiebakgrund som barnskötare, förskollÀrare och fritidspedagog ansÄgs dÀrför av vÀrde för undersökningens generalisering. Detta medförde en sammantagen benÀmning pÄ respondenterna som yrkesverksamma.
Konsten att vÀgleda en elev inför prestation : En kvalitativ studie om stresshantering i violin- och violaundervisning
Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalÀrare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfÀlle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande ÄtgÀrder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv pÄ instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lÀrare och musiker har intervjuats.
Filmen "Dylans Historia" möter sin publik : - en receptionsstudie
Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepÄverkan liksom synen pÄ barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda pÄ hur barn i mellanstadiet i Halmstad lÀser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.FrÄgestÀllningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, sÄ som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill sÀga, hur uppfattar barnen filmen? UtifrÄn Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jÀmförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i Äk 4 och Äk 6 intervjuades.