Sök:

Sökresultat:

2724 Uppsatser om Tekniska skyddsćtgärder - Sida 15 av 182

PATIENTERS UPPLEVELSER AV VAD SOM LINDRAR PREOPERATIV ORO ELLER ?NGEST. En litteraturstudie

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

IntranÀt : Ett verktyg mot jÀmlik kommunikation

IntranÀt bygger pÄ samma teknik som Internet men Àr begrÀnsat nÀtverk inom organisationer. Teknologin anvÀnds dels som ett arbetsverktyg men ocksÄ för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras pÄ Skandinaviska Enskilda bankens intranÀt. Grunden för analysen bygger pÄ en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jÀmlikt förhÄllande i samhÀllet i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och pÄverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jÀmlik kommunikation ska uppstÄ.

Interactive Whiteboard (IWB) i undervisningen : En fallstudie av tvÄ arbetslag i en lÄgstadieskola pÄMalta

Bakgrund: Teknikens utveckling har gÄtt oerhört fort fram och fÄtt en stor betydelse i dagens samhÀlle. Detta gör att man i framtiden rÀknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) Àr ett av de tekniska verktyg som Àr aktuell dÄ den bedöms fÄ en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera anvÀndandet av skrivtavlans funktioner mÄste det ske en förÀndring i skolans och lÀrares förhÄllningssÀtt till tekniska verktyg.Syfte:Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lÀrartyper vid anvÀndningen av IWB.Metod:För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer.Resultat:Resultaten analyseras utifrÄn Glover och Millers teori baserad pÄ tre olika lÀrarkategorier som beskriver lÀrares olika instÀllningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi anvÀnder Àven Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers".

Appar eller ej inom Fleet Management-omrÄdet : Organisatoriska och tekniska utmaningar vid apputveckling

En trend i den teknologiska utvecklingen pÄ senare tid har varit att skapa en ökad rörlighet hos anvÀndaren. En bidragande faktor till detta Àr den snabba förbÀttringstakten hos de smartphones som i större utstrÀckning har funktionalitet som tidigare endast datorer hade. Detta har i sin tur förÀndrat de förvÀntningar slutanvÀndarna har pÄ tjÀnsters tillgÀnglighet, vilket har lett till att produktiva mobila applikationer, appar, har funnit sin plats i vardagen.Denna studie Àr genomförd pÄ Scanias Fleet Management-avdelning som erbjuder en webbaserad tjÀnst dÀr Äkerier kan administrera, övervaka och följa upp sina fordonsflottor. Syftet med studien var att undersöka om en förlÀngning av Scanias existerande webbtjÀnst till den mobila sfÀren Àr rÀtt steg att ta och vilka organisatoriska och tekniska utmaningar en ingÄng inom apputveckling ger upphov till. För att bemöta denna problematik har en omfattande kvalitativ undersökning genomförts dÀr tre huvudgrupper av respondenter har intervjuats: jÀmförbara företag som har stÀllts inför liknande utmaningar, apputvecklingsföretag som har förstÄelse för appomrÄdet samt Fleet Management-tjÀnstens existerande anvÀndare.

Elhybridteknik i bandvagnssystemet : Den militÀra nyttan i logistikfunktionen

Fossila brÀnslen Àr Àndliga resurser och FMV menar i sin Tekniska Prognos 2013 att Försvarsmakten redan nu bör planera för en omstÀllning till alternativa tekniker till dagens förbrÀnningsmotor. Den teknik som verkar mest lÀmplig som interimslösning mellan framtidens vision om ren eldrift och förbrÀnningsmotorn Àr elhybridteknik. Uppsatsen undersöker hur Försvarsmaktens logistikfunktion pÄverkas om bandvagnssystemet skulle övergÄ till seriehybridteknik. Uppsatsens ansats Àr kvalitativ med en kombination av textstudier, intervjuer samt ett frÄgeformulÀr som besvaras av totalt tre personer fördelat pÄ Amf1, FMTS och I19 dÀr samtliga innehar mÄngÄrig erfarenhet av bandvagnssystemet. FormulÀren kompletteras med intervjuer med dessa personer samt personer pÄ BAE Systems som bidrar med teknisk expertis.

Musikjournalisternas nya roll : i den svenska dagspressen

Denna uppsats undersöker hur svenska musikjournalisters roll gentemot sina lÀsare pÄverkats av internets utbredning och den ökande fildelningen i samband med den digitala och tekniska utvecklingen. Genom fem kvalitativa intervjuer med musikjournalister frÄn de fyra största tidningarna i Sverige: Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen, under-söks hur musikjournalisterna sjÀlva uppfattar denna utveckling. Med utgÄngspunkt i teorin om agenda-setting har resultatet sedan analyserats och diskuterats. Slutsatsen Àr att musikjourna-listernas makt gentemot sina lÀsare har minskat det senaste decenniet. LÀsarna ser inte lÀngre musiksidorna i dagspressen som lika viktiga för deras musikkonsumtion.

Imitation: ett verktyg för sÄngutveckling?

Syftet med denna studie var att undersöka hur imitation pÄverkar elevers sÄngutveckling tekniskt och musikaliskt. Mina frÄgestÀllningar behandlade elevers imitation av idoler och artister samt imitation i förhÄllande till sÄngpedagogens förebildande och konsekvenserna av dessa. Jag valde att göra intervjuer med tre verksamma pedagoger som oberoende av varandra undervisar pÄ olika orter i Sverige. Resultatet visar att imitation Àr en viktig del av en sÄngares musikaliska och tekniska utveckling, men att det Àven finns risker som man bör vara medveten om. Att en sÄngpedagog förebildar i arbetet med sina elever Àr av betydelse för undervisningen och mycket vanligt förekommande, vilket stÀller krav pÄ pedagogen.

Skrubbers till sjöss : En studie om utmaningarna med skrubbers för marint bruk

Undersöknings mÄl har varit att utreda utmaningarna med skrubbers för marint bruk, med avseende pÄ de nya svavelkraven som trÀder i kraft Är 2015. Utmaningarna har och kommer att pÄverkar de berörda rederiers beslut om vilken metod de ska vÀlja för att nÄ de nya kraven. För att inhÀmta information genomfördes intervjuer med tvÄ rederier som har eftermonterat skrubbers för att nÄ de nya mÄlen. BÄda rederierna har valt att genomföra ett sÄ kallat pilotprojekt pÄ ett av fartygen i sin flotta för att testa och undersöka skrubbertekniken. Genomförandet av intervjuer valdes för att fÄ fram information om hur rederierna upplevde eftermonteringen av skrubberanlÀggningen.

Handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i trÀningsskolan

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begÄvningsstöd för att fÄ en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begÄvningsstödjande tekniska hjÀlpmedel har ökat mycket de senaste Ären, men kunskaperna inom omrÄdet Àr begrÀnsade. Tekniska hjÀlpmedel Àr ett stort Àmne, vi har valt att titta nÀrmare pÄ Handin. Handin Àr en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjÀlpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

Energi- och miljo?vinster med ett bygglogistikcenter i Norra Djurga?rdsstaden : Fo?rslag pa? metod fo?r utva?rdering

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Radiofrekvensidentifiering (RFID) : Vilka faktorer pÄverkar utvecklingen negativt?

Radiofrekvensidentifiering (RFID) Àr en teknik som har funnits en lÀngre tid men aldrig fÄtt nÄgot riktigt genombrott pÄ marknaden. Intresset för tekniken finns, men anvÀndandet har inte tagit fart. Anledningen till detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad detta beror pÄ.Uppsatsen har tvÄ syften dÀr huvudsyftet Àr att undersöka vilka faktorer som har pÄverkat utvecklingen av RFID negativt, dÀrefter ett bisyfte som Àr att undersöka hur framtiden för RFID ser ut.Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteratur samt intervjuer av tvÄ respondenter, som anvÀnder sig av RFID i sitt arbete. Den ena respondenten utvecklar RFID lösningar till andra företag, medan den andra respondenten arbetar som forskare. För att komma fram till en slutsats jÀmför vi litteratur med de uppgifter som kommit fram genom intervjuerna.

Ett Unikt fall? : En fallstudie om webbverktyget Unikum

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or LuleÄ University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

En vÀrld av ljudlÀggning

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

Vad sker i mötet mellan omvÄrdnad och teknik?

I dagens sjukvÄrd ökar den tekniska utvecklingen i snabb takt. Detta i kombination med en ofta hög arbetsbelastning, stÀller krav pÄ sjuksköterskans tekniska kompetens och kunnande. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskan att kÀnna till grunderna för den medicintekniska sÀkerheten. Utvecklingen av medicinsk teknik har skapat nya möjligheter för vÄrd och behandling, men samtidigt lett till att allt högre krav stÀlls pÄ arbetsgivaren att hÄlla sjuksköterskans kompetens aktuell. Det Àr Àven viktigt att sjuksköterskan har rÀtt utbildning för den verksamhet hon/han arbetar inom.

Ingen vill se en tjock mÀnniska pÄ scen

Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->