Detta examensarbete har utförts i samarbete med Scania CV AB och syftat till att utveckla varningsmetoder och användargränssnitt för ett tekniskt system avsett att reducera antalet allvarliga olyckor mellan oskyddade trafikanter och Scanias stadsbussar i urbana trafikmiljöer. Fokus har i första hand legat på att utveckla förarvarningsmetoder. Under arbetets gång har dock ett behov identifierats av att utvidga systemet till att även inkludera varningar riktade mot trafikanter i fordonets näromgivning samt passagerare ombord. Det som ingår i föreslaget slutkoncept är en varningsstrategi, definierade risknivåer, riskområden kring fordon och detekterade objekt samt utformning av varningssignaler riktade mot förare, trafikanter i fordonets näromgivning samt busspassagerare. Samtliga varningssignaler är kopplade till en gemensam varningsstrategi indelad i 4 risknivåer.

När det gäller design av augmented reality­markörer och platsbaserat berättande finns det många aspekter att ta hänsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för användaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hänsyn till, bland annat måste markörerna vara igenkännbara som just markörer samtidigt som de måste vara tolkningsbara av bildigenkänningen i augmented reality­enheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berättandet måste passa in.Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie där scenarier och prototyper har utvecklats utifrån designmetoder som bland annat brainstormning och idéloggar baserat på teorier om designprinciper för augmented reality och berättande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvärderats genom användbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner.Under arbetet utvecklades ?Naturens gång? ? en platsbaserad berättelse med tillhörande augmented reality­markörer.

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 poängSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2005SammanfattningErlandsson, Malin. (2005) En studie om flexibelt lärande på en gymnasieskola.(A study of flexible learning at a upper secondary school) . Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med det här examensarbetet är att genom den undersökning som ligger till grund för resultaten, försöka förstå de former som det flexibla lärandet har fått i lärarlaget i studien. Syftet är också att lärarlaget ska få ta del av resultaten och använda dessa för att fortsätta att utveckla sitt arbete med flexibelt lärande.

Företag kan ha produktionsanläggningar på ett antal olika platser runt om i världen. Den industriella utrustningen som används i anläggningarna innehåller ofta någon form av inbyggt system som kräver underhåll eller övervakning vid jämna mellanrum. Utrustningen kan vara tekniskt avancerad och därför måste underhållet skötas av en servicetekniker. Mindre leverantörer av industriella utrustningar har inte alltid möjlighet att ha serviceorganisationer i varje land då detta innebär en extra kostnad. Det hade därför varit fördelaktigt med ett kompletterande kommunikationssystem som fungerar som en mellanhand mellan servicetekniker och målsystem som kan befinna sig på skilda platser. Kommunikationssystemet som tagits fram i detta projekt fungerar som en typ av fjärrövervakning där det är möjligt att utföra fjärravläsning samt ändra inställningar på distans.

Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som påverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida målsättningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkät, vilken besvarades av 48 elever som studerade i årskurs 3 läsåret 2004/2005 på det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i Gävle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i Västerås och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lärare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra träningsförhållanden samt en duktig instruktör. Att träningsgruppen håller hög kvalité har också betydelse. Föräldrarna har större påverkan vid val till riksidrottsgymnasium än vid val till lokalt idrottsgymnasium i både fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet främst påverkas av träningsförhållanden och kvalitén på träningsgruppen .

Vårt arbete behandlar möjligheterna och hindren för att använda additiva tillverkningsmetoder (AM) med metall som bas för direkttillverkning vid batchproduktion. AM tillåter användaren att tillverka delar med komplicerade geometrier som är svåra, eller i vissa fall omöjliga, att tillverka för dagens konventionella tillverkningstekniker. Dessutom tillåter teknologin tillverkaren att skapa inre strukturer i ett material som exempelvis gitter- och bikakestrukturer. Metoderna för AM med metall skiljer sig bitvis ganska mycket åt, men grundprincipen är att man bygger upp en modell lager för lager utifrån en given digital fil, oftast CAD. Vårt arbete har därför behandlat området utifrån ett i första hand tekniskt men även kunskapsmässigt och ekonomiskt perspektiv då dessa har behövts analyseras i kombination med varandra för att på ett tillfredställande sätt kunna analysera området.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.

Syftet med examensarbetet var att med en miljösystemanalytisk metod jämföra och bedömamiljöbelastningen från vägkonstruktioner som består av olika lättfyllnadsmaterial. Materialensom analyseras är Leca, ®HASOPOR och gummiklipp. Leca är bränd expanderad lera ochgummiklipp är uttjänta bildäck som klippts sönder. ®HASOPOR, kallas också för skummatglas, består av glasavfall som malts till ett fint pulver och sedan upphettats tillsammans medett jäsmedel som får materialet att expandera.I studien bedöms två olika frågeställningar. Den första syftar till att få svar på vilket materialsom är bäst att använda ur miljösynpunkt, utan att ta hänsyn till alternativ användning av glasochgummiavfall.

Syfte: Syftet med undersökningen är att granska olustmoment inom ämnet idrott och hälsa.Studiens frågeställningar är:Vilka moment inom idrott och hälsa uppfattar eleverna i denna studie som olustiga?På vilket sätt upplevs momenten som olustiga?Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes på åtta elevermellan 9 och 18 år, på en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska område inärheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i årskurs tre, sexoch nio samt andra året på gymnasiet.Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som olustiga.Exempelvis kan fotboll leda till inaktivitet och därmed känslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk närkontakt kan leda till ångest. Vikten av att vara duktig på enaktivitet för att det ska kännas roligt diskuterades av många elever, speciellt itävlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stämning ansågs även det ledatill olustkänslor.

Bakgrund: Kunskap i teknik är en fråga om demokrati. I vårt samhälle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det är viktigt att människor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som går i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar på hur de ska göra, diskuterar och frågar varandra innan de sätter igång med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning på problemet.

Tekniken inom datortomografin har utvecklats explosionsartat främst det senaste decenniet från att år 1993 erhålla 2 samtidiga snitt per rotation runt patienten, till år 2008 erhålla 64 samtidiga snitt per rotation. Utvecklingens största utmaning har varit att begränsa stråldosen till patienten så pass att de erhållna bilderna är av tillräcklig kvalité så att en rättvis diagnos kan fastställas. Trots ett ständigt arbete med att reducera stråldosen inom datortomografins multisnitt teknik kommer det alltid att finnas fysiska principer som påverkar dosökningen jämfört med singelsnitt tekniken. Däremot kan röntgensjuksköterskan påverka stråldosen till patienten avsevärt genom att jobba utifrån viktiga begrepp. Syftet med detta arbete är att beskriva utvecklingen från singelsnitt till multisnitt tekniken och vad detta fört med sig i aspekter som stråldos och bildkvalité.

Getrag All Wheel Drive AB utvecklar, tillverkar och levererar fyrhjulsdriftssystem till fordonsindustrin. Företaget tillverkar systemets huvudkomponenter, vilka är en slut- och vinkelväxel som sitter placerade mellan bak- och framhjul.Idag mäts de ingående komponenterna samt växelhusen i monteringsflödet. För att skapa en mer flexibel monteringsbana, vill företaget se om det går att utföra mätningarna med annan teknik, samt om det då går att minska antalet mätstationer i flödet. Genom detta hoppas företaget på minskad kapitalinsats vid förändringar i design eller vid införande av en ny modell.Hela arbetet grundade sig i meningen: ?Minimering av mätning vid montering av PTU och RDU?, vilket höll öppet för egna idéer om både uppgift och utförande.

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstå vilka kunskaper som krävs, kan leda till en känsla av frustration, oklara planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning på området väckte mitt intresse av att närmare undersöka hur några ungdomar på det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förståelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? Hjälper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rätt" arbete? Eleven på HP ska enligt riktlinjerna få grundläggande kunskaper för arbete inom yrkesområdet och insikt i de villkor som gäller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som ställs på en kommande arbetsplats.

Vi står inför en förändring, att minska vårt beroende av fossil energi till förmån för en ökad användning av förnybar energi. Incitament i form av ökade punktskatter på fossilt bränsle påskyndar omställningen för företag till förnybar energi och- eller energieffektivisering av sin produktion. Konsekvensen blir en successivt fördyrad kostnad för produktion av fjärrvärme med eldningsolja till tillverkningsindustrin. Punktskatt på eldningsolja stiger med 41 procent, från 2010 till 2015 för företagen. Att konvertera befintliga oljepannor med träpulverbrännare är en lösning för att hålla produktionskostnaden nere och behålla sin konkurrenskraft.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som genomfördes av Jessica Lind under 2006/2007 i Medieteknik vid Linköpings Universitet. Arbetet resulterade i en onlinetjänst, som kallas Jesli, där kunden kan skapa unika inredningsaccessoarer i form av tryckta dekorationsvinyler. Genom att ladda upp egna bilder på hemsidan kan användaren redigera sin bild genom att använda det integrerade bildbehandlingsprogrammet som tjänsten erbjuder och slutligen specificera slutproduktens storlek och material. Om kunden är nöjd med sin slutprodukt fyller han/hon i ett orderformulär och när köpet bekräftas skapas en order och därmed slutförs designprocessen.Jesli erbjuder kunden att trycka sin design på de plastfilmer som företaget erbjuder, så kallade vinyler. Dessa har olika fäst- och ytegenskaper vilket betyder att materialvalet beror av vart slutprodukten skall appliceras.