I ett flertal lÀnder pÄgÄr en utveckling av sÄ kallade ?All electric ship? som innebÀr atttraditionella framdriftsystem bestÄende av motor-reduktionsvÀxel-axel-propeller ersÀtts meddiverse typer av elmotorer som driver propellern. Denna utveckling fortgÄr Àven inomfartygens hjÀlpsystem, det vill sÀga hydrauliska och pneumatiska pumpar, vridmotorer ochkolvar ersÀtts med elektriskt drivna aktuatorer. Orsaken till att man driver denna utveckling Àrbland annat att minska utstrÄlat buller, minska energiförbrukning, minskaunderhÄllskostnader, öka livslÀngden och öka flexibiliteten i design av fartyg.Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete Àr att utreda vilka tekniskt/taktiska fördelar Sverige kanfÄ om vi driver utvecklingen av svenska ubÄtar mot AES. Detta sjÀlvstÀndiga arbete kommeratt begrÀnsa sig till ett fÄtal av de system som finns ombord pÄ en ubÄt och undersöka omdagens hydrauliska system kan ersÀttas med elektriskt drivna aktuatorer utifrÄn degrundlÀggande förmÄgorna ledning, underrÀttelser, verkan, rörlighet, uthÄllighet och skydd.Metoden som anvÀnds för att analysera dessa eventuella fördelar med en utveckling av ubÄtarmot AES Àr en analys av texter, denna analys bygger pÄ ett kvalitativt tÀnkande.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare pÄ mellanstadiet arbetar med teknikÀmnet i skolan. Detta görs genom en enkÀt, vars frÄgor Àr upplagda efter tre frÄgestÀllningar: Vilka tankar har lÀrarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial anvÀnder lÀrarna sig av i teknikÀmnet? Totalt Àr det 65 lÀrare som arbetar eller har arbetat med teknik pÄ mellanstadiet som deltagit i studien. EnkÀten har visat pÄ att de flesta lÀrarna som deltagit tycker att teknikÀmnet Àr ett roligt, spÀnnande och intressant Àmne som dock Àr svÄr bedömt, tids- och materialkrÀvande. Undersökningen visar Àven att de flesta lÀrarna tycker det Àr bÀst att arbeta med teori och praktik varvat, dÄ bÄda delarna behövs för att eleverna skall förstÄ teknikens innebörd i samhÀllet.

Arbetet pÄ fartygsbryggor bestÄr till en stor del av kontrolluppgifter. Operatörerna, bryggteamet, har dÀrför kontroll-  och alarmsystem till förfogande. Samspelet mellan mÀnniska och system beror delvis pÄ anvÀndarens kunskaper och erfarenheter och delvis pÄ bryggdesign och teknikens anvÀndarvÀnlighet. Arbetets Àmne Àr hanteringen av alarm och alarmsystem pÄ fartygsbryggor.  Syftet  var att  undersöka om det finns strategier för detta och i sÄ fall att belysa hur dessa strategier ser ut. DÀrför undersöktes sju styrmÀns erfarenheter med kvalitativa metoder, med halvstrukturerade intervjuer och med innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vÄr litterÀra kompetens genom att studera ett litterÀrt verk. I vÄr forskning har vi studerat vÄr egen litterÀra kompetens genom att lÀsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjÀlp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jÀmfört vÄr analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jÀmförelsen har vi valt att anvÀnda oss av en teoretisk modell om litterÀr kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi lÀser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent anvÀnder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar nÀr vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebÀr ett bredare förhÄllningssÀtt till mönster och strukturer.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Utvecklingen av IP-telefoni har under de senaste Ären gÄtt fort fram och idag kan en hel IP-lösning utformas efter ett företags specifika behov. Syftet med uppsatsen Àr att ur ett tekniskt, socialt och ekonomiskt perspektiv undersöka tre företags införandeprocess av skilda IP-lösningar för kommunikation. Detta har vi gjort genom intervjuer med personer pÄ CC-Systems, Softcom och ICA. Vi har kommit fram till att valet av IP-lösning och dess funktioner beror pÄ företagets verksamhet och dess behov. Företagen anvÀnder beroende av införandets omfattning och teknikens komplexitet olika strategier för att etablera tekniken i företaget och detta har gjorts olika framgÄngsrikt.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast Àr baserad pÄ en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motstÄndaren, egna styrkor och geografi, för att nÀmna nÄgra, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och dÀrför upplevs den naturlig. NÄgot som Àr naturligt utsÀtts inte för medveten reflektion och dÀrför tillÄts den kontrollera dess medlemmar. Detta Àr uppsatsens identifierade problemomrÄde och det Àr hÀr som uppsatsen fokuserar.Denna uppsats försöker sÀtta ord pÄ denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivÄer. Dilemmat Àr dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma.

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmÄga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts pÄ ett sÀtt som inspirerats av PBL (problembaserat lÀrande). De 110 eleverna gick pÄ samma skola, i Ärskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lÀrarhandledd gruppbaserad uppgift vars mÄl var att besvara en övergripande frÄga om hur mÀnniskan medverkar i det globala kretsloppet och hur vÄr miljöpÄverkan ser ut.Elever i Ärskurs 6 uppvisade en lika stor förmÄga som de övriga i att hitta mÄnga begrepp att redovisa i grupparbetet; dÀremot uppvisades inte lika lÄnga orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade ocksÄ en tendens att ta med mer vardagsnÀra/personliga begrepp Àn de övriga. Elever i Ärskurserna 7 och 9 uppvisade lÀngre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp.