Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (Vetenskapsrådet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013).

Den svenska byggbranschen står i nuläget inför en stor teknisk förändring, införandet av Bygg-informationsmodeller(BIM)/Virtual Design and Construction (VDC) i stor skala. Branschens olika aktörer ser olika vinster med implementeringen som kommer påverka hela byggprocessen, från projektering till förvaltning. Denna studie fokuserar på organisation och process i projekteringsskedet och grundar sig på en fallstudie av Veidekke Entreprenad AB. Företaget har implementerat VDC i delar av organisationen och i nuläget, efter lyckade pilotprojekt, utvidgas satsningen och implementering görs i större skala. Studiens syfte är att kartlägga Veidekkes VDC-mål och strategier, för att därefter studera process och organisation i projekteringsfasen och hur de bör utvecklas för att skapa goda förutsättningar för att VDC-målen ska kunna uppfyllas.

Arbetets bakgrund är en studie av hur produktutvecklings- och produktionsstegen ser ut i teorin för klädföretag som produktutvecklar genom ?snabbt marknadsbesvarande genom korta ledtider? och producerar genom det ?progressiva buntsystemet?. Jag presenterar de olika processerna och vilka svårigheter de bär med sig. I arbetets metoddel är samma processer studerade i praktiken hos intermediära företag och fabriker i Kina och tre nordiska ?fast-fashion?-företag.

Bakgrund: Redovisningen är inte längre enbart en teknisk angelägenhet utan intresset för att uppnå kunskap om de samhälleliga faktorerna som påverkar redovisningen har ökat. Samhällsutvecklingen har lett till ett ökat krav på öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva utvecklingen av rekommendationer för årsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft Redovisningsrådets rekommendationer har och hur företagen tillämpar rekommendationerna. Vi ämnar även undersöka hur företagen idag förhåller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen ställer sig till standardsättning.

Titel: Förbättringspotential för inköpsstrukturen i byggbranschenFörfattare: Patrik Andersson, Henrik Ohlsson, Technology Management Handledare: Fredrik Friblick, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds UniversitetChrister Kedström, Företagsekonomiska institutionen,Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Problemställning:Kostnadsstrukturen för materialinköp är komplex för densvenska byggbranschen, varför inköpsförfarandet är dåligtutvecklat. Peter Kraljics inköpsmodell har visat sig vara förgenerell i komplexa branscher och behöver troligtviskompletteras med fler teoriområden omkostnadsbesparingar skall kunna göras vid materialinköp. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka ytterligare aspektersom kan komplettera Kraljics inköpsmodell och därigenom ibyggbranschen identifiera vilka förändringar i inköpsbeteendetsom kan generera kostnadsbesparingar. Metod: Initialt samlande författarna in kunskap om inköp medinriktning mot byggbranschen genom etablerade teoretiskatankegångar. Den efterföljande datainsamlingen gjordesfrån NCC och deras leverantörer med utgångspunkt i ettbyggprojekt i Lund.

Operationssjuksköterskors arbete är ansvarsfullt och en central uppgift är att värna om patientsäkerheten. Emellertid finns en rad faktorer som kan försvåra operationssjuksköterskors vårdarbete vilket i sin tur leder till att patientsäkerheten hotas, t.ex. är det vanligt med omkastningar i ett planerat operationsprogram. Ökad arbetsbelastning, krav på effektivisering och teknisk utveckling kan ses som hot mot patientsäkerheten. Arbetet är mångfasetterat och kräver ständig uppmärksamhet och vakenhet.

Denna rapport riktar sig mot utvecklare och teknisk kunniga personer. Arbetet är avsett att ge insikt i smartTV världen och även dela med sig av de erfarenheter vi har fått lära oss. Vi fick i uppdrag från Eniro att skapa en smartTV applikation som använde sig av deras tjäns-ter, utmaningen var stor och området okänt. Vi använde oss utav agila metoder för att ut-veckla smartTV applikationen. Det var två av oss som par programmerade och ledde pro-jektet.

Det finns ett stort intresse i miljövänlig framställning av bioenergi, och där lämpar sig biogas mycket väl. Inom lantbruket har vi goda förutsättningar för biogasproduktion och trots ett stort intresse för bioenergi finns en tveksamhet ändå. Mycket beror på en tuff marknad med dålig lönsamhet samt ett avancerat regelsystem som måste följas. Tillstånd och stöd måste sökas vilket kräver mycket tid och ett stort intresse.En biogasanläggning klassas som miljöfarlig verksamhet när den överstiger 150 000 m³ i gasproduktion och då krävs tillstånd från länsstyrelsen. Detta är en ansökan som består av tre delar: grunddel, teknisk beskrivning samt en fullständig miljökonsekvensbeskrivning.Det finns en del stöd att söka för bioenergiframställning.

När det gäller design av augmented reality­markörer och platsbaserat berättande finns det många aspekter att ta hänsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för användaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hänsyn till, bland annat måste markörerna vara igenkännbara som just markörer samtidigt som de måste vara tolkningsbara av bildigenkänningen i augmented reality­enheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berättandet måste passa in.Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie där scenarier och prototyper har utvecklats utifrån designmetoder som bland annat brainstormning och idéloggar baserat på teorier om designprinciper för augmented reality och berättande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvärderats genom användbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner.Under arbetet utvecklades ?Naturens gång? ? en platsbaserad berättelse med tillhörande augmented reality­markörer.

Implementeringen av ett ERP-system ses inte längre som en ren informations¬teknisk angelägenhet utan en förändring som påverkar hela verksamheten. En implementering, ur vårt perspektiv, är en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning sträcker sig i vår studie till den dag hela systemet tas i bruk. Forskningsfrågor som denna uppsats behandlar är vad som karaktäriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie där data in¬hämtats genom semistrukturerade intervjuer. Vårt teoretiska fundament utgår ifrån åtta teoretiska sektioner och benämns som ?oktanten?.

Flexibla affärssystem är ett begrepp som börjar synas mer och mer i tidskrifter. Detta begrepp belyses utifrån en litteraturstudie. Dessutom görs intervjuer på både affärssystem­leverantören Agresso och undersökningsföretaget Stena Fastigheter som använder systemet Agresso Business World. Syftet är att undersöka egenskapen flexibilitet i ett affärssystem som möjliggör att användarna skall kunna arbeta med anpassning efter verksamhetens behov. Det finns inte mycket forskat kring just flexibla affärssystem men det som återfinns är att flexibiliteten kan bestå av teknisk flexibilitet, dvs.

Problem: En företeelse som är kopplad till det nya informationssamhället och som många tror kommer att bli ännu större framöver är kunskapsföretag. Arbetsuppgifterna inom denna nya bransch kräver ofta högre kompetens och kreativitet än tidigare. Många faktorer påverkar de anställdas motivation, vilken om den förbättras kan bidra till ökad prestation inom företaget. Hur kan man hitta kritiska faktorer som mäter prestationer? Kommer dessa att kunna mätas och vad är deras för- och nackdelar? Vilka olika medel kan det enskilda företaget använda för att belöna sina medarbetare? Kan man med hjälp av olika modeller och/eller teorier utforma ett belöningssystem som främjar företagets långsiktiga mål? Syfte: Vi vill börja med att utveckla en referensram kring motivations- och belöningssystem i kunskapsföretag som befinner sig i en tillväxtfas.

För att överleva på den globala och konkurrenshårda marknaden måste företag vara flexibla, innovativa och optimera sina resurser. Genom att hyra in konsulter kan företag med snabb och effektiv verkan påverka sitt kunskapskapital. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida utvärdering av projekt kan öka konsultens kompetensutveckling och kvalitetssäkring till framtida projekt. Uppsatsen undersöker om det finns något samband mellan konsulters kompetens och erfarenhetsåterkoppling, den omfattas av en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Det empiriska underlaget består av intervjuer med fem konsulter som representerar fyra konsultbolag i Sverige.

Anläggningsbranschens anseende har påverkats negativt under en längre tid på grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och kvalitetsmässiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med fast lägsta pris och färdiga handlingar skapar oftast en känsla av ekonomisk trygghet. Tyvärr är detta en illusion där man inkluderar diverse buffertar från olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska utvecklingen inom byggsektorn stannar av. Partnering är en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Tanken är att byggherre, entreprenör, arkitekt, konstruktör, installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk redovisning.