ERP-implementeringar a?r ofta fo?rknippade med la?nga anpassningsperioder som tenderar att bli resurskra?vande. En bakgrund till den problematiken ligger i att medarbetarnas interaktion med systemet inte motsvarar den fo?rva?ntade interaktionen, vilket pa?verkar utfallet. Implemen- teringar som fa?r ett ova?ntat utfall leder ofta till missno?je bland medarbetarna.

I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Kontanter har anvÀnts i flera Ärhundranden och Àr ett sedvanligt betalningsmedel mellanprivatpersoner och pÄ inköpsstÀllet. I takt med teknikens framfart har alltfler betalningsmedel utvecklats och anpassats till marknaden. Idag sker cirka 70 procent av alla köp i butik med kort. Detta gör att kontanternas anvÀndning plötsligt ifrÄgasÀtts och dÀrmed vÀljer majoriteten av Sveriges storbanker att succesivt avveckla den manuella kontanthanteringen. Tanken Àr att försöka lÀra konsumenter och företag att anvÀnda alternativa lösningar som utgör substitut till kontanter.

In recent decades, the concept of corporate culture has emerged as an increasingly important factor in the business world, as evidenced by a rise in research and efforts to direct it in various ways. The pandemic has led to significant changes in work processes and office environments as operations shifted to remote work. The purpose of this report is to investigate the impact of remote work on corporate culture and its potential advantages and disadvantages. Additionally, the report aims to analyze how corporate culture currently looks, considering the potential presence and adaptation to hybrid work. Based on a multi-case study, it includes interviews with ten individuals from five different organizations.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.

Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framÄtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssÀtt. FramvÀxten av internet har inneburit nya möjligheter för mÀnniskor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har ocksÄ lett till nya förutsÀttningar för att sprida och hitta information.Att journalister har börjat anvÀnda sociala medier som kÀllor i nyhetsrapporteringen innebÀr en förÀndring i hur kÀllor vÀrderas. Eftersom vem som helst har tillgÄng till sociala medier kan anvÀndandet av dem missbrukas, vilket gör det svÄrt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, nÄgot som Àr viktigt för nyhetsrapporteringens trovÀrdighet.Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur sociala medier anvÀnds som kÀllor i Sveriges fyra rikstÀckande morgon- och kvÀllstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

Anledningen till att detta arbete skrivs Àr för att vardagsbrottslighetens har en stor pÄ-verkan pÄ mÀnniskors trygghets kÀnsla i bostadsomrÄdet. Vi har valt att studera tvÄ bostadsomrÄden i Malmö, Bo01 samt LindÀngen. Dessa tvÄ omrÄden skiljer sig pÄ sÄ sÀtt att Bo01 Àr ett nybyggt omrÄde med bebyggelseplanering som brottspreventiv Ät-gÀrd medan LindÀngen Àr ett omrÄde byggt under miljonprogrammet och inget brotts-preventivt tÀnk har funnits i bilden vid byggandet av omrÄdet. Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa den fysiska miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsomrÄde samt hur man kan hÀmma brott genom att bygga pÄ ett brottsförebyggande sÀtt. Vi har gjort denna undersökning genom att studera gamla rapporter och utlÄtanden frÄn sakkunniga inom omrÄdet och sammanstÀllt vÄra slutsatser frÄn dessa.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syftet med föreliggande fallstudie Àr att undersöka huruvida ÄtgÀrdsprogram pÄ en gymnasieskola i vÀstra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjÀlp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda pÄ hur arbetet upplevs stÀller vi följande frÄgor: Hur arbetar en gymnasieskola i vÀstra Sverige med ÄtgÀrdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med ÄtgÀrdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan fÄr arbetet med ÄtgÀrdsprogram?. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har vi metodologiskt anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Sedan 1700-talet har lÀsarnas medverkan varit en vÀsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit nÄgon tidning. En förÀndring pÄ omrÄdet skedde nÀr professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och lÀsarnas medverkan ifrÄgasattes.SamhÀllsförÀndringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhÀlle dÀr medieorganisationerna Àr i allt större behov av att lÀsarna Äterigen deltar i olika former. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka hur journalister och ledning pÄ tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhÄller sig till anvÀndargenererat material, samt vilka möjligheter anvÀndarna har att delta.Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och tvÄ journalister pÄ respektive redaktion har vi fÄtt fram att tidningarna generellt har ett positivt förhÄllningssÀtt till anvÀndargenererat material. De anser att teknikens utveckling bÄde har hÀmmat och frÀmjat relationen till lÀsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundlÀggande publiceringskanal, det vill sÀga papperstidningen.

Informationsplattformen Internet har blivit som en sjÀlvklarhet för mÄnga. Dock har den tekniska utvecklingen medfört omfattande upphovsrÀttsintrÄng pÄ Internet och utmaningen att komma till rÀtta med problemet utgör frÀmst fall dÀr Internetleverantörer eller sÄ kallade mellanhÀnder av teknikens hjÀlp endast tillhandahÄller uppkoppling till nÀtet. Med anledning av att Internetleverantörers tjÀnster utnyttjas av kunder för att begÄ intrÄng kan det diskuteras huruvida det Àr möjligt och efterstrÀvbart att ÄlÀgga dessa leverantörer en blockeringsskyldighet för att begrÀnsa Ätkomsten av Internet. VitesförbudsbestÀmmelsen 53 b § i upphovsrÀttslagen och Àven annan reglering ger begrÀnsat utrymme för att meddela förelÀgganden mot mellanhÀnder i den utstrÀckning som torde vara önskvÀrd utifrÄn den olagliga verksamhet som förekommer pÄ Internet. Med stöd av 53 b § har Internetleverantörer förbjudits att tillhandahÄlla uppkoppling till tjÀnster som anvÀnds pÄ ett sÀtt som innebÀr upphovsrÀttsintrÄng.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanstÀlldes. Resultatet delades in i tvÄ huvudkategorier med tre underkategorier vardera.

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.