Alkoholberoende är den vanligaste formen av beroende- och missbruksproblem i Sverige. Det finns ett stort utbud av behandlingsmetoder och modeller som tjänar till att hjälpa och stötta alkoholberoende mot tillfrisknande. Dock saknas det ett lättillgängligt stöd via mobil teknik. Denna studie tjänar därför till att undersöka behovet av och möjligheter till ett mobilt stöd för alkoholberoende. Baserat på behovet som identifieras tjänar studien till att utveckla en mobil applikation som möter behovet. Projektet är ett designfall och arbetets designprocess har baserats på en målinriktad designmetod.

AbstractExamensarbete inom yrkeslärarutbildningen 15pArbetets titel                                                      Elevinflytande ? en tillgång? Vad tycker eleven?Författare                                                           Bergh, Lena & Insulander, KarinTidpunkt                                                            Våren & sommaren 2010Ansvarig institution                                         Institutionen för teknikHandledare                                                        Barring Hermansson, KatarinaExaminator                                                        Mouwitz, Lars,Rapportnummer                                               TEK 124/2010Beskrivande syfte                                              Syftet med vår studie är att belysa om elever på Handel- och administrationsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet har ambitioner om att ha elevinflytande i hur sin utbildning/undervisning utformas. Vi vill även undersöka om vad de vill ha inflytande över och vad de anser inflytandet leder till.Frågeställningar                                                 Finns viljan till elevinflytande i hur utbildningen/undervisningen utformas?                                                                              Hur vill eleverna att elevinflytandet skall ske?                                                                              Vart leder inflytandet till, enligt eleverna?Metod                                                                  Vi har i vår undersökning gjort kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs två på Omvårdnadsprogrammet och Handels- och Administrationsprogrammet på gymnasieskolor i Kalmar respektive Skåne län. Intervjufrågorna baseras på och analyseras utifrån våra frågeställningar och litteratur som vi läst om elevinflytande.Resultat                                                               Resultatet belyste tre kategorier som utgick från sex underkategorier.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDå målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien.

Human - Technology - Organization (HTO) is a well-established, general unifying concept in the Swedish Accident Investigation Authority (SHK) that represents an approach, knowledge and use of various tools regarding interactions between people, technology and organizational factors. The HTO-perspective is well described in literature but there are few studies on how SHKs staff experiences working according to this method in their investigations. The aim of this study was therefore to describe their HTO-perspective, examine how it is used in the investigations at SHK and describe the investigators experience of working with the HTO-perspective as well as the method's usefulness compared to old methods in accident investigations. A literature study has been conducted in the areas of HTO, Theory of planned behavior (TPB) and safety culture. TPB and safety culture are described in this paper since they highlight the different aspects of a HTO-perspective.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna.

Den här uppsatsen handlar om hur tekniska hjälpmedel används i undervisningen, vad när och hur. Uppsatsen tar även upp författares syn på tekniska hjälpmedel samt resultaten utifrån de observationer vi utfört inom området, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogerna i de observerade klasserna använder sig av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Studien är kvalitativ och består av observationer i tre klasser, åk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska användningen i de observerade klasserna är varierad, men den finns där!.

SammanfattningI dagens samhälle ställs det stora krav på att ett företags IT-system skall vara tillgängligt för kommunikation. Kommunikationen kan ske inom och mellan företag. Då dessa kommunicerande aktörer kan ha olika system och arkitekturer som gör det komplicerat att kommunicera med varandra, krävs även någon applikation som hanterar detta problem. Dessa applikationer går under namnet integrationsplattformar. Då dessa plattformar fungerar som ett centralt nav i kommunikationen är det viktigt att säkerheten i dessa är av hög nivå.Problemet är, vilka säkerhetsrisker kan tänkas dyka upp vid användandet av integrationsplattformar i ett informationssystem? Denna fråga ledde oss in på två forskningsfrågor som presenteras nedan:? Kan denna teknik för applikationsintegration få konsekvenser för säkerheten och i så fall på vilket sätt?? Hur ser den bakomliggande tekniken för säkerhet ut hos två viktiga integrationsplattformar på marknaden, är dessa likvärdiga så att de säkerhetsrisker som identifieras är giltiga för integrationsplattformar generellt?Vi började med att definiera termen säkerhet utifrån tidigare kursböcker.

Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens användning inom pappers- och massaindustrin.Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka dess användning. Andra frågor i fokus är: Hur används simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan användandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet?Hur ser utvecklingen inom simulering ut?Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som åhörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lämpbarhet. Deltagarna är personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien.

Arbetet har gått ut på att utveckla en lavintransceiver.En transceiver är en sändare samt mottagare i sammaenhet och är ungefär lika stor som två medelstora mobiltelefoner.Gemensamt för alla lavintransceivers är att desänder ut och kan ta emot en signal på 457 kHz som ärlagstadgad internationell standardfrekvens. Transceiversanvänds vid skidåkning utanför preparerade backar föratt kunna söka efter lavinoffer och bör bäras av var ochen i en grupp. Hamnar en eller ett par personer i gruppeni en lavin kan de resterande som klarat sig ställa om sinasändare på sökning och spåra offret i tid.Mitt skidintresse och allvaret kring laviner lockademig till att undersöka och utveckla denna utrustning.Efter flera samtal med både vana användare och personersom inte sett en transceiver ifrågasattes hela konceptetoch ny teknik som kan ersätta den gamla söktes.Många intressanta tekniker granskades och förkastadespå grund av att de inte skulle kunna ersätta den befintliga,teknikerna var för outvecklade eller passade inte i sammanhanget.När ingen teknik var överlägsen den befintliga sågranskades dagens transceivers. Ett antal punkter visadesig vara värda att se över. Ergonomi, gränssnitt och formblev huvudfokus, det vill säga hela konceptet.

Syftet med denna studie är att utforska erfarenheter kring användandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som får extra anpassningar beträffande språk-, läs- och skrivlärande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån syfte och frågeställningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa är specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis på att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas läs- och skrivsvårigheter.

Det finns flera olika tillvägagångssätt för att göra det möjligt att skapa program som kan exekveras på flera olika plattformar. Detta tillvägagångssätt för utveckling mot flera plattformar, kallas plattformsoberoende utveckling. En av teknikerna för plattformsoberoende utveckling, bygger på att de specifika plattformarna har tillgång till en virtuell maskin som programmet kompileras mot. Den virtuella maskinen översätter sedan koden till plattformens specifika maskinkod. Denna teknik används bland annat av plattformsoberoende språk som Java och .NET-familjen.

I denna uppsats beskrivs metoder för att skapa en arm i 3D samt att lägga in den i ett foto där den ersätter en riktigt arm. Anledningen till detta är att kunna skapa effekter i filmer och bilder som inte är möjliga med analog teknik. I denna uppsats kan man läsa om tekniker som används i varje del av utvecklingsprocessen och problem som uppstår samt lösningar och tips. I uppgiften finns det med delar som Modellering, Texturering, Rendering, Kamera Matchmoving och Compositing..

En granskande rapport av Visualiseringscentrets verksamhet  i essäform. Rapporten innehåller redogörelser av deltagande observation av centrets olika utställningsdelar och deras filmdome. Rapporten innehåller även intervjumaterial som redovisas i citatform.  Begrepp som diskuteras och analyseras är interaktivitet och publikt berättande i förhållande till ny teknik. Rapportens syfte är att få en inblick i hur centret arbetar med dessa begrepp i förhållande till vad de strävar efter att erbjuda sina besökare i upplevelseväg..