Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturellundervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på enmångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvåra intervjuer.

Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Ett effektivt användande av ett informationssystem förbättrar informationshanteringen inom en verksamhet. För att ett informationssystem ska kunna fungera effektivt krävs att det motsvarar de krav som ställts på informationssystemet av olika intressenter.Requirements Engineering (RE) är en viktig del av systemutvecklingsprocessen för att kunna säkerställa en väl fungerande kravhantering. Use case är en teknik som kan användas som hjälpmedel i RE-processen för att identifiera och dokumentera krav.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om use case är tillräcklig som enda teknik för att identifiera och dokumentera krav samt vilka eventuella kompletterande tekniker som används bland systemutvecklare. Resultatet av undersökningen visar att use case-tekniken inte är tillräcklig utan måste kompletteras med andra tekniker för att möjliggöra att samtliga krav kan identifieras och dokumenteras..

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..

Arbetet är en studie kring hur några lärare i årskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier påvisar att teorier och forskning om lärande och undervisning endast når fram till lärarna i begränsad utsträckning. Learning study är en metod för forskning och syftet med denna studie är att undersöka hur några lärares sätt att undervisa förändras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda på hur lärare arbetar med learning study så har lärare från olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet från intervjuerna är att lärarna i studien idag oftare använder variation och skillnader i sin undervisning samt att lärarna i första hand fokuserar på vad som ska läras..

Syftet med vår studie är att undersöka vilka attityder pedagoger i år 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlägga vår studie till två olika skolor då vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig åt beroende på vilken typ av skola de arbetar på.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vår kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. När vi har jämfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i år 1?3 har vi inte funnit några skillnader beroende på om de arbetar på en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

Störnings indikation på lågspänningsnät. Detta examensarbete har kommit till som ett resultat av företaget Öresundskrafts arbete med att installera ny teknik för datatransmission över elnätet. Uppgiften var att indikera störningar mellan 5-95 kHz på 400 V nätet med hjälp av en applikation för förenklad insamling och loggning av mätvärden baserad på ett oscilloskop kopplat till en dator via GPIBprotokollet och programmet LabVIEW..

ITses som en naturlig och betydelsefull del i samhället. För att kunna mötasamhället krävs idag att skolan följer med i IT-utvecklingen. Skolan måsteimplementera och utveckla användande av IT vilket ställer krav på tekniken, skolan och lärarna som handskas med tekniken. Syftet med studien var att nåförståelse om hur lärare upplever att använda IT i skolan, med en hermeneutiskansats. För att kunna nå förståelse om det samlades det empiriska materialet invia intervjuer med fyra lärare som arbetar på en kommunal grundskola som hartillgång till IT-artefakter och där lärarna efter sin förmåga i kompetens ochtillgång till teknik använder IT i sin undervisning.

Det här arbetet handlar om vad elever vill lära sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehåll i grundskolans tidigare år. Min studie är en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utsträckning är intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-åringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om många intressen mellan åldersgrupperna visade sig vara gemensamma så är eleverna i grundskolans tidigare år mer intresserade av rena faktakunskaper än av större samhälleliga frågor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik är för allmänna i betydelsen att de inte tar tillräcklig hänsyn till innehåll, ålder och riktar för lite uppmärksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som är ansvariga för styrdokument, läromedel, fortbildning och lärarutbildning.

Dagens samhälle står på gränsen till att införa RFID (Radio Frequency Identification) teknik i allt fler produkter. Än så länge har inte speciellt många konsumenter kommit i kontakt med den nya tekniken och de för- och nackdelar denna innebär. Företagen ser fördelar i sänkta lager-, hanterings- och inventeringskostnader samt möjligheten att kunna lagra information om kunder och deras vanor med hjälp av RFID teknik. Frågan vi ställde oss var om individerna som kommer i kontakt med den nya tekniken (konsumenterna) ser samma fördelar som företagen ser och om de tror att denna teknik kommer att påverka den personliga integriteten. Detta ledde fram till vårt syfte som innebar att vi ville studera individens syn på sin integritet i samband med ett framtida införande av RFID teknologi.

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas där teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att på valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie på en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas mobilitet och hur den framträder i deras arbete. Studien visar att mobilitet för operatörerna på fabriken är en del av deras yrkesutövande och väsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lärare har intervjuats och två har dessutom observerats under fyra sammanhängande dagar. Av vårt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Denna undersökning syftar till att identifiera de aspekter som anses fördelaktiga vid genomförandet av ämnesövergripande undervisning på högstadiet och gymnasiet. Studien tar en konstruktivistisk och fenomenografisk utgångspunkt i Biggs 3P modell (2003) där tre olika delar beskrivs: premiss, process och produkt. Premisserna innefattar eleverna och den lärandemiljön som undervisningen bedrivs i, processen är det undervisningssätt som används och ses i denna studie som ämnesövergripande undervisning, och produkten ses som elevernas läranderesultat. I studien används textanalys som metod, där tio examensarbeten från lärarprogrammet har analyserats. Examensarbetena är från spridda universitet runtom i Sverige och behandlar ämnesövergripande undervisning.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning är långt ifrån pedagogiskt fulländad. Syftet med detta arbete är att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola är upplagd och om lärarna upplever några problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielärare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. Två lärare använder sig av genomgångsfas och därefter uppgiftsfas, en lärare använder PBL som undervisningsmetod, en lärare väljer att slå ihop genomgångsfas och uppgiftsfas och slutligen väljer två lärare att undervisa med hjälp av ett interaktivt inlärningsprogram (I-point). När det gäller hjälpmedel i undervisningen använder samtliga lärare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgångar på projektorduk.

Att det finns många olika sätt att ta in och föra ut kunskap på är alla medvetna om och även att vi bäst lär oss genom att få använda flera sinnen. Min föreställning är att eleverna lär sig bäst genom aktiv inlärning men dagens skolor domineras i hög grad av passiv inlärning från elevernas sida. Jag har valt att undersöka om ämnesövergripande undervisning, är en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssätt. Med min uppsats vill jag ägna mig åt att undersöka hur lärares syn är på ämnesövergripande arbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer än vanlig undervisning?.