Syftet med denna studie Àr att beskriva och jÀmföra diskursiva mönster om teknikÀmnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser pÄ olika nivÄer och sammanhang i samhÀllet. Studien belyser Àven maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen Àr en del av. Tre diskurser uppmÀrksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lÀrare som undervisar i teknikÀmnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna anvÀnds Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

InnehÄll: Peer-to-peer Àr idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server Àr en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.Syftet med rapporten Àr att se om det finns intresse bland företagen att anvÀnda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna anvÀndas..

InnehÄll: Peer-to-peer Àr idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server Àr en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.Syftet med rapporten Àr att se om det finns intresse bland företagen att anvÀnda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna anvÀndas..

Bakgrunden till vÄr studie Àr att naturvetenskap och teknik fÄtt större plats i förskolans lÀroplan samtidigt som studier visat pÄ att det finns brister i arbetet med dessa Àmnen pÄ skolor och förskolor. Syftet med studien var att fÄ syn pÄ likheter och skillnader i hur fyra förskollÀrare, frÄn en Àmnesinriktad och en traditionell förskola, ser pÄ naturvetenskap och teknik samt arbetssÀtt och Àmneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnts i analysen har fokus pÄ det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns Àr att förskollÀrarna anser att grunden för barns lÀrande Àr ett utforskande och undersökande arbetsÀtt i samspel med barn och vuxna.

Studiens syfte Àr att belysa teknikens mÄngfald samt att analysera hur man kan vÀcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlÀrningstillfÀllen i förskolan. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har pÄverkan pÄ barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgÄ ifrÄn vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

I detta examensarbete har vi granskat Skellefte-Tekniken, som Àr en arbetsmetod inom NO-Teknik (Äk1-6). Konceptet bygger pÄ elevaktiva praktiska uppgifter inom NO-Teknik, frÀmst inom kemi, fysik och teknik. Syftet med detta examensarbete, var att undersöka om Skellefte-Tekniken som arbetsmodell, sett ur ett genusperspektiv, bidrar till att vÀcka elevernas intresse för naturvetenskapliga studier. Syftet var Àven att ta reda pÄ om skillnader i förstÄelse förelÄg mellan elever som arbetar enligt modellen och sÄdana som inte gör det. Undersökningen genomfördes i tvÄ klasser som arbetar med Skellefte-Teknik och tvÄ klasser som arbetar pÄ annat sÀtt, samtliga i Ärskurs 6.

VÄr undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vÄr granskning Àr, förutom ett hos oss nyvÀckt intresse, att vi har mÀrkt att barn inte vet vad begreppen stÄr för. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi stÀller oss frÄgan vad de gör som gynnar barns lÀrande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollÀrares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförstÄelse av vad teknik innebÀr inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. TeknikomrÄdet lyftes fram i förskolans reviderade lÀroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen Àr upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av lÀroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollÀrare. Detta har tolkats med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ÀndamÄlet med denna studie.

Denna studie handlar om hur nĂ„gra svenska och en norsk förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. FrĂ„gor som undersöks Ă€r; vilket förhĂ„llningssĂ€tt har de intervjuade förskollĂ€rarna sjĂ€lva till naturvetenskap och teknik, hur Ă€r de intervjuade förskollĂ€rarnas instĂ€llning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollĂ€rarna om de lĂ€roplansmĂ„l som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod dĂ€r tre förskollĂ€rare i Sverige och en förskollĂ€rare i Norge har i berĂ€ttelseform besvarat ett antal intervjufrĂ„gor. Resultatet som framkom av studien Ă€r att förskollĂ€rare kan ha mycket olika förhĂ„llningssĂ€tt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses ocksĂ„ som omrĂ„den som inte faller sig lika naturligt som andra omrĂ„den som inbegrips i förskolans lĂ€roplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svÄrigheter. För att uppnÄ detta lÀt jag genomföra ett temaarbete pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och föresprÄkade ett laborativt, problembaserat arbetssÀtt. Undervisningen grundade sig pÄ tidigare forskning och pÄ styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lÀrare kvalitativt.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Detta arbete Àr en granskning av fyra lÀromedel i teknik för grundskolans senare del. De lÀromedel vi granskade var tvÄ alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och tvÄ etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsomrÄden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade Àven en öppen enkÀt till fyra lÀromedelsförfattare och en strukturerad enkÀt till 104 skolors tekniklÀrare för att undersöka vad de anser vara viktigt med lÀromedel.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla en lÀrarahandledning som stöd i teknik riktat till pedagoger i förskolan. Den skullle ge barnen en möjlighet till att skapa ett intresse för teknik. LÀrarhandledningen riktar sig till pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna 3-6 och innehÄller frÄgor om tekniken i vardagen som kan stÀllas av tvÄ mjukbjörnar, Nelli och Nalle. UtifrÄn dessa frÄgor sÄ framstÀlldes konkreta bygg- och konstruktionsuppdrag till varje enskild frÄga. I handledningen sÄ beskrivs det pÄ vilket sÀtt pedagogerna kan arbeta med frÄgorna.

Syftet med denna studie var att skildra lÀrares uppfattningar av teknikÀmnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrÄn den definition av Àmnesdidaktiken som Àgnar sig Ät undervisningsinnehÄllets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frÄgor. LÀrare frÄn tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkÀter till lÀrare, anvÀnda en Àmnesdidaktisk ansats, för att nÄ fram till kunskap om hur lÀrare uppfattar undervisningen i teknikÀmnet. LÀrarnas uttalanden visar exempel pÄ hur tekniken gör nÄgot eller utför nÄgot (praktiskt) som förenklar vardagen.