Syftet med studien är att undersöka och belysa hur föräldrar ser på samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte är av undersökande karaktär valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingår sex föräldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete någon gång under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rätta betydelse.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida lajv är en undervisningsmetod som är möjlig att i praktiken använda i skolan och om eleverna anser att de lär sig något av det. Frågeställningarna som ställs upp i arbetet är: · Hur mycket tid och planering behövs för att sätta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krävs för att tillhandahålla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och själva anser sig lära sig något av? · Hur förhåller sig pedagoger till tanken på lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del på Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? från 2007 och Kristina Boreús ?Rollspel i undervisningen? från 1994. För att finna svaret på frågeställningarna så genomfördes ett temaarbete om klimat under två veckor, där ett lajv baserat på FN:s klimatrollspel användes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klassläraren för att kunna få deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen är att det finns både tid och resurser för att använda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lär sig mycket genom arbetet..

Det ingår i lärarens uppdrag att anpassa undervisningen så att skolan blir ?en skola för alla?, där samtliga elevers utveckling främjas. Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om begåvade elevers motivation till skolan och lärande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare år. Enligt den studerade litteraturen har begåvade elever behov av att få individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Lärarens vardag påverkas av genusrelaterade föreställningar. Skolan och hela utbildningssystemet är upprättad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen läggs till upp efter pojkarnas behov.

Denna rapport har som syfte att samla erfarenhet kring de möjligheter och den potential som finns i den EEG-teknik och de BCI-headset från NeuroSky som använts. Detta görs genom design och utveckling av ett spel som utnyttjar tekniken. Det finns redan idag ett mindre urval av sådana spel, men dessa har samtliga varit av mycket trivial karaktär och med en bristande förmåga att övertyga och engagera.Samtidigt som EEG-teknik når ut till konsumenter, ökar också allmänintresset för mental träning. Studier och rapporter visar indikationer på att sådan träning inte bara förbättrar hjärnans effektivitet, utan också kan förebygga vissa neurologiska sjukdomar som Alzheimers och demens. Forskningsrapporter pekar också på att spel med fördel kan användas för mental träning, vilket är en motivering till relevansen i att detta examensarbete representeras i form av ett spel.Hårdvaran som använts har färdiga algoritmer för avläsning av användarens koncentrations-, meditations- och blinkstyrkenivåer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar på barns transportsätt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsätt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primära datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till föräldrar på Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets ålder och avståndet mellan hemmet och skolan påverkar vilket transportsätt elever tar sig till skolan på. Många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ändå ska ta bilen till jobbet.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut.

Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta ämne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan använda sig av social och emotionell träning i arbetet med att skapa en bättre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, på grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning. Vi ville jämföra våra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom ämnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rätta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta ämne är positiva och att det upplevs som ett bra redskap att använda sig av i skolan.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd..

Syftet med detta arbete är att belysa elevernas arbete med Internet i skolan, till vad och hur Internet används i skolarbetet. Jag har även undersökt hur och om eleverna granskar det material de får fram över Internet och om de kan använda Internet på ett effektivt sätt. Jag har använt mig av en studie med etnografisk utgångspunkt, det vill säga observationer och informella intervjuer. Resultatet visar på att Internet används i så gott som alla ämnen, huvudsakligen till faktasökning och då på ett mycket fritt sätt. Eleverna granskar nästan inte alls det material de får fram, och de fastnar ofta på mindre relevanta och/ eller mindre lämpliga sidor i sina sökningar..

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om läraren dessutom låter eleverna arbeta med teman som ar väsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns när lärare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete på min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar länge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vägar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lärarna. Jag kommer att intervjua både lärarna på skolan ochsedan tillsammans med en grupp på skolan ska jag utveckla denna plan..

Resultatet av mina studier visar tänkbara anledningar till att ny teknik inom vissa tillämpningsområden inte fått det gehör som vid första anblick skulle kunna förväntas.Genom att intervjua undervisande personal vid Växjö universitet och jämföra dessa resultat med tidigare gjorda studier inom området, undersöker jag för- och nackdelar med Internetbaserade utvärderingssystem och vad som ligger till grund för lärares val avmetod vid utvärderingar.Studien pekar på en rad fördelar med Internetbaserade enkätsystem i jämförelse med traditionella pappersenkäter, som trots sin resurskrävande arbetsprocess fortfarande är vanligare än betydligt effektivare webbenkäter.Rapportens huvudsakliga syfte är att finna orsaker till att pappersbaserade enkäter fortfarande används i en högre utsträckning än Internetbaserade utvärderingssystem vid Växjö universitet.

Syftet med denna studie är att redogöra hur förskollärare ser på och använder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och målsättningar en förskollärare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit så högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför så reviderade Skolverket Läroplanen för förskolan 2010, då bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

AbstractThe purpose of this study is to see how technology is presented in different fictional picture books that are available in preschool. Six fictional picture books that have connection to technology in picture and text have been analysed. In order to show how technology can be made visible in fictional picture books, the relation between picture and text has been analysed through a technology perspective. Furthermore, the pictures and the texts have been analysed separately in order to show what they show respectively in terms of technology. The fictional picture book has a potential to be a basis for making technology visible in preschool, which is a step in a new direction.