Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, om deras arbetssÀtt kring naturvetenskap pÄverkas efter pÄbörjad implementering av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap Àr lÄgt, hur ser detta ut bland förskollÀrarna i verksamheten? Studien Àr kvalitativ dÀr förskollÀrarna fÄr besvara skriftligt pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollÀrarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.   Studien visar pÄ att förskollÀrarna anser att deras eget intresse och engagemang Àr betydelsefullt för barns lÀrande. Samt att deras uppdrag numer Àr tydligare och att de har ett bÀttre stöd frÄn lÀroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgÄr Àven i studien att förskollÀrarna anser att naturvetenskap Àr ett svÄrt Àmne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap dÄ de har dÄliga kunskaper kring Àmnet. Men nÄgra förskollÀrare har en allmÀnt positiv instÀllning till att naturvetenskapen har fÄtt en större del i förskolans lÀroplan. .

?Multimedia and museums - A thesis about expectations, problems and new target audiences? is a thesis about what it means for museums to work with multimedia in itÂŽs public activities today. This paper also focuses on how this development is received by museum employees. Amongst other issues questions concerning new target audiences, application areas and economy is discussed. References are made to both the current discussion about new media and more traditional issues concerning museums, like authenticity for example..

The aim of this project is to study the work that has been done by the youth welfare to prevent accidents and to increase the preparedness in case of fire. Further the aim is to develop a basis to improve the interaction between the fire services and the youth welfare. The conclusions that were made during the project can be used to increase the safety of the environment that estates by the youth welfare..

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besÀttning som har en instruerande trÀnare utvecklas fortare Àn en besÀttning som ej har nÄgon instruerande trÀnare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till trÀnarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDÄ mÄlsÀttningen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur trÀnaren pÄverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgÄ frÄn en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i tvÄ trÀningsgrupper hos Kungliga segelsÀllskapet i Stockholm dÀr jag Àr huvudtrÀnare och har det övergripande ansvaret för trÀningen. Dessa grupper bestÄr enbart av jollar som seglas utav tvÄ personer. TvÄ besÀttningar (fyra personer) i var trÀningsgrupp valdes slumpmÀssigt ut till studien.

TAT?s Cascades and Kastor are programming languages used to create graphical user interfaces (GUI) for mobile phones. TAT Tutorials is a dynamic, interactive tutorial site for these xml-based programming languages. An editor will be available for download to enhance the learning process..

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besÀttning som har en instruerande trÀnare utvecklas fortare Àn en besÀttning som ej har nÄgon instruerande trÀnare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till trÀnarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDÄ mÄlsÀttningen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur trÀnaren pÄverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgÄ frÄn en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i tvÄ trÀningsgrupper hos Kungliga segelsÀllskapet i Stockholm dÀr jag Àr huvudtrÀnare och har det övergripande ansvaret för trÀningen. Dessa grupper bestÄr enbart av jollar som seglas utav tvÄ personer. TvÄ besÀttningar (fyra personer) i var trÀningsgrupp valdes slumpmÀssigt ut till studien.

SammanfattningLÀrande Àr ett komplext begrepp som pÄverkas av mÄnga faktorer. I boken ?Visible Learning?presenterades en sammanstÀllning av 50 000 forskningsartiklar med fokus pÄ faktorer som harpositiv och negativ verkan pÄ elevers prestationer (Hattie 2009). Det undersöktes 138 faktorersom rangordnades efter effekten som de hade pÄ elevers prestationer (Bilaga 1). Illeris (2007)anser att vÄrt kulturella och samhÀlleliga arv pÄverkar sÀttet som vi organiserarundervisningen pÄ, vilket försvÄrar direkt applicering av Hatties (2009) resultat pÄ svenskaskolor.

Texten jĂ€mför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssĂ€ttet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och kĂ€nslan i fotografiet Ă€r omrĂ„den som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmĂ€nhet tas upp..

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besÀttning som har en instruerande trÀnare utvecklas fortare Àn en besÀttning som ej har nÄgon instruerande trÀnare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till trÀnarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDÄ mÄlsÀttningen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur trÀnaren pÄverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgÄ frÄn en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i tvÄ trÀningsgrupper hos Kungliga segelsÀllskapet i Stockholm dÀr jag Àr huvudtrÀnare och har det övergripande ansvaret för trÀningen. Dessa grupper bestÄr enbart av jollar som seglas utav tvÄ personer. TvÄ besÀttningar (fyra personer) i var trÀningsgrupp valdes slumpmÀssigt ut till studien.

Att sÀkert navigera ett fartyg in till eller ut frÄn en hamn Àr ett av de svÄrare momenten inom sjöfarten. För att underlÀtta uppgiften har man under lÄng tid anvÀnt sig av lotsar ? erfarna sjömÀn med hög grad av lokalkÀnnedom som assisterar fartygets ordinarie besÀttning med navigering och andra uppgifter relaterade till en sÀker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och sÀkerhetsmÀssiga övervÀganden, har lett fram till frÄgan om det i nÄgon mÄn Àr möjligt att bedriva lotsning frÄn andra platser Àn frÄn fartyget sjÀlvt, s.k. fjÀrrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner frÄn en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum Àr emellertid ingen trivial frÄga.

Gapet mellan större och mindre lokala aktörer pÄ transportmarknaden ökar vilket leder till krav pÄ kostnadseffektiva och differentierade verksamheter. Detta bidrar i allt högre grad till effektivisering och automatisering av verk­samhetens processer. Ett problem för verksamheter i logistiska samman­hang kan vara att lastbÀrare försvinner i leveransflödet vilket kan vara bÄde kostsamt och reducera kundnöjdheten. RFID, Radio Frequency Identificat­ion Àr en teknik som kan anvÀndas i logistikprocesser för att ge en ökad synlighet pÄ bÄde lager-och logistik­aktiviteter i flödet frÄn leverantör till kund. För att kunna driftsÀtta en sÄdan lösning och fÄ tillgÄng till den tÀnkta nyttan bör de invol­verade aktörerna engageras i ett gemensamt system som krÀver uppsÀttningen av en lÀmplig infrastruktur. Brunskoggruppen AB Àr ett mindre logistikföretag belÀget i Ljungby som upplever ökade kostnader för förlorade lastbÀrare i leveransflödet och ett be­hov av effektivisering av informationsflödet gÀllande densamma.Syftet med denna studie var att genom litteraturstudier, intervjuer och inslag av aktionsforskning undersöka och ge ett exempel pÄ hur Brunskoggruppen AB kan införa en automatiserad lösning för spÄrbarhet pÄ lastbÀrare.

Syfte: Att med hjÀlp av teorier och olika metoder komma fram med förbÀttringsförslag till produkten ippi sÄ att den kan bli mer anvÀndbar för personer med utvecklingsstörning.Metod: I detta examensarbete anvÀndes kvalitativa metoder sÄsom: intervjuer, workshop, litteraturstudier och analys av produkten.Slutsats: Det framkom i slutet av studien att ljud, fÀrger och bilder Àr viktiga aspekter vid utveckling av ippi, och som bÄde personalen frÄn verksamheten och FoU i Sörmland skulle uppskatta i ippi..