Sök:

Sökresultat:

381 Uppsatser om Tekniskt bistćnd - Sida 21 av 26

I huvudet pÄ en stÀdare : En kvalitativ studie om stÀdare och motivation

VÄr uppsats behandlar fenomenet motivation med syftet att undersöka hur individer med sjÀlvstÀndiga arbetsuppgifter i tekniskt enkla miljöer motiverar sig. Vi fokuserar pÄ stÀdare som ett representativt lÄgstatusyrke och vÄr frÄgestÀllning Àr: Hur motiverar sig stÀdare? Studien Àr kvalitativ och bygger till stor del pÄ egen datagenerering. Vi har intervjuat stÀdare pÄ ett hotell om deras situation och syn pÄ bland annat trivsel och motivation. VÄr hermeneutiska utgÄngspunkt innebÀr att tolkning och förstÄelse stÄr i centrum.

Brandskydd i förskolor: Anpassat till barns utrymningsbeteende?

Vid projektering av förskolor i dag förutsÀtts det att barn Àr i behov av hjÀlp vid en utrymningssituation. Detta stÀller stora krav pÄ brandskyddet, bÄde tekniskt och organisatorisk. Syftet med denna rapport Àr att utreda barns beteende vid en utrymningssituation samt stÀlla det i relation till det organisatoriska och byggnadstekniska brandskyddet. För att besvara frÄgestÀllningen har tre fokusomrÄden arbetats fram; byggnadsteknisk och organisatoriskt brandskydd vid förskolor samt barns beteende vid utrymning. Det byggnadstekniska brandskyddet Àr undersökt utifrÄn hur regelverk och rekommendationer Àr skrivna.

Förvaltning av IT-infrastruktur : En studie om grundlÀggande IT-infrastruktur som effektiva förvaltningsobjekt

Systemförvaltning Àr en viktig strategisk frÄga för organisationer eftersom det sÀkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning Àr komplext eftersom mÄnga organisatoriska parter Àr inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmÀrksammats under de senaste Ären i mÄnga organisationer. Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur Àr ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. DÀrför anvÀnds begreppet grundlÀggande IT-infrastruktur istÀllet för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar.

Vari ligger svÄrigheten med subtraktion? En undersökning av en kommuns Natur- och Teknikelever

Syfte: Att undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan elevers grundlÀggande taluppfattning, vad gÀller enkla subtraktionsoperationer och senare uppnÄdda matematikframgÄngar och att dessutom undersöka hur Ätta elever erfar sitt arbete med subtraktionsoperationer, vilka strategier de anvÀnder sig av och hur deras inre mentala tallinje ser ut. Teori: Studien har en fenomenografisk ansats med en utvidgad kvantitativ teoriram. Inom fenomenografin beskriver man lÀrande utifrÄn termen erfarande och menar dÄ att elever har förmÄga att urskilja och erfara olika aspekter i omvÀrlden pÄ olika sÀtt (Marton, Dalgren, Svensson, SÀljö; 1999). I studien Àr begrepp och procedurer inom subtraktion de fenomen som studeras. Begrepp som tidigare lÀrts in har en viktig roll nÀr nya begrepp erfars.

Att vara yrkesarbetande lÀrare och distansstudent-utmaningar i att kombinera lÀraryrket med parallella distansstudier

Denna undersökning gjordes med tvÄ enkÀter vid Göteborgs Universitet i LÀrarlyftet II. Det var 16 svar pÄ studentenkÀter och 4 svar till lÀrarenkÀter. Undersökningen genomlyser vilka svÄrigheter och utmaningar det finns för vuxna lÀrare som studerar pÄ distans vid sidan av sitt arbete. I studien anvÀndes konstruktivt perspektiv. Först undersöks hur skolan som institution har vuxit fram och hur teknologi och internet har pÄverkat nya lÀrandemiljöers uppkomst.

Virtuellt byggande och produktmodellering: nytt stöd för produktionsprocessen

Hur skall man effektivisera byggprocessen? Hur lÄngt kan man komma med att införa tekniskt nytÀnkande i byggindustrin? Slutsatsen av det arbete som redovisas i den hÀr rapporten Àr att med ett produktionsstyrningsverktyg som Àr enhetligt med övriga aktörers sÀtt att arbeta kan man tveklöst göra stora effektiviseringar av hela byggprocessen. Orsaken till att dagens byggande har halkat efter andra branscher nÀr det gÀller effektivitet och produktivitet Àr att byggbranschen Àr organiserad pÄ ett orationellt sÀtt. Processen börjar med ett behov och fortsÀtter med utredning, projektering, konstruktion och produktion för att slutligen övergÄ till ett driftskede. Det kan jÀmföras med ett stafettlopp dÀr varje aktör springer sin delstrÀcka och mycket information förloras i vÀxlingarna.

Big Data -frÄn tekniskt problem till ekonomisk möjlighet?

Bakgrund och problem: I takt med att allt mer information genereras har en problematik uppkommit kring hur man skall hantera denna i organisationernas IT-infrastruktur. Utbudssidan hÀvdar att deras nya lösningar kommer att revolutionera möjligheterna kring analys av alla olika former av data. TillgÄng bÀttre information och förbÀttrade analysmöjligheter kan fÄ stora konsekvenser för ekonomistyrningen förutsatt att det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt. Syfte: VÄrt syfte Àr att identifiera och beskriva innebörden av begreppet Big Data samt hur de teknologier och verktyg som finns kan stödja ekonomistyrning. För att sÀtta omrÄdet i ett större sammanhang har vi studerat begreppet utifrÄn tre aktörers perspektiv.

Val av jordförstÀrkningsmetoder och geotekniska
undersökningar vid förstÀrkning av befintliga vÀgar pÄ
torvmark

Vid tjÀlsÀkring och andra bÀrighetshöjande ÄtgÀrder pÄ vÀgar över torvmark Àr kostnaderna betydligt högre Àn genomsnittskostnaden för förstÀrkningsarbeten pÄ övriga marktyper. Inom VÀgverket Region Norr anvÀnds i dagslÀget huvudsakligen traditionell urgrÀvning och Äterfyllning som jordförstÀrkningsmetod vid torvmark. VÀgverket Region Norr ser ett behov av att skapa ett inriktningsdokument för hur man lÀmpligast bedriver den geotekniska undersökningen och vilken jordförstÀrkningsmetod som kan vara lÀmplig att anvÀnda vid förstÀrkning av befintliga vÀgar pÄ torvmark. Huvudsyftet med examensarbetet har varit att skapa ett underlag till inriktning för val av den mest optimala, ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, jordförstÀrkningsmetoden vid förstÀrkning och breddning av befintliga vÀgar pÄ torvmark. I rapporten behandlas, baserat pÄ litteraturstudie, de vanligaste jordförstÀrkningsmetoderna och geotekniska undersökningsmetoderna vid byggande pÄ torvmark.

Offentlig upphandling : Hur definieras, regleras och anvÀnds ramavtal inom den klassiska sektorn?

Denna uppsats handlar om integritetskÀnslig vÄrdinformation pÄ fakturor, ett Àmne som aktualiserats under mitt arbete pÄ landstingets kansli i Jönköping. NÀr en person fÄr vÄrd i annat lÀn Àn hemlandstinget sÄ skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas mÄste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in pÄ funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehÄller integritetskÀnslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som gÄr att koppla till diagnos och behandling, Àr det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan ocksÄ att sekretessen kan upprÀtthÄllas under hela faktureringsprocessen.I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskÀnslig vÄrdinformation pÄverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet Àr att göra en jÀmförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor.

Wardriving : WEP, WPA och WPS inom och mellan stÀder

Friheten att kunna sitta pÄ balkongen och surfa, chatta, lÀsa e-post med mera har blivit en sjÀlvklarhet för de allra flesta, nya spelkonsoler med trÄdlös teknik gör att spelaren kan interagera mer med handlingen i spelet, personvÄgar som mÀter vikt, BMI och fettmassa och överför denna information till en server trÄdlöst dÀr anvÀndaren kan följa sin viktkurva och sÄ vidare. I stort sett allt som kan vara trÄdlöst Àr trÄdlöst idag. Med de uppenbara fördelarna av att anvÀnda trÄdlös kommunikation och de mÀngder med nya enheter som stödjer detta sÄ Àr det ingen nyhet att trÄdlöst Àr hÀr för att stanna. TrÄdlös kommunikation finns överallt omkring oss, men det Àr inte alltid den Àr implementerad pÄ ett sÀtt som sÀtter sÀkerheten först. En av svagheterna i att allt fler enheter stödjer trÄdlöst Àr att det krÀvs en viss teknisk kunskap för att konfigurera dessa pÄ ett sÀkert sÀtt.

Den smÄskaliga vattenkraftens genombrott i 1910-talets Norrbotten: en studie av landsbygdselektrifiering ur ett systemperspektiv

Denna uppsats utgör ett försök att förstÄ de drivkrafter som lÄg bakom det tÀmligen omfattande byggandet av mindre vattenkraftverk (understigande 1500 kW) som intrÀffade i Norrbotten vid mitten av 1910-talet. Ett annat mÄl med uppsatsen var att undersöka vilka problem som en entreprenör inom smÄskalig vattenkraft kunde stöta pÄ i konstruerandet av ett tekniskt system. En vanlig förklaring till att byggandet av smÄskalig vattenkraft tog fart vid 1910-talets mitt har varit att det första vÀrldskriget orsakade en energikris dÄ tillförseln av fotogen för belysning i stort sett upphörde. Undersökningen har visat att planerna pÄ att bygga mindre vattenkraftverk i vissa fall föregick denna energikris. Andra faktorer har uppenbarligen varit viktiga drivkrafter bakom övergÄngen till elektricitet.

Additiv tillverkningstekniks potential att inom en snar framtid anvÀndas för att konstruera enfamiljshus

Vid additiv tillverkning sÄ skapar man en produkt genom att sammanfoga material, till skillnad frÄn traditionella maskinbearbetningsmetoder som Àr sÄ kallade subtraktiva tillverkningsmetoder dÀr en produkt skapas genom att material tas bort frÄn ett rÄmaterial. I denna tillverkningsmetoden sÄ utgÄr man frÄn en CAD-modell av produkten. Vid produktionen sÄ lÀser den additiva tillverkningsmaskinen hela tiden av modellens tvÀrsnitt och lÀgger pÄ material lager för lager tills produkten Àr fÀrdig.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om additiva tillverkningsmetoder kan anvÀndas för att ersÀtta konventionella byggmetoder vid byggandet av enfamiljshus i framtiden. I arbetet undersöks Àven i vilken utstrÀckning som detta kan ske. För att besvara pÄ detta sÄ undersöks, förutom konventionella byggmetoder, Àven bygge av hus genom att anvÀnda prefabricerade byggelement, dÄ detta eventuellt kan vara en konkurrent till de additiva tillverkningsmetoderna.

Systematiskt brandskyddsarbete pÄ lÀgeranlÀggningar: En fallstudie av VÀssarös lÀgeranlÀggning

Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trĂ€dde i kraft Ă„r 2004. Den största förĂ€ndringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades frĂ„n kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krĂ€vs inom just den aktuella. För lĂ€geranlĂ€ggningar finns inga reglerande bestĂ€mmelser, utan lagen krĂ€ver endast ett skĂ€ligt brandskydd vilket kan tolkas pĂ„ flera olika sĂ€tt av bĂ„de anlĂ€ggningar och tillsynsenheter.VĂ€ssarö Ă€r en lĂ€geranlĂ€ggning pĂ„ en ö i Östhammars skĂ€rgĂ„rd, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

Outsourcing inom den svenska IT-sektorn : - Vad hÀnder med nÀringslivet?

Outsourcing av IT Àr nÄgot som kom igÄng i slutet pÄ 90-talet och Àr idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till lÄglönelÀnder har pÄgÄtt lÀnge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebÀr Àven att mÄnga tjÀnster numera kan transporteras stora strÀckor med liten, eller ingen, försÀmring av kvalitet, nÄgot som gjort att outsourcingen av IT kunnat vÀxa sig stor. Utvecklingen har ocksÄ inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte lÀngre avgör om de ska outsourcas till lÄglönelÀnder eller inte. TjÀnstejobb kan alltsÄ precis som jobb inom tillverkning numera utsÀttas för konkurrens frÄn lÄglönelÀnder och flytta. Företag som outsourcar IT till lÄglönelÀnder kan öka fokus pÄ kÀrnverksamheten och fÄr tillgÄng till bÄde en bred kompetenspool och specialister, ofta till lÄga och flexibla lönekostnader.

E-fakturans inverkan pÄ integritetskÀnslig vÄrdinformation

Denna uppsats handlar om integritetskÀnslig vÄrdinformation pÄ fakturor, ett Àmne som aktualiserats under mitt arbete pÄ landstingets kansli i Jönköping. NÀr en person fÄr vÄrd i annat lÀn Àn hemlandstinget sÄ skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas mÄste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in pÄ funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehÄller integritetskÀnslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som gÄr att koppla till diagnos och behandling, Àr det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan ocksÄ att sekretessen kan upprÀtthÄllas under hela faktureringsprocessen.I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskÀnslig vÄrdinformation pÄverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet Àr att göra en jÀmförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->