Sök:

Sökresultat:

2690 Uppsatser om Tekniska ćtgärder - Sida 14 av 180

Energi- och miljo?vinster med ett bygglogistikcenter i Norra Djurga?rdsstaden : Fo?rslag pa? metod fo?r utva?rdering

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Imitation: ett verktyg för sÄngutveckling?

Syftet med denna studie var att undersöka hur imitation pÄverkar elevers sÄngutveckling tekniskt och musikaliskt. Mina frÄgestÀllningar behandlade elevers imitation av idoler och artister samt imitation i förhÄllande till sÄngpedagogens förebildande och konsekvenserna av dessa. Jag valde att göra intervjuer med tre verksamma pedagoger som oberoende av varandra undervisar pÄ olika orter i Sverige. Resultatet visar att imitation Àr en viktig del av en sÄngares musikaliska och tekniska utveckling, men att det Àven finns risker som man bör vara medveten om. Att en sÄngpedagog förebildar i arbetet med sina elever Àr av betydelse för undervisningen och mycket vanligt förekommande, vilket stÀller krav pÄ pedagogen.

Skrubbers till sjöss : En studie om utmaningarna med skrubbers för marint bruk

Undersöknings mÄl har varit att utreda utmaningarna med skrubbers för marint bruk, med avseende pÄ de nya svavelkraven som trÀder i kraft Är 2015. Utmaningarna har och kommer att pÄverkar de berörda rederiers beslut om vilken metod de ska vÀlja för att nÄ de nya kraven. För att inhÀmta information genomfördes intervjuer med tvÄ rederier som har eftermonterat skrubbers för att nÄ de nya mÄlen. BÄda rederierna har valt att genomföra ett sÄ kallat pilotprojekt pÄ ett av fartygen i sin flotta för att testa och undersöka skrubbertekniken. Genomförandet av intervjuer valdes för att fÄ fram information om hur rederierna upplevde eftermonteringen av skrubberanlÀggningen.

Handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i trÀningsskolan

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begÄvningsstöd för att fÄ en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begÄvningsstödjande tekniska hjÀlpmedel har ökat mycket de senaste Ären, men kunskaperna inom omrÄdet Àr begrÀnsade. Tekniska hjÀlpmedel Àr ett stort Àmne, vi har valt att titta nÀrmare pÄ Handin. Handin Àr en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjÀlpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

Trekantsparken som delad plats? : En studie av intressemotsÀttningar i ett offentligt rum och hur dessa hanteras i planeringen

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

"VÄga lÀmna flocken" : En fallstudie kring samverkan mellan privat och offentlig sektor

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Radiofrekvensidentifiering (RFID) : Vilka faktorer pÄverkar utvecklingen negativt?

Radiofrekvensidentifiering (RFID) Àr en teknik som har funnits en lÀngre tid men aldrig fÄtt nÄgot riktigt genombrott pÄ marknaden. Intresset för tekniken finns, men anvÀndandet har inte tagit fart. Anledningen till detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad detta beror pÄ.Uppsatsen har tvÄ syften dÀr huvudsyftet Àr att undersöka vilka faktorer som har pÄverkat utvecklingen av RFID negativt, dÀrefter ett bisyfte som Àr att undersöka hur framtiden för RFID ser ut.Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteratur samt intervjuer av tvÄ respondenter, som anvÀnder sig av RFID i sitt arbete. Den ena respondenten utvecklar RFID lösningar till andra företag, medan den andra respondenten arbetar som forskare. För att komma fram till en slutsats jÀmför vi litteratur med de uppgifter som kommit fram genom intervjuerna.

Ungdomssexualitet on- och offline

Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.

Ett Unikt fall? : En fallstudie om webbverktyget Unikum

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or LuleÄ University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

En vÀrld av ljudlÀggning

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

Vad sker i mötet mellan omvÄrdnad och teknik?

I dagens sjukvÄrd ökar den tekniska utvecklingen i snabb takt. Detta i kombination med en ofta hög arbetsbelastning, stÀller krav pÄ sjuksköterskans tekniska kompetens och kunnande. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskan att kÀnna till grunderna för den medicintekniska sÀkerheten. Utvecklingen av medicinsk teknik har skapat nya möjligheter för vÄrd och behandling, men samtidigt lett till att allt högre krav stÀlls pÄ arbetsgivaren att hÄlla sjuksköterskans kompetens aktuell. Det Àr Àven viktigt att sjuksköterskan har rÀtt utbildning för den verksamhet hon/han arbetar inom.

Ljudet av William

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut pÄ bÄde skapa en film inriktad pÄ ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp bÄde det tekniska inom filmljud men Àven processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen frÄn dess början till dess slut.

Inkodningens pÄverkan pÄ minnet för mekaniska funktioner

MÀnniskan minns hÀndelser och rörelser som hon sjÀlv genomfört bÀttre Àn de hon fÄtt berÀttade för sig. Minnet för hÀndelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory Àr en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. DÄ mÀnniskan genomför nÄgot anvÀnds den motoriska modaliteten och dÄ hon fÄr höra nÄgot berÀttas anvÀnds den verbala modaliteten. Det som har undersökts Àr om minnet och förstÄelsen för komplexa och tekniska lösningar pÄverkas av vilket modalitet som anvÀnds vid inkodningen.

"Man har ju alltid att lÀra frÄn varandra pÄ nÄgot sÀtt": om
möjligheterna att utveckla ett samarbete mellan
inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ
tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ skulle kunna se ut. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv pÄ hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn pÄ samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Klassificering av örlogsfartyg, ett bidrag till den militÀra nyttan?

Detta arbete i militÀrteknik undersöker den militÀra nyttan med anvÀndandet av klassificeringssÀllskap med exemplet Det Norske Veritas(DNV) och dess regelverk pÄ örlogsfartyg med exemplet Korvett typ Visby. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn klassificeringssÀllskapets regelverk för örlogsfartyg utreda till vilken utstrÀckning samt inom vilka omrÄden regelverket kan anses bidra till militÀr nytta. Den militÀra nyttan definieras i arbetet som krigföringsförmÄgan utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna vilka i arbetet har satts i en fartygsteknisk kontext. Ansatsen Àr vidare att redogöra för inom vilka tekniska omrÄden dÀr klassificeringssÀllskapet bidrar till den militÀra nyttan frÀmst med avseende pÄ fartygssystem som ombord stödjer förmÄgorna. Studien kommer fram till att klassificeringssÀllskapet sÀtter fokus pÄ ett örlogsfartygs överlevnad.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->