Distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet
Hälsa och vårdvetenskapHealth and health scienceDistriktssköterskorUpplevelserPalliativ vård i hemmetSymtomhantering
Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer
kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer
avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ
vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i
hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att
ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa
distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet. Metod:
Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tolv distriktssköterskor som
arbetar med hemsjukvård och har erfarenhet av att ge palliativ vård i hemmet.
Intervjuerna analyserades enligt den kvalitativa innehållsanalys som Graneheim
och Lundman beskriver. Resultatet utgörs av tre huvudkategorier med nio
underkategorier. Huvudkategorin Samarbete för väl fungerande palliativ vård
presenteras i underkategorierna Patient- och anhörigsamarbete och
Teamsamarbete. Huvudkategorin Känslomässigt presenteras i underkategorierna,
Nära relation, Unga patienter och Tidskrävande arbete. Huvudkategorin
Kunskapskrävande presenteras i underkategorierna Kommunikation, Huvudansvar för
samordning, Symtomhantering och Teknisk utveckling. Slutsats: Samarbete med
andra är nödvändigt för en god palliativ vård i hemmet. Att ge palliativ vård i
hemmet är både känslomässigt givande och krävande. Arbetet är dessutom tids-
och kunskapskrävande. Distriktssköterskorna önskar mer resurser och
organisationsförändringar, som till exempel tillgång till läkare och ett
palliativt hemsjukvårdsteam som bara jobbar med patienter som får palliativ
vård, då detta skulle vara en fördel både för distriktssköterskorna själva, men
framförallt för patienterna.