Titel Sensing social media: En studie om sociala medier som informationskälla påen organisationFörfattare Johan LarssonHandledare Bengt JohanssonUppdragsgivare Current Model Quality, Volvo Personvagnar ABKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin Höstterminen 2013Sidantal 48 (exklusive bilaga)Antal ord 19 365Syfte Att undersöka och kartlägga Volvo Current Model Quality:s arbete med sociala medier idag och utifrån detta samt relevant teori och tidigare forskning ge förslag på framtida arbete med sociala medier sominformationsintag.Metod Kvalitativ respondentintervjuMaterial Sex (6) intervjuer med individer anställda vid Volvo Current Model Quality som till en högre grad använder sig av sociala medier i arbetet. Förinförskaffandet av övergripande information kring sociala medier på Volvo Personvagnar AB och Volvo Personbilar AB utfördes också fyra (4)informantintervjuer.Huvudresultat Sociala medier arbetas med till en högre grad av sex av trettioen anställda inom ?Teknisk support och produktuppföljning?. Dessa sex individers arbete varierar i form och användningsområdena som ses för sociala medier varierar också stort. De sex individerna är innovators för sitt arbete med sociala medier och har sina egna förståelser för vad sociala medier är.

Problemställning: Erosion är ett problem längs många stränder i Sveriges. Ett flertal stränder i Lomma kommun (sydvästra Skåne) har eroderat under en längre tid, vilket har negativt påverkat kustnära infrastrukturer och aktiviteter. Föreliggande studie fokuserar på erosionsproblemen längs en kuststräcka definierad av Öresundsvägen och V:a Kennelvägen i Bjärred, beläget i norra delen av kommunen. Där hotas bebyggelse och infrastruktur av vågor som skapas av stormar vilka mestadels uppträder under höst- och vinterperioden. Stormarna bidrar till höga uppspolningshöjder genom vågorna som tillsammans med höga vattenstånd eroderar material från strandbankarna.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har att använda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades åtta personer. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns svårigheter att använda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att använda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. Svårigheterna var relaterade till funktionsnedsättningarna samt till att vardagsteknologin inte var användarvänlig på grund av svåra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Denna rapport ar en granskning av teknik for HDTV-produktion da det kan vara svart for olika TVproduktionsbolag att veta vad for teknisk utrustning som bast lampar sig for produktionsbolagets satt att arbeta och for de produktioner som bolaget gor. Framst presenteras olika kamerasystem for HDproduktion och den typ av kompression som sker i de manga format som de olika kamerorna anvander. Forutom kamerasystem tar rapporten aven upp olika arbetsfloden for nagra typer av system och de framsta mjukvarorna for redigering av HD-material. Olika metoder for lagring och backup presenteras och sist i rapporten fors en diskussion om bland annat for och nackdelar med den teknik som finns tillganglig idag.Nar ett produktionsbolag ska investera pengar i en fornyelse av sin tekniska plattform ar det viktigt att fundera over vilken funktionaliet man ar ute efter, vilka krav pa kvalite man har och hur den nya tekniken paverkar arbetsflodet. En stor fraga som produktionsbolagen stalls infor idag ar om de ska gora inspelningen pa bandmedia eller om de ska ga over till bandlosa och filbaserade teknologier dar inspelning sker direkt till filer pa minneskort, harddiskar eller optisk media.En slutsats ar att filbaserade medier ar har for att stanna.

Detta projekt är resultatet av ett examensarbete från en Civilingenjör i Teknisk Design med inriktningen Produktutveckling vid Luleå Tekniska Universitet. Projektet har utförts i samarbete med Nordic Sport AB och handlar om att utveckla nya vagnar för kastgrenarna inom friidrotten; spjut, kula, diskus och slägga.De tänkta kundernas behov av funktion och estetiska krav undersöktes genom informationsinsamlig i form av marknadsundersökningar, konkurrentanalyser, enkäter och intervjuer med företaget. Med hjälp av den insamlade informationen sammanställdes en kravspecifikation som stöd under projektets gång.Genom ett systematiskt arbete med problemlösningsmetoder som bland annat brainstorming och en workshop så togs en stor mängd dellösningar fram som kunde uppfylla de krav och önskemål som ställdes på de nya vagnarna. Utifrån dessa dellösningar konstruerades en helhetslösning utifrån viktningar som sedan låg till grund för konceptgenereringen.Designen på vagnarna togs fram genom diskussioner med Nordic Sport och en 3D-modell skapades, denna modell utvecklades sedan vidare i samspråk med Nordic Sport för att få fram ett slutgiltigt koncept.Resultatet blev en materialvagn, uppbyggt i ett modulsystem, som med små förändringar passar till alla fyra materialen som ska transporteras. Färgen och formen följer Nordic Sports nuvarande sortiment och deras varumärke nordicsport.com.Då vagnen har ett mycket modernare utseende och stora förbättringar kring användbarhet och ergonomi jämte konkurrenterna så kan Nordic Sport behålla sitt anseende som leverantör av kvalitetsprodukter och ta ännu fler marknadsandelar..

Bakgrund: Jämlik vård är att alla ska bemötas, behandlas och vårdas på lika villkor oavsett enskilda faktorer. I hörselrehabiliteringen ingår det flera delar och varje del ska utgå från helhetsperspektivet och ske i samverkan med den enskilde. Audionomen ska inte påverkas av faktorer såsom kön eller ålder. Tidigare studier visar dock att ålder är en avgörande faktor i många fall, det råder en form av ålderism och åldersdiskriminering inom vården. Inga tidigare studier har hittats på hur den tekniska rehabiliteringen påverkas av ålder inom hörselvården varför detta låg i vårt intresse.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur jämlik den tekniska rehabiliteringen är inom hörselvården beroende på patienternas ålder.Metod: Studien är deskriptiv retrospektiv och är gjord genom journalgenomgång.Resultat: Resultatet visar inte några tydliga skillnader i den tekniska rehabiliteringen beroende på patientens ålder.

Bakgrund: Patienter och närstående som befinner sig på en akutmottagning har ofta gått igenom en första kritiska bedömning, där miljön kan vara rörig och patienterna ibland är svårt sjuka. Arbetsbelastningen på sjuksköterskan har de senaste åren ökat, med ett ökat patienttryck och högre krav på medicinsk-teknisk kompetens. Sjuksköterskan måste inneha kunskaper inom såväl omvårdnad som medicin, för att patienter och närstående ska uppleva den första kontakten som positiv.Syfte: Att beskriva patienters och närståendes upplevelser av omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar har studerats, analyserats och använts i resultatet. Åtta av artiklarna var kvalitativa, sex av dem var kvantitativa.

Bakgrund. På akutmottagningen är flödet av patienter stort och möten mellan sjuksköterskor och patienter är korta och tidspressade. Det primära för patienter på en akutmottagning är att sjuksköterskan vet vad som ska göras. Omvårdnad kan delas upp i två kategorier: instrumentell omvårdnad och emotionell omvårdnad. För att agera med omvårdnad, måste sjuksköterskan dels ha ett omhändertagande med teknisk kompetens och samtidigt stödja patientens emotionella behov.

På en intensivvårdsavdelning befinner sig patienten med ett flertal personal och teknisk utrustning omkring sig. Intensivvårdspatienten kan få bristande förmåga till kommunikation med omvärlden då denne är intuberad och sederad. Vid bristande kommunikation har patienten svårare att förmedla smärta. Tidigare forskning visar att intensivvårdspatienter har minnen av smärta från vårdtiden. Obehandlad smärta leder till lidande för patienten.Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan bedömer smärta hos intuberade och sederade patienter där kommunikationen kan vara begränsad.

Sammanfattning Eftsom kalla Sverige blir mörkt ganska tidigt på kvällen på höst, vinter och vår ville jag se hur man kunde förlänga användandet av det lilla trädgårdsrummet både i tid på dygnet och i tid på säsongen. Jag tycker att ljussättning är en viktig del av gestaltningen, belysningen gör trädgården levande. Mitt syfte med arbetet var att skaffa mig grundläggande kunskap om ljussättning och ljuskällor, för att sedan skissa på koncept för det lilla trädgårdsrummet. För att lyckas med detta behövde jag ta reda vad ljus är och hur det fungerar. Ljuset har många olika egenskaper, t ex olika våglängder, och färger.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

I denna rapport görs en kartläggning på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning hur organisationen arbetar i dagsläget med rörlig media. Utifrån detta tas förslag fram på förbättringsområden och strategier för Sidas fortsatta arbete med rörliga medier. Rapporten är tänkt att bidra till underlag för framtida planering och beslutsfattande kring rörliga medier.Bakgrunden till studien är att kommunikationsavdelningen på Sida har märkt en ökad efterfrågan på rörlig media som kommunikationsmetod. I dagsläget är det främst tre typer av rörlig media som tagit fram hittills; filmning och direktsändning av seminarier, videointervjuer med experter och kända personer och en videoserie med namnet ?Människan i centrum?.

Denna rapport behandlar ett projekt i produktutveckling åt företaget eSmart. FöretageteSmart är ett nystartat företag som tagit fram utrustning för mätning av elförbrukning irealtid.Projektet är ett examensarbete på 30 högskolepoäng på avancerad nivå i ämnetproduktutveckling som genomförts av Andreas Rantala och Elkin Martinez på MälardalensHögskola.Huvudproblemet vi ställs inför i detta projekt är att systemet i nuläget endast består avelektriska komponenter som behöver en kapsling med ett formspråk som väcker intresse ochsom bidrar till att enheterna uppfattas som en modern teknisk konsumentprodukt. Kapslingenskall bidra till företagets profilering samtidigt som den skall ta hänsyn till tillverkningsmässigaoch ekonomiska faktorer.Förutom kapslingen till den nuvarande tekniska lösningen och de elektriska komponenter denbestår av vill eSmart få förslag på hur en framtida displayenhet till systemet skulle kunnautformas för att höja systemets interaktivitet och användarvänlighet.Projektet har resulterat förutom denna rapport i en konstruktionslösning för kapslingen somanvänds för både sändare och mottagarenhet. Resultatet presenteras i form av CAD filer,renderade fotorealistiska bilder, ritningsunderlag för konstruktion samt en fysisk modell.Dessutom presenteras ett koncept för en displayenhet som utvecklar eSmarts design profiloch som höjer systemets användarvänlighet och ökar interaktiviteten. Resultatet presenteras iform av CAD filer, renderade fotorealistiska bilder samt en fysisk modell.