Sök:

Sökresultat:

1441 Uppsatser om Tekniker för lärande - Sida 52 av 97

Sjuksköterskans upplevelse av samordnad vÄrdplanering

En samordnad vÄrdplan ska upprÀttas nÀr en patient behöver fortsatt vÄrd efter utskrivning frÄn en vÄrdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vÄrdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som Àr ansvarig för dem. VÄrdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vÄrdplanering fÄr allt större betydelse för patientens fortsatta vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vÄrdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor pÄ en somatisk vÄrdavdelning.

TrÄdlöst nÀtverk : En förstudie vid Campus Norrköping

Syftet med denna rapport Àr att göra en förstudie vid campus Norrköping rörande trÄdlöst nÀtverk. Det finns mÄnga olika standarder och tekniker. Vi har valt att rikta in oss pÄ 802.11b dÄ det Àr den som anvÀnds mest. TrÄdlösa nÀtverk Àr ett bra komplement till vanliga kabelburna nÀtverk dÄ det Àr flexibelt, relativt billigt och lÀtt att installera. AnvÀndningsomrÄden för denna typ av nÀtverk Àr bland annat företag, hemmamiljö och allmÀnna platser sÄsom hotell och flygplatser, dÀr mÀnniskor kan förvandla improduktiv vÀntetid till effektiv arbetstid.

WebbyrÄers omvÀrldsanalys : Hur webbyra?er ha?ller sig a? jour med utvecklingen pa? webben

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Med datorn i bildÀmnet : En undersökning i hur tre lÀrare arbetar med dator i sin undervisning

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Projekt Gösta : design genom fördjupning i produktionstekniken böjning av massivt trÀ

Jag fascineras av produktion och hur vi bemÀstrar tekniker för att skapa vÄr omgivning. Vi implementerar vetenskap pÄ material och kallar det ingenjörskonst. I mitt examensarbete utgÄr jag frÄn materialet trÀ, som Àr levande och varmt, och genom traditionell böjtrÀteknik formar jag det. Jag fördjupar mig i tekniken genom studiebesök, egna experiment samt teori.Men detta Àr ocksÄ design, jag skapar Ät anvÀndaren. MÄnga av mina timmar gÄr Ät att undersöka, utforska och leta form och funktion.

Ordningsskapande i den semioffentliga sfÀren : En studie om hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Dokumenta?rfilmsmusik ? fra?n skiss till helhet : en processbeskrivning

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Icke-röjande kommunikation mellan fartyg

Örlogsfartygens utveckling gĂ„r emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaĂ€r att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra mĂ„ldata, utan att den upptĂ€cks s.k. ?tyst? kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som stĂ€lls pĂ„ den ?tysta? kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremĂ„l (ett annat fartyg).

Svenska politikers försvarstal : En studie i kriskommunikation, apologia, statuslÀran och genus.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. VÄra svenska politiker har blivit hÄrt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den hÀr uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker anvÀnt sig av för att försvara sig sjÀlva eller sin politik. Detta Àr intressant ur ett retoriskt perspektiv dÄ jag studerat hur dessa politiker agerat för att Äteruppta förtroendet hos svenska folket.

Modern Bild : undervisning i bild pÄ en ny plattform

Idén till denna studie kom till mig för ett antal Är sedan dÄ jag fick se ett digital skapat verk och dÀrmed bestÀmde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli Àmnet för mitt examensarbete i min utbildning pÄ lÀrarutbildningen. DÀrmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna anvÀndas som undervisningsverktyg i skolans bildÀmne.Mina tankegÄngar inför detta arbete var om digitalt bildskapande Àr möjligt att anvÀnda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildÀmnets undervisning. Men Àven undersöka om digital bildskapande Àr av vikt att lÀra eleverna och om det kan ses som en tillgÄng för eleverna och lÀrarna.I min undersökning anvÀnde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av Àmnet digital bildbehandling. Jag gjorde Àven en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna anvÀndas i undervisningen i bildÀmnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade pÄ att digitalt bildskapande Àr möjligt att anvÀnda som undervisningsverktyg och kan Àven medföra fördelar för bildÀmnets verksamhet. .

Tidlös ensembleundervisning? : En kvalitativ studie om hur pedagoger undervisar Time i ensemble

Syftet med studien var att fÄ en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser pÄ Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsÄg att fÄ djupare inblick i olika förhÄllningssÀtt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebÀr. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur mÀnniskor anvÀnder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.Vi anser att vi har fÄtt en bredare ingÄng i Àmnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn Àr att de undervisar i ensemble pÄ folkhögskola. I undersökningen anvÀnder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar pÄ vÄra frÄgor.

SjÀlv-optimerande dynamisk adaptiv struktur för WebGL-applikationer

Utvecklingen av datorer och deras förmÄga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mÄngfald av hÄrdvarutillgÀnglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och dÀrmed Àven förmÄgan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der instÀllningar som anvÀndare kan anpassa för datorn, nÄgot som krÀver att anvÀndaren har tillrÀcklig kunskap för att förstÄ instÀllningarnas e ekt. Att vÀlja ut de optimala in-stÀllningarna för datorn Àr en process som Àr bÄde svÄr och tidskrÀvande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa instÀllningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

SÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning

System för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning Àr ett Àmne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förÀndras och datan vÀxer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning blir allt viktigare i takt med vÄrt vÀxande IT-samhÀlle. Vad man vÀljer för system beror Àven pÄ vilka krav en organisation stÀller och storleken pÄ organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla.

Coaching i socialt arbete

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "StÀrkt skydd för utsatta barn", LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen anvÀndes inom kontexten av socialt arbete. I studien berÀttas om hur coachingen inneburit utveckling av och lÀrande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas frÀmst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhÄllningssÀtt initierat av coachen genom olika frÄgestÀllningar och gemensamma reflektioner.

Feedback ur ett la?rarperspektiv : En studie om fyra la?rare i idrott och ha?lsa och deras anva?ndning av feedback

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->