Sökresultat:
2717 Uppsatser om Tekniska skyddsćtgärder - Sida 16 av 182
?Ingen vill se en tjock mÀnniska pÄ scen?
Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.
Ljudet av William
Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut pÄ bÄde skapa en film inriktad pÄ ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp bÄde det tekniska inom filmljud men Àven processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen frÄn dess början till dess slut.
Inkodningens pÄverkan pÄ minnet för mekaniska funktioner
MÀnniskan minns hÀndelser och rörelser som hon sjÀlv genomfört bÀttre Àn de hon fÄtt berÀttade för sig. Minnet för hÀndelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory Àr en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. DÄ mÀnniskan genomför nÄgot anvÀnds den motoriska modaliteten och dÄ hon fÄr höra nÄgot berÀttas anvÀnds den verbala modaliteten. Det som har undersökts Àr om minnet och förstÄelsen för komplexa och tekniska lösningar pÄverkas av vilket modalitet som anvÀnds vid inkodningen.
"Man har ju alltid att lÀra frÄn varandra pÄ nÄgot sÀtt": om
möjligheterna att utveckla ett samarbete mellan
inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ
tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ
Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ skulle kunna se ut. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv pÄ hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn pÄ samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.
Klassificering av örlogsfartyg, ett bidrag till den militÀra nyttan?
Detta arbete i militÀrteknik undersöker den militÀra nyttan med anvÀndandet av klassificeringssÀllskap med exemplet Det Norske Veritas(DNV) och dess regelverk pÄ örlogsfartyg med exemplet Korvett typ Visby. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn klassificeringssÀllskapets regelverk för örlogsfartyg utreda till vilken utstrÀckning samt inom vilka omrÄden regelverket kan anses bidra till militÀr nytta. Den militÀra nyttan definieras i arbetet som krigföringsförmÄgan utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna vilka i arbetet har satts i en fartygsteknisk kontext. Ansatsen Àr vidare att redogöra för inom vilka tekniska omrÄden dÀr klassificeringssÀllskapet bidrar till den militÀra nyttan frÀmst med avseende pÄ fartygssystem som ombord stödjer förmÄgorna. Studien kommer fram till att klassificeringssÀllskapet sÀtter fokus pÄ ett örlogsfartygs överlevnad.
Kulturhistorisk intressant bebyggelse : Bevarande med stöd av Plan- och Bygglagen
Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevÀrd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestÀmmelser pÄ de fastigheter som Àr vÀrda att bevara. Vad som Àr tillÄtet att skydda med sÄdana bestÀmmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestÀmmelser. BÄde att de saknar stöd i PBL och att de Àr otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestÀmmelserna Àr utformade i VÀstra Götalands LÀns kommuner, om de har nÄgon brist/otydlighet. Materialet som har granskats Àr de detaljplaner som varit under pÄgÄende arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandlÀggare i samtliga kommuner i VÀstra Götalands LÀn har en enkÀt skickats ut, dÀr de fick svara pÄ hur det Àr att jobba med bevarandevÀrd bebyggelse vid bygglovsprövning.
AnvÀndaranpassning av AutoCad 2002 LT för Tekniska ByrÄn, Vetlanda
Metodbeskrivning och arbetsgÄng för införande av fÀrdiga menykoncept i AutoCad 2002 Lt. Uppbyggnad av block, ikoner, samt programkod för anrop av kommandon och in/ avinstallation..
AnvÀndaranpassning av AutoCad 2002 LT för Tekniska ByrÄn, Vetlanda
Metodbeskrivning och arbetsgÄng för införande av fÀrdiga menykoncept i
AutoCad 2002 Lt.
Uppbyggnad av block, ikoner, samt programkod för anrop av kommandon och in/
avinstallation..
ChalmersAppen - en Androidbaserad mobilapplikation för studenter vid Chalmers tekniska högskola
Denna rapport beskriver utvecklingen av ChalmersAppen, en applikation för smarttelefoner med operativsystemet Android. Studenter pÄ Chalmers tekniska högskola har behov av att nÄ flera olika webbsidor pÄ Internet. Med tanke pÄ att smarttelefoner ökar bland studenter kan studietiden underlÀttas med hjÀlp av en applikation som samlar den viktigaste informationen frÄn de mest anvÀnda webbsidorna pÄ ett stÀlle. MÄlet med ChalmersAppen var att den skulle utföra denna uppgift och vara anvÀndarvÀnlig.Som underlag till framtagandet av applikationen genomfördes en enkÀtundersökning bland studenterna. Undersökningen visade att det fanns intresse för en sÄdan applikation och vilka funktioner som var viktigast att ha med.
Hur pÄverkas fortbildning av olika aktörer?
I uppsatsen analyseras tvÄ tekniska manualer och deras översÀttningar. I fokusstÄr texternas imperativa funktion och hur texterna har anpassats tillmottagarna. Analysen omfattar sÀttet pÄ vilket instruktionerna presenteras ochvilket tilltal som anvÀnds i manualerna samt vad som hÀnder i översÀttningenav dessa och vilka följderna blir..
Sjuksköterskans möjligheter att identifiera tecken pÄ depression hos tonÄringar med typ 1 diabetes och hur dessa tonÄringar kan stödjas : En litteraturstudie
Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.
Fakturaskanning : Effektiviserande eller inte?
Elektronisk fakturahantering Àr ett arbetssÀtt som pÄ senare tid har börjat bli allt mer populÀrt. Teknik för att underlÀtta företags redovisningsarbete förbÀttras stÀndigt. Ett moment som kan ingÄ i den elektroniska fakturahanteringen Àr fakturaskanning. Det Àr detta moment som uppsatsen fokuserat pÄ.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur skanning effektiviserar för företag. Detta har besvarats med hjÀlp av dessa tre frÄgestÀllningar:Hur fungerar processen skanning av fakturor?Vilka fördelar och nackdelar finns med fakturaskanning?Effektiviserar fakturaskanning redovisningsarbetet för företag? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har en kvalitativ metod anvÀnts.
- Jag ser vad du sÀger! : om hur barn kommunicerar med ickeverbala leksignaler
En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.
MörbylÄnga sockerbruksomrÄde : historik, nulÀge och tre framtidsbilder
Detta har varit ett examensarbete om 20 poÀng pÄ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frÄn tvÄ handledare pÄ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pÄ Blekinge Tekniska Högskola i nÀrvaro av handledaren, opponenten och andra Ähörare. Ett avsnitt berÀttar kort historik om MörbylÄngas framvÀxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pÄ orten 1908-1991. Det avsnittet Àr tÀnkt för att introducera lÀsaren i MörbylÄnga och i det aktuella planomrÄdet.
Metoder och strategier för utveckling av Webb-baserade informationssystem
Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhÄlla större förtjÀnst utifrÄn sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna Àr webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt Àr att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder anvÀnds i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhÄlla en bÀttre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemstÀllning inleddes undersökningen med att studera tillgÀnglig litteratur. ProblemstÀllningen besvarades genom svar som inhÀmtades frÄn ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls frÄn litteraturstudien.Arbetet har förts pÄ en strategisk nivÄ dÀr de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit Àr att traditionella systemutvecklingsmetoder anvÀnds, men dÄ förÀdlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.