Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

We have in this study preformed a quantitative examination on how hooligans use film and new technologies to spread private videos on the Internet. With today´s technologies it is very easy for hooligans to publish their videos. In this study, we have choosen to do a questionnaire poll based on seven questions about what people think of hooliganviolence on online video sharing sites. We have also conducted an online interview with a former swedish hooligan. The people who participated in our study are all anonymous, and therefore we have no age or gender included in our study.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet..

Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar i samband med användningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lärare i grundskolan. För att ta reda på lärarnas uppfattningar ställdes följande frågor: Hur uppfattade lärare att IWB påverkar på elevens lärande? Hur IWB påverkade på lärares behandling av undervisningsinnehåll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med användningen av IWB? Resultat visade att användningen av IWB skapade nya sätt att kommunicera med föräldrar både muntligt och med hjälp av den digitala IT-tekniken. Användandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och föräldrar.

I detta arbete undersöker jag min egen hantverkstradition, glasblåsartraditionen. I arbetet har jag valt att lägga fokus på dekorationstekniker. Jag undersöker hur hantverkaren, formgivaren, handen och hjärnan samarbetar.Under det här projekt undersöker jag ett flertal olika metoder att dekorera glas på. Dels traditionella tekniker men också nya metoder. Alla undersökningar i detta projekt, har jag jobbat med parallellt just för att försöka hitta nya arbetsmetoder.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Syfte: Undersöka utländska föräldrars erfarenheter och uppfattningar av kontakter med läraren i den svenska skolan, för att kunna utveckla samarbetet mellan skolan och föräldrar med utländsk bakgrund.Teori: Genom ett fenomenologiskt förhållningssätt försöka förstå hur 10 föräldrar med utländskbakgrund utifrån sitt perspektiv upplever och beskriver kontakten med läraren i den svenska skolan.Metod: Studien utförs genom fenomenologiskt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultat: Genom att den personliga kontakten med läraren utvidgas känner sig de flesta föräldrarna i undersökningen mer välkomna till skolan. Föräldrarna beskriver på olika sätt hur de bäst får kontakt med läraren. Viktiga ingredienser i kontakten är att läraren ger föräldrarna av sin tid och sitt engagemang. De här komponenterna återfinns också i studiens litteraturanknytning..

Under de senare åren har det debatterats mycket om nedskärningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag är mycket intresserad av idrott är jag således även intresserad av vad som försiggår i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag både kan befästa tidigare värderingar och skapa nya perspektiv åt mig själv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa några av de faktorer som ger idrottsämnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt ämne. Jag tar upp följande frågeställningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar då de säger att idrottsämnet är så viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsämnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsämnet i skolan? Varför ska idrottsämnet finnas i skolan?Jag har använt mig av enkät för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsämnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansåg att idrottsämnet är en viktig del av undervisningen i skolan..

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka svenska yrkesverksamma tjänstemäns erfarenheter av att balansera arbete och fritid i relation till ny teknik. Den nya tekniken i form av bärbara datorer och smarta telefoner med mera har inneburit att förutsättningarna för den arbetande befolkningen att hantera gränser mellan de två sfärerna arbete och fritid kan ha förvanskat, med ökade risker för konflikt som följd. Hur förhåller sig yrkesverksamma tjänstemän, som är en yrkesgrupp som till stor del använder sig av ny teknik, till ett allt mer gränslöst arbetsliv? Resultaten visar att tjänstemän från tre olika sektorer i en mellansvensk kontext anpassar sitt användande av den nya tekniken utifrån tre olika kategorier i syfte att balansera arbetslivet och privatlivet. Tjänstemännen anpassar sitt användande utifrån sin yrkesmässiga rutin och genom självinsikt.

Dagens skola är på många sätt en annan skola än den som flertalet vuxna lärt känna sen de vuxit upp. Dessutom så lever vi i ett utbildningssamhälle där förändringar pågår. För att förstå dagens skola och lärarens förändrade roll är det nödvändigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det är även viktigt att tillägga att den nya läroplanens utformning har lett till att arbetssättet ute på skolorna har förändrats. Vi har studerat hur skolan och lärarens roll är under förändring.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande. Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna består av studenter som vid något tillfälle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig även i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna påverkades, om de påverkades och hur de själva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte även vilka möjligheter skolan hade att förändra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lärare i år 5 och år 6 på grund av att i dessa åldrar händer mycket ur utvecklingssynpunkt.

JÄMFÖRELSE AV DIASTOLISKA PARAMETRAR I LIGGANDE RESPEKTIVE SITTANDE STÄLLNING ZAHRAA ALSAFI Alsafi Z. Jämförelse av diastoliska parametrar i liggande respektive sittande ställning. Examensarbete i i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde Biomedicinsk laboratorievetenskap, 2010. Ändringar av kroppsställning medför ändringar i hjärtats diastoliska funktion. Studier har visat med hjälp av icke-invasiva metoder utförda med ekokardiografi, att de diastoliska parametrarna är större vid liggande i jämförelse med exempelvis stående ställning.