År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Studiens syfte är att undersöka genuspedagogers praktik och upplevelse av sitt arbete. Metoden som används är en kvalitativ enkätundersökning och undersökningsgruppen utgörs av utbildade genuspedagoger i förskola, grundskola och gymnasium. Studien skrivs ur ett socialkonstruktivistiskt intersektionellt feministiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns lika många genuspedagogiska inriktningar som det finns genuspedagoger. Detta till trots kan vissa gemensamma mönster urskiljas.

Syftet med denna undersökning var att studera vilka förutsättningar tjejer och killar har i matematikundervisningen på gymnasiet utifrån lärarens agerande och attityder. För att undersöka detta observerades fyra matematiklärare på ett gymnasium under totalt femton lektioner och därefter intervjuades lärarna. Min observationsstudie visade att lärarna inte behandlade eleverna olika under genomgångarna, men att tjejerna hade mest lärarkontakt under lektionernas räkneövningar. Dessutom hade tjejerna generellt längre samtal och fler samtal med ett matematiskt innehåll jämfört med killarna. De flesta av lärar-elev-interaktionerna startade eleverna själva, men tjejerna inledde fler lärarinteraktioner än killarna.

Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ?reparationsinsatser?. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag.Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen.Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar.

Denna uppsats handlar om elever och lärare vid en gymnasiefriskola i Mellansverige och om dessa anser att grupparbete är en bra arbetsmetod. Genom intervjuer med lärare och elever samt observationer av grupparbeten har denna undersökning blivit verklighet. Slutsatserna i denna uppsats är att grupparbete är ett komplext arbetssätt med flera olika faktorer som ska stämma överens. Eleverna och lärarna är överlag positivt inställda, men vissa elever anser att grupparbete inte fungerar som arbetssätt. Framförallt är det ambitionsnivån vissa trycker på som ett problem eftersom eleverna inom grupperna strävar efter olika betyg varpå vissa i gruppen gör mer än andra och en del gör ingenting alls.

AbstractStefan Persson: Trä eller mässing? En studie av tre 1800-talstonsättares behandling av saxofon i orkestersammanhang. ? Uppsala: Musikvetenskap 1999. 60 p.Under 1800-talet skrevs, efter vad vi känner till, endast tolv orkesterverk med saxofon i instrumenteringen.

Denna uppsats studerar vilka könsmönster som finns i Jokkmokks kommuns skolor och hur dessa ser ut. Genom en teori som Yvonne Hirdman har om hur genus skapas och vidmakthålls ges ett svar på uppsatsens syfte. Den går i stort ut på att vi kan se en process genom tiderna som kännetecknas av två logiker. Den första är att mannen och kvinnan isärhålls. De tillskrivs olika egenskaper, de ska göra olika sysslor och de ska befinna sig på olika platser.

Bakgrund: Gymnasieskolan är en stor del av de flesta ungdomars liv. Forskning visar att elevers beslut påverkas av föräldrars sociala bakgrund och de rådande normer och värderingarna som verkar i samhället men också att det finns differenser i hur elever vid olika programinriktningar planerar sin framtid. Det är viktigt för individen att göra rätt val för att få en bra start på sin utbildningsresa, detta ökar behovet av information inför gymnasievalet. Informationskällor som underlättar elevens beslut är av stor vikt för att eleven skall göra ett bra gymnasieval.Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader i hur elever vid teoretiska och praktiska program planerar sin framtid gällande studier och arbete. Vi är även intresserade av att undersöka hur föräldrars utbildningsnivå påverkar elevens val av gymnasium och syn på vidare studier och arbete.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Studiens syfte formuleras som hur framställs livsstil i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå och hur kan detta innehåll utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv förstås i relation till skolans övergripande mål som uttrycks i läroplanen Gy-11.Materialet som undersöks består av en nyproducerad lärobok där hela materialet ingår i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hälsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i läroboken som motion, måltider, sömn, stress, umgänge, tobak, alkohol och droger. Till motion och måltider anknyts även kroppsideal.

This report discusses the development of lessons based on laborations for middle and high school.The purpose of the project was to research the possibility to affect students' attitude towards physicsthrough well-planned stimulating lessons. The lessons were based on the Light and Lasers OutreachKit, a teaching package made by the organisation Laser Classroom, and have been adapted for physicsin middle and high school. The lessons were developed on a pedagogical and didactical ground andwere improved with surveys and peer and self assessment. The lessons were based on laser light and itsproperties. One lesson covered the topic of single-slit diffraction, while the other treated geometricaloptics.

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Undersökningens syfte var att utreda hur yrkesverksamma i förskolan uppfattar, förhåller sig till och arbetar med teknik i verksamheten, därav genomfördes kvalitativa intervjuer. Vi ville undersöka om det skapas medvetna didaktiska inlärningstillfällen för barnen i förskolan med fokusering på teknik. Det betraktades som betydelsefullt att förekommande yrkeskategorier i verksamheten deltog i undersökningen eftersom alla verksamma med direkt anknytning till arbetet med barnen ska sträva efter ett arbete med teknik. Skiftande befattningar och studiebakgrund som barnskötare, förskollärare och fritidspedagog ansågs därför av värde för undersökningens generalisering. Detta medförde en sammantagen benämning på respondenterna som yrkesverksamma.

Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalärare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfälle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande åtgärder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv på instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lärare och musiker har intervjuats.

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades.