Könsmönster i Jokkmokks kommuns skolor/förskolor
Denna uppsats studerar vilka könsmönster som finns i Jokkmokks kommuns skolor och hur dessa ser ut. Genom en teori som Yvonne Hirdman har om hur genus skapas och vidmakthålls ges ett svar på uppsatsens syfte. Den går i stort ut på att vi kan se en process genom tiderna som kännetecknas av två logiker. Den första är att mannen och kvinnan isärhålls. De tillskrivs olika egenskaper, de ska göra olika sysslor och de ska befinna sig på olika platser. Den andra är att en hierarki alltid finns där mannen är normen. Vi uppfostras generation efter generation efter detta mönster. Mönstret tar annorlunda form tid för tid men kännetecknas alltid av de två logikerna. Utifrån denna teori analyseras det empiriska materialet som består av fakta från ett genusprojekt som utförts i Jokkmokks kommun. I projektet utförs olika observationer och diskussioner, från förskola till gymnasium, och det är resultatet av dessa observationer och diskussioner som analyseras. Det som går att finna är att ett mönster kan hittas i Jokkmokks kommuns skolor. Det kännetecknas av genussystemets logiker. Flickor och pojkar lever två olika liv där de beter sig olika och styrs av genussystemets logiker. Barnen påverkas av sina föräldrar och en tendens kan urskiljas att pojkarna ser upp till sina pappor som arbetar i mansdominerade yrken som ofta inte kräver högre utbildning och därav ger orsak till att inte ta skolan så allvarligt, då de själva kan få ett arbete utan vidare studier.