Föreliggande examensarbete bestÄr av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ essÀer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motstÄndets arkitektur?. Dessa stÀlls mot varandra dÄ de stÄr för tvÄ diametralt olika synsÀtt pÄ stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som Àr mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte frÀmst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhÀllsutveckling. Den praktiska delen innehÄller tvÄ projekt för delar av centrala Tullinge.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och tolka berÀttelserna och berÀttandet inom SAS, Scandinavian Airline Systems. Vi vill dÀrigenom erhÄlla en förstÄelse för denna aspekt av organisationskulturen. Vi beskriver vilka berÀttelser som cirkulerar inom organisationen och försöker utröna deras betydelse och vilka skillnader som finns inom organisationen. Genom vÄra intervjuer med SAS anstÀllda har berÀttelserna visat sig ha olika funktioner. En av de viktigaste funktionerna Àr berÀttelsernas förmÄga att fylla de informations- och förstÄelsebrister som uppstÄr i organisationer, inte minst i en organisation med SAS komplexa karaktÀr.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Inom Socialförvaltningen finns det en förestÀllning om nya behov och förvÀntningar pÄ Àldreomsorgen i framtiden, vilket har skapat en osÀkerhet i kommunen. Attityderna till de Àldre kommer i framtiden sannolikt att formas utifrÄn andra vÀrderingar Àn idag. MÀnniskor frÄn olika generationer kan ha olika vÀrderingar vilket kan skapa vÀrderingsförÀndringar med nya förvÀntningar. Fokus i denna uppsats ligger pÄ detta problem och syftet Àr att jÀmföra vilka vÀrderingar och dÀr igenom förvÀntningar som finns i generationerna 1946 och 1966 i LuleÄ kommun, nÀr det gÀller det framtida serviceutbudet. Orsaken Àr att dÄ behoven och förvÀntningarna synliggjorts Àr det möjligt att tillfredsstÀlla dessa.

I dagens IT-samhÀlle Àr sÀkerhet en viktig aspekt. Ett sÀtt att nÄ högre sÀkerhet Àr att bygga upp sÀkerheten i lager. I hemmanÀtverk Àr tvÄ vanliga lager antivirus och brandvÀgg.Den hÀr kandidatuppsatsen undersöker om ett intrÄngsdetekteringsystem (IDS) Àr ett bra komplement till sÀkerheten i ett hemmanÀtverk.För att hÄlla systemet sÄ attraktivt som möjligt för hemmanÀtverket fokuserar man pÄ att hÄlla priset nere och konfigurationen enkel. Vi valde enkorts-datorn (Raspberry Pi) med programvaran IPFire, som Àr open-source, dÀr IDS:en Snort ingÄr och IPFire har ett enkelt grÀnssnitt för konfiguration.För att mÀta hur effektivt systemet fungerar, mÀts det hur mÄnga hot Snort upptÀcker. MÀtningar gjordes ocksÄ för att undersöka om systemet orsakade prestandaförluster i hemmanÀtverket.Av resultaten drogs slutsatsen att systemet Àr ett bra komplement till sÀkerheten i ett hemmanÀtverk.

Att vara med om ett trauma kan fÄ lÄngtgÄende konsekvenser sÄ som att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Denna studies syfte Àr att undersöka vilka faktorer som bidrar till ÄterhÀmtning frÄn PTSD. Totalt deltog Ätta individer. Semistrukturerade intervjuer utfördes och dataanalys genomfördes enligt induktiv tematisk metod. Huvudresultaten pekade pÄ att psykoterapeutisk behandling och en stark allians var viktigt vid ÄterhÀmtningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur jobbcoacher som arbetar pÄ arbetsförmedlingen ser pÄ begreppet anstÀllningsbarhet. Syftet Àr ocksÄ att granska hur jobbcoacherna ser pÄ sina möjligheter att coacha de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet samt att undersöka vilket ansvar jobbcoacherna lÀgger pÄ sig sjÀlva och pÄ de arbetssökande. Urvalet Àr fem interna jobbcoacher anstÀllda pÄ Arbetsförmedlingen och metoden jag har anvÀnt mig av Àr semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet har jag anvÀnt mig av tvÄ framstÄende synsÀtt pÄ hur man ser pÄ anstÀllningsbarhet, vilka Àr den teknisk-rationella och den förstÄelsebaserade synen samt McQuaid & Lindsay?s tabell över individuella faktorer, personliga förhÄllanden och yttre faktorer som pÄverkar anstÀllningsbarheten hos individer. Resultatet visar att jobbcoacherna frÀmst tillÀmpar ett förstÄelsebaserat synsÀtt pÄ anstÀllningsbarhet, vilket innebÀr att de coachar de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet genom att försöka göra dem medvetna om hur de kan öka sin anstÀllningsbarhet. Det framkommer att jobbcoacherna anser sig ha stora möjligheter att coacha de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet dÄ de ser fler förutsÀttningar Àn motstÄnd med coachningen.

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktÀrer framstÀlls utifrÄn ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera Àr tre av Tove Janssons berÀttelser om Mumintrollet och hans vÀnner som utgavs för första gÄngen 1948, 1954 och 1970, trots detta sÀljs de fortfarande i stor utstrÀckning och utlÄnas frekvent pÄ bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt Äterkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att fÄ reda pÄ hur kvinnliga respektive manliga karaktÀrer beskrivs med hjÀlp av bÄde inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och kÀnslomÀssigt engagemang Àr nÄgot som tillskrivs de kvinnliga karaktÀrerna medan de manliga karaktÀrerna Àgnar sig Ät sig sjÀlva, Àr eller vill vara modiga. NÀr karaktÀrera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö högskola.

Mösseberg Àr ett platÄberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och vÀxtarter. I det hÀr projektet har inventeringar utförts i bland annat slÄttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkÀrr och Àdellövskog. Projektets syfte Àr att inventera 25 hotade eller sÀllsynta vÀxtarter i Falköpings kommun, efter ett delmÄl i Falköpings naturvÄrdsprogram. Det Àr ocksÄ en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma omrÄde. I projektet undersöktes hur arternas status har förÀndrats sedan tidigare Är, vad anledningen till förÀndringen Àr samt vilka skötselÄtgÀrder som kan förbÀttra arternas status i framtiden.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en autoimmun sjukdom som pÄverkar kroppen pÄ mÄnga olika sÀtt, bÄde fysiskt och psykiskt. Sjukdomsförloppet Àr individuellt och sjukdomen har en stor inverkan pÄ de drabbades dagliga liv.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livssituationen pÄverkas av att drabbas av och att leva med skovvis Multipel skleros.Metod: I denna litteraturstudie anvÀndes PubMed och Cinahl i eftersökningen av artiklar. 10 stycken kvalitativa artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades med inspiration av innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med Ätta underkategorier som tillsammans visar pÄ att multipel skleros Àr en diagnos som till stora delar förÀndrar tillvaron och identiteten hos personer som drabbas. Att fÄ diagnosen kan leda till bÄde negativa och positiva reaktioner hos den som fÄr diagnosen och det dagliga livet prÀglas av osÀkerhet inför framtiden.Slutsats: MS Àr en sjukdom som pÄverkar hela mÀnniskan och den Àr mycket individuell, men övergripande Àr osÀkerheten inför framtiden.

Det hÀr arbetet försöker utveckla delar av Lena Skoglunds undersökning vid Göteborgsstadsbibliotek 1987, frÀmst de anvÀndarkategorier baserade pÄ besöksÀndamÄl som honanvÀnde. Syftet Àr att studera vilken roll ett stadsbibliotek spelar för teknisk, naturvetenskapligoch ekonomisk informationsförsörjning. De fragor som stÀils Àr: 1. Var sökerman information?, 2.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur unga arbetslösa individers personliga utveckling kan frÀmjas av coaching. I studien ingick 28 arbetslösa unga individer mellan 16 och 24 Är, varav 16 deltog i projektet Kubik vars mÄl var att coacha och stödja deltagarna i deras individuella utveckling och reducera risken för att de ska hamna i utanförskap. Metoden bestod av en kombination av intervjuer och ett kvasiexperiment utformade utifrÄn teorier om coaching av Johansen & Oestrich (2005), McDermott & O'Connor (1998) och Stelter (2003). De specifika beteende- och tankebeskrivningarna som studerades handlade om respondenternas upplevelser och uppfattningar om framtiden, sjÀlvförtroende och sociala fÀrdigheter och hur de eventuellt kan förÀndras genom coaching. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr och analyserades med hjÀlp av IPA (Interpretative phenomenological analysis).

LÄngvarig smÀrta Àe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med lÄngvarig smÀrta innebÀr begrÀnsningar för kvinnor som lever med smÀrtan och den pÄverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan Ären 2000 och 2006. Artiklarna Àr analyserade med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förÀndras,Att tvingas kompromissa och förÀndra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka anvÀndandet av kompenserande datorhjÀlpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i lÀs- och skrivförmÄga och hur personalens instÀllning och kompetens ser ut nÀr det gÀller dessa hjÀlpmedel.MetodStudien innefattar en enkÀtundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor frÄn Är 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att fÄ elever har tillgÄng till dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begrÀnsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens anvÀndande av dator begrÀnsas till fÀrdighetstrÀnande programvara och textbehandling med rÀttstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angÄende dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel. Den lÄga svarsprocenten i enkÀtundersökningen gör att resultaten mÄste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel bÄde pedagogiskt och tekniskt Àr nödvÀndig för att tillgodose varje elevs rÀtt till anpassning efter egna förutsÀttningar och behov..