Sökresultat:
2619 Uppsatser om Tekniska hjälpmedel - Sida 21 av 175
Fenomenofonen : En undersökning om ljud pÄ webben
Ljud har en förmÄga att pÄverka vÄra kÀnslor. Begreppet ljudwebb Àr framtaget till denna undersökning och syftar pÄ de ljudlagda applikationer som, i och med den tekniska utvecklingen, har börjat dyka upp inom webben. Ljudwebben har fÄtt sitt namn frÄn ljudfilmen, de filmer som började experimentera med ljud under filmindustrins tekniska revolution runt 1930-talet. Syftet med denna undersökning Àr att utforska vad ljudets kÀnslopÄverkande egenskaper kan bidra med inom webben. Genom att utgÄ frÄn fysiker-filosofen Karen Barads tankar om det stÀndigt rekonstruerande fenomenet samt filosofen Sarah Ahmeds kritik mot den fenomenologiska orienteringen lyder undersökningens frÄgestÀllning.
Teknisk infrastrukturs pÄverkan pÄ agil systemutveckling : En kvalitativ fallstudie av Graip-projektet
Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvĂ„rden inom socialtjĂ€nsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet anvĂ€nds som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling pĂ„verkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skrĂ€ddarsydd variant av XP (Extreme Programming). Teknologier som anvĂ€ndes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.Syftet med uppsatsen Ă€r att besvara en frĂ„gestĂ€llning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) pĂ„verkat systemutvecklingsmetoden? Om sĂ„ Ă€r fallet, pĂ„ vilket sĂ€tt?I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden pĂ„verkats av den tekniska inÂfraÂstrukturen.
SmÄföretags möjligheter att anvÀnda EDI : En analys av EDI:s förutsÀttningar och tekniska aspekter
Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för smÄföretag att anvÀnda sig av elektronisk affÀrskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, smÄföretagen, en introduktion till EDI och hoppas pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att komma igÄng med elektronisk affÀrskommunikation. Med smÄföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nÀmligen företag med mindre Àn 50 anstÀllda eller som har en omsÀttning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för smÄföretag tittar vi Àven pÄ hur förutsÀttningar och tekniska aspekter pÄverkar smÄföretagens instÀllning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig pÄ en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).VÄr empiriska studie bygger pÄ fyra urvalsgruppers syn pÄ EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vÄr studie funnit att det finns goda möjligheter för smÄföretag att anvÀnda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar sÄvÀl som affÀrssystem med stöd för EDI, vilka lÀmpar sig för smÄföretag.
Sökmotorsoptimering ? FrÄn nyckelord till relevant innehÄll : Fem företags SEO-praktik i förÀndring
I all teori om sökmotorsoptimering finns det mÄnga olika tankar om hur man ska sökmotorsoptimera. De flesta berÀttar mest om den tekniska biten och har endast som en kort punkt förklarat att innehÄllet pÄ en webbplats ocksÄ Àr viktigt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka webbföretags förhÄllningssÀtt till bÄde hur de arbetar och resonerar kring sökmotorsoptimering och webbstatistik, men Àven gÄ djupare in pÄ hur förhÄllandet mellan kund och företag pÄverkar vart marknaden Àr pÄ vÀg. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med webbföretag dÀr frÀmst marknaden för sökmotorsoptimering, sponsrade lÀnkar och webbstatistik diskuterats har ett resultat utformats.Baserat pÄ de senaste artiklarna, respondenternas svar och mina egna personliga reflektioner av situationen, visar det att det blivit en förskjutning i vad definitionen av sökmotorsoptimering Àr. Den tekniska biten Àr kvar men inte alls lika viktig lÀngre dÄ sökmotorerna hela tiden Àndrar sina algoritmer och blir smartare, utan fokus lÀggs istÀllet mer pÄ innehÄllet.
Institutionsadministratörers kompetens och lÀrande i arbetet : en studie av arbetsförhÄllanden och erfarenheter inom Lunds Tekniska Högskola
Personalkontoret pÄ Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation pÄ sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, dÀr syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lÀrande inom LTH. För att finna svar pÄ detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare frÄn personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade mÄnga olika arbetsuppgifter, dÀr de sÄg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lÀrt sig sitt arbete. Mycket av lÀrandet skedde framför datorn dÀr arbetsuppgifterna utfördes i stor utstrÀckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansÄgs i vissa fall som svÄr.
Framtidens ballastmarknad
I detta examensarbete har vi utfört en litteraturstudie med syfte att hitta hittills okÀnda eller kommande trender som kan komma att ha stor pÄverkan pÄ aktörerna inom ballastmarknaden i framtiden. Vi har funnit ett antal sÄdana trender. Vi har ocksÄ utformat en modell med vars hjÀlp den lÄngsiktiga tillgÄngen och efterfrÄgan av ballast inom en specifik region kan undersöks. Examensarbetet har utförts av Ola Larsson och Martin Ljungström vid LuleÄ tekniska universitet, avdelningen för Geoteknologi, BerganlÀggningsteknik pÄ uppdrag av byggföretaget Skanska..
Byggande för en hÄllbar utveckling i LuleÄ kommun: En utredning av Tekniska förvaltningens arbete med miljöfrÄgor för en hÄllbar utveckling inom byggande
VÄrt klimat stÄr inför en förÀndring och begreppet hÄllbarhet har blivit ett nyckelord för vÄr tid. I Sverige idag arbetar man bland annat efter sexton miljökvalitetsmÄl. Ett av dessa mÄl Àr ?God bebyggd miljö?, ett mÄl som inte kommer vara möjligt att nÄ till Är 2020. Varför kommer vi inte att nÄ detta mÄl? EnergianvÀndningen för bostÀder och service har i princip varit konstant sedan tidigt 1980-tal, energianvÀndningen inom transportsektorn har ökat, andelen hushÄllsavfall har ökat och allt mindre Ätervinns.
Kulturkrockar inom va?rden ? fo?rsta?else skulle minska sma?llen : En litteraturstudie om va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund
Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.
Tekniska risker vid breddning av plattrambroar
KolbÀcksleden i UmeÄ har breddats med tvÄ körfÀlt till 2+2 vÀg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gÄng- och cykelportar (GC-portar). Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som bestÀllare. VÀgen var fÀrdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör. Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptÀcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. TvÄ broar har valts att studeras och jÀmföras. En utan vattenlÀckage och en med vattenlÀckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jÀmfört med att riva och bygga en ny.
NĂ€tverksanalys
Detta examensarbete handlar om hur man optimerar modellering och texturering för spelmodeller. FrÄgestÀllningen Àr vilka problem som kan uppstÄ om man inte optimerar spelmodeller, och vilka tekniker man kan anvÀnda sig av för att lösa dessa problem.Med hjÀlp av proffesionella datorgrafiker frÄn det svenska spelföretaget Fatshark AB, samt mina tidigare kunskaper frÄn kandidatutbildningen datorgrafik pÄ LuleÄs tekniska universitet i SkellefteÄ, har jag undersökt olika tekniker och metoder för att optimera modeller i spel..
Kommunikation pÄ skadeplats : Ambulanspersonals uppfattning av informationsöverföring
Introduktion: För att en rÀddningsinsats pÄ olycksplats skall lyckas Àr en vÀl fungerande kommunikation nödvÀndig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvÀrderingar av allvarliga hÀndelser. PatientsÀkerheten kan Àventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vÄrdkedjan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvÄrdens personal pÄ olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omstÀndigheter som försvÄrar respektive underlÀttar informationsöverföringen.
Utveckling av testrigg inom effektcirkulation
LuleÄ tekniska universitet har sedan lÄang tid tillbaka bedrivit forskning inom tribologi pÄ institutionen föor teknikvetenskap och matematik. I samband med forskning inom transmissionsförluster öppnades möjligheter för ett examensarbete dÄ en testrigg skulle konstrueras. Arbetet Àr utfört pÄ Tribolab vid LuleÄ tekniska universitet och Vicura AB har bidragit med sitt kunnande inom transmissioner samt fertalet komponenter. Dess huvudsakliga syfte och mÄl Àr att genom utveckling av en testrigg möjliggöra studier av driftsförhÄllanden i ett kuggingrepp, mÀta förluster i ett kuggingrepp och faststÀlla vilka tribologiska komponenter som presterar frÀmst. Den ska ocksÄ anvÀndas till att skilja pÄ tomgÄngsföruster samt förluster som ökar med pÄlagt moment.I begynnelsefasen av examensarbetet gjordes en litteraturstudie om vad som finns i dagslÀget inom omrÄdet.
Audiologisk rehabilitering : En litteratur- och enkÀtstudie i Danmark, Norge, Sverige och pÄ Island
Audiologisk rehabilitering Àr en komplicerad process som ska innehÄlla olika insatser byggda pÄ ett holistisk synsÀtt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fÄtt ta större plats Àn psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angÄende audiologisk rehabilitering utifrÄn ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och pÄ Island.Metod: För att kunna uppnÄ syftet och fÄ en mer helhetlig inblick i Àmnet delades studien i tvÄ delar (litteraturstudie och enkÀtstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga lÀnder samt ideologin. EnkÀtstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn pÄ audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvÀgagÄngssÀttet pÄ arbetsplatsen.Resultat: En röd trÄd gÄr genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gÀller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns bÄde likheter och skillnader lÀnderna emellan.
Yngre elevers uppfattning av teknikbegreppet
Vi har valt att studera hur elever uppfattar begreppet teknik och teknik som skolÀmne. Vi vill Àven undersöka hur bakgrundsfaktorer pÄverkar elevernas uppfattning av teknik. Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 39 elever i tvÄ klasser, varav 13 frÄn Är 2 och 26 frÄn Är 3. De var indelade i grupper med tvÄ elever i varje grupp.
Inventering och bedömning av förorenade omrÄden inom division Energi, Tekniska Verken i Linköping
This thesis was commissioned by Tekniska verken, Energy Division with the overall aim to investigate the concept of environmental debt and what it means for a business. Furthermore, a sustainable risk and responsibility investigation shall be carried out on the concerned areas. Finally, the priority areas shall be highlighted and proposed actions presented. The Swedish Environmental debt concept was presented in 1992 by Arne Jarnelöv. Environmental debt is defined as restoration costs for environmental damage. In the early days the concept did not take into account who was responsible, but the environmental debts was regarded as a humanity debt to future generations.