I både nationella och internationella styrdokument uppmärksammas vikten av individanpassning och möjligheten att få tillgång till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmässigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att få tillgång till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svårigheter när det gäller att läsa, skriva och att räkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, både en webbaserad enkät och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger från grundskolan. Enkäten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svårigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rättstavningsprogram samt miniräknare.

Det blir allt vanligare att ägare till webbplatser anpassar sin webbplats till lågupplösta enheter som t. ex mobiltelefoner. För att genomföra en anpassning finns flera tekniska alternativ. I denna uppsats har det undersökts vilka tekniska aspekter som kan utgöra eventuella hinder när utvecklare möter webbyråkunders krav på upplösningsoberoende design med en av teknikerna, nämligen responsiv webbdesign. Arbetet innefattar en intervju med en webbyråkund som resulterade i en kravspecifikation som sedan stod till grund för en prototyp, där tekniken responsiv webbdesign testades och utvärderades.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av på vilket sätt informations- och kommunikationsteknologier (IKT) används och hur dessa teknologier stödjer studenternas samarbete på distans. Vi har genomfört en fallstudie på Luleå tekniska universitetet på avdelningen för Systemvetenskap. Denna studie utfördes från ett användarperspektiv. Resultatet av undersökningen visar bland annat att de flesta studenter föredrar att arbeta med uppgifterna självständigt. När studenterna samarbetar väljer de ett kooperativt sätt framför ett kollaborativt.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

Detta examensarbete är utfört vid Avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion, Luleå tekniska univeritet, på uppdrag av SwedPower AB. SwedPower AB är ett konsultföretag inom energisektorn och företaget är helägt av Vattenfall. Företaget finns representerat i stora delar av världen, med över 500 anställda inom energi och kraftsektorn. I arbetet har ett visualiseringsverktyg för rotordynamiska beräkningar utvecklats i CAE-programmet I-DEAS. Ett makro har skrivits som läser in geometri och förskjutningar i en rotorsträng, ritar upp rotorsträngen och producerar bilder på förskjutningarna.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

I uppsatsen analyseras två tekniska manualer och deras översättningar. I fokusstår texternas imperativa funktion och hur texterna har anpassats tillmottagarna. Analysen omfattar sättet på vilket instruktionerna presenteras ochvilket tilltal som används i manualerna samt vad som händer i översättningenav dessa och vilka följderna blir..

Den här rapporten hanterar ett uppdrag från företaget Logica gjort som ett examensarbete på utbildningen Högskoleingenjör inom Datateknik, programmet Webbutveckling/Programmering och datanät, på Tekniska Högskolan i Jönköping. Uppdraget gick ut på att kontrollera om ett system skrivet i programmeringsspråket PL/SQL går att konvertera till Java. Programmet i fråga var ett reskontrasystem.Syftet med projektet var att företaget skulle kunna konvertera deras system på ett så kostnadseffektivt och tidsbesparande sätt som möjligt. Frågor som rapporten har tagit upp är huruvida det finns konverteringsverktyg som kan göra detta och om i så fall det finns några ?Best-practises? angående detta.

Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur fyra lärare använder och förhåller sig till digitala verktyg och digital teknik i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanter som har olika ämneskombinationer. Informanterna i studien har en jämn könsfördelning, är av olika åldrar och har varierande antal tjänsteår. Tematiseringsarbete som mynnade ut i fyra teman kan sägas karaktärisera lärarnas upplevelser av att använda digitala verktyg och digital teknik i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var den utåtriktade tekniken, den betydelsefulla direktheten, den kontextförstärkande digitala tekniken och den svårkontrollerade användningen.

Denna rapport analyserar testhanteringsverktyg åt Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Ett testhanteringsverktyg är ett samlingsnamn på ett verktyg som testar och dokumenterar resultatet på diverse mjukvarutester. I rapporten analyseras tre gratisverktyg, deras funktioner och hur man går tillväga för att använda dem. De tre verktyg som används och betygsätts är Testia Tarantula, TestLink och Testopia. TestLink är det verktyg som får flest poäng, men det är inte det verktyg som slutligen rekommenderas.

Detta examensarbete går ut på att jämföra två verktyg som ljuddesigners kan använda sig av för att placera ljud i önskade akustiska miljöer. Verktygen i fråga är båda två metoder för att applicera reverb på ljudfiler. Angreppsvinkel för jämförandet är främst frekvensanalys, men utöver rent tekniska detaljer finns även en rad andra inspelningsproblematiska detaljer att ta i beaktning..

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.