I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssätt för historie- och teknikundervisningen. Syftet är att få ökade kunskaper kring elevers inlärning och att se en röd tråd mellan 1994 års läroplan för grundskolan, elevers lärande och lärares val av arbetssätt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och Teknikhistoria för att få nya perspektiv i undervisningen. Vi vill också skapa förståelse kring varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal Teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill även få fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och Teknikhistoria.

Kandidatuppsats 20 p, Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvård, HT 2006.

Syftet med arbetet är att få kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen från 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som användes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta är att här finns flera olika energikällor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan på 1200 talet och har därför satt sin prägel på det samhälle som växte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen.

Avsikten med uppsatsen har utifrån ett aktörsperspektiv varit att belysa processen att få en bibana byggd och bekostad av staten mellan Piteå och norra stambanan under åren 1891-1911. Metoden är komparativ och kvalitativ vilket innebär att studien grundar sig på de argument aktörerna framhåller när det gäller att motivera de olika sträckningsförslagen inför varandra, lokalt och i det senare skedet nationellt. Stoffet är till en del av lokalhistorisk karaktär, verk i Teknikhistoria och svensk historia men det huvudsakliga materialet kommer ur Piteå kommuns centralarkiv arkiverat under BIBANEKOMMITTÉN F: I.(BK) Där finns protokoll, brev, räkningar, ekonomiska undersökningar och olika tryck från riksdag, propositioner m.m. som rör bibanekampen. Eftersom processen var invecklad med ett flertal aktörer är uppsatsen skriven helt kronologiskt för förståelsens skull.

Slutsats: Hackern blev i tidningarnas diskurs inte bara en säkerhetsrisk utan även en samhällsfara. Hackern var en brottsling och det var endast i få artiklar som hackern framställdes på ett balanserat sätt. Det fanns dessutom flera sensationsartade artiklar där hackerns farlighet understryks. Hackern blev genom sin påstådda brottslighet och genom andra tecken ställd utanför nodalpunkten samhälle och genom sitt hot mot säkerheten blev han samhällets fiende. Tidningarna som skrev om amatörradiorörelsen förde istället fram en mer nyanserad bild: att det finns bråkstakar bland dem men att de flesta var redliga människor.

The pdf is excluding images, because of uncertainties regarding copyrights. Instead I have put links for each picture so you may find them on the Internet. For a list of links to the online sourcematerial, please visit http://del.icio.us/Cyborguppsats.

Webbplatsen fass.se är idag anpassad för folk inom vården. Nu vill man göra en ny version av webbplatsen som är anpassad för allmänheten. Detta ställer stora krav på användbarhet. Så länge någonting fungerar som det ska och går precis som man tänkt så tänker man inte på det. Saker och ting kan vara enkla att lära sig och de kan vara effektiva att använda när man har lärt sig det. Detta är vad användbarhet handlar om, och det är vad vi vill efterstäva. Vi har på uppdrag av AddEmotion tagit fram en lösningsmodell som ska ligga till grund för utveckling av fass.se för allmänheten.

Webbplatsen fass.se är idag anpassad för folk inom vården. Nu vill man göra en ny version av webbplatsen som är anpassad för allmänheten. Detta ställer stora krav på användbarhet. Så länge någonting fungerar som det ska och går precis som man tänkt så tänker man inte på det. Saker och ting kan vara enkla att lära sig och de kan vara effektiva att använda när man har lärt sig det.

Syftet med denna uppsats är att undersöka koncessionsnämndens eventuella roll som kunskaps- och teknikspridare under tillståndsprövningen av projektet Stålverk 80 samt att undersöka om relationen mellan koncessionsnämnden och NJA kan sägas ha präglats av en samarbets- eller samförståndsanda. Spridning av kunskap och teknik är starkt anknutet till kommunikation. Genom kommunikation och vidareföring av kunskap kan kostnader för nyutveckling av teknik minskas och den hastigheten med vilken en teknik sprids höjas. Om en aktiv spridning inte sker av nya tekniker brukar dessa vanligtvis spridas väldigt långsamt och möjlig nyutveckling hämmas. Under tillståndsprocessen av Stålverk 80 intog koncessionsnämnden en passiv teknikspridningsroll.