Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2.

I dagens sjukvård ökar den tekniska utvecklingen i snabb takt. Detta i kombination med en ofta hög arbetsbelastning, ställer krav på sjuksköterskans tekniska kompetens och kunnande. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att känna till grunderna för den medicintekniska säkerheten. Utvecklingen av medicinsk teknik har skapat nya möjligheter för vård och behandling, men samtidigt lett till att allt högre krav ställs på arbetsgivaren att hålla sjuksköterskans kompetens aktuell. Det är även viktigt att sjuksköterskan har rätt utbildning för den verksamhet hon/han arbetar inom.

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen.

Bakgrund: I dagens sjukvård förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare är trovärdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och närvaro. Syfte: Syftet med studien är att belysa förutsättningar och hinder för att förtroende skapas mellan vårdare och patient med långvarig smärta. Metod: Författarna har använt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på fyra vetenskapliga artiklar och två avhandlingar. Materialet har analyserats med hjälp av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet visar att patienter med långvarig smärta kan ha svårt att känna förtroende för sjuksköterskan. Slutsats: Ett förtroendefullt möte speglas av många olika samverkande delar..

Jag studerade förväntningarna på elektroniska diskussionsforum som ny kommunikationskanal i organisationen Lokal Agenda 21 i Öresundsregionen, kallad Öresund 21. Organisationen är ett treårigt EU-projekt med representanter från sex svenska och sju danska kommuner vars syfte är att främja en hållbar utveckling i kommunerna med fokus på plan- och beslutsprocesser, drift, i kontakten med kommunmedborgarna samt i utveckling av indikatorer för hållbar utveckling. Empiriskt material från undersökningsenheten har inhämtats genom diskussioner i fokusgrupper samt en enkät.Syftet med uppsatsen är att studera hur en organisation som startar upp ett elektroniskt diskussionsforum kan skapa förutsättningar för att deltagarna aktivt använder kommunikationskanalen. Utifrån detta analyserar jag vilka förväntningar deltagare från undersökningsenheter har i form av drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum. I analysen utgår jag ifrån undersökningar av praktikgemenskaper, kunskapsnätverk samt intranät och börjar därför genomgången med att definiera undersökningsenheten i relation till dessa begrepp.I studien av Öresund 21 kom jag fram till att deltagarna i organisationen förväntar sig uppleva drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum som stämmer väl överens med vad tidigare studier har visat.

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som påverkar individens vilja till intern rörlighet, ett område som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt har vi med hjälp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhållanden och inställning påverkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtänkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhållning, och ett vi och dom-tänkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebär vissa hinder för rörligheten.

Studien syftar till att skapa förståelse gällande hur rekryterare ser på betydelse av personlighet vid anställning samt hur rekryterares intervjustruktur ser ut vid bedömning av personlighet. Syftet är även att undersöka hur rekryterare tänker kring hinder för objektiv bedömning av personlighet vid intervju. Studien baseras på teori och tidigare forskning som visar på att personlighet på dagens arbetsmarknad är av allt större betydelse samt bedömning av personlighet kan påverkas av fenomen, i studien kallat hinder för objektiv bedömning. Detta beroende på om rekryterare använder ostrukturerad eller strukturerad intervjuform. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta rekryterare verksamma vid bemanningsföretag.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hälsa med friluftsprofil vid Luleå tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i Luleå skulle kunna se ut. En kvalitativ metod användes där rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv på hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansåg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn på samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för en kunskapssyn där praktisk och teoretisk kunskap integreras i undervisningen. I studien användes metoden intervju, där nio lärare som arbetar i år 1, år 3 och år 6 medverkade. I försök att nå syftet valde vi att utgå från en tankekarta där lärarna berättade om sina metoder, sin syn på kunskap, förväntningar de känner och vilka drömmar/visioner de har. Resultatet visar att det finns möjligheter i form av positiva lärare som vill utvecklas och hitta en väg till integration. Hindren som uppkommit kan delas in i två perspektiv.

Detta arbete i militärteknik undersöker den militära nyttan med användandet av klassificeringssällskap med exemplet Det Norske Veritas(DNV) och dess regelverk på örlogsfartyg med exemplet Korvett typ Visby. Syftet med arbetet är att utifrån klassificeringssällskapets regelverk för örlogsfartyg utreda till vilken utsträckning samt inom vilka områden regelverket kan anses bidra till militär nytta. Den militära nyttan definieras i arbetet som krigföringsförmågan utifrån de sex grundläggande förmågorna vilka i arbetet har satts i en fartygsteknisk kontext. Ansatsen är vidare att redogöra för inom vilka tekniska områden där klassificeringssällskapet bidrar till den militära nyttan främst med avseende på fartygssystem som ombord stödjer förmågorna. Studien kommer fram till att klassificeringssällskapet sätter fokus på ett örlogsfartygs överlevnad.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring musik.

Användandet av trä som konstruktionsmaterial i Sverige är inom vissa områden relativt liten. Byggande av vägbroar och flervåningshus och är områden där trä används i förhållandevis liten utsträckning. Denna del domineras i hög grad av stål och betong, till viss del kan detta förklaras med att träindustrin i Sverige under lång tid varit uteslutna från viktiga områden inom bygg- och infrastruktursektorn. Vägverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda på varför det byggs så få träbroar för vägtrafik i Sverige. Målet med examensarbetet är att visa vilka hinder/osäkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid användandet av trä som konstruktionsmaterial samt att ge förslag på åtgärder som kan öka användningen av trä som konstruktionsmaterial vid brobyggande.

Introduktion: Inom vård och omsorg för äldre är ett av målen att aktivera och socialisera de äldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de äldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att även ha teorier som inte fokuserar på att aktivitet är en förutsättning för att kunna uppnå ett gott åldrande i åtanke då vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnå ett gott åldrande. Frågeställningarna var: Vilka effekter har aktivitet på den äldre människans upplevelse av ett gott åldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den äldre människan? Metod: Systematisk litteraturstudie.