TitelTofsar, lyxliv, bortskämda ungdomar och ett liv på Skandinaviens största varuhus.- En kvalitativ studie om hur svenska tvkanaler  profilerar personer i reality-serier och det bidrar till att stärka tv- kanalernas varumärke.FörfattareLina Törnqvist och Ida IngemarssonUtbildningMedie- och kommunikationsvetenskap, VT 2011, Mittuniversitetet Campus Sundsvall.HandledareAnn T. OttestigSyfteVår studies syfte är att undersöka hur personifieringen i tre svenskproducerade realityserier bidrar till att profilera programmen och stärka tv-kanalernas varumärken.MetodStudiens metod vilar på en triangulering där kvalitativa intervjuer har kombinerats med kvalitativa innehållsanalyser. Kvalitativa intervjuer har gjorts med utvalda respondenter på de valda kanalerna. Innehållsanalyserna har gjorts på programmens hemsidor samt valda filmklipp från programmen.ResultatStudien visar på att reality-trenden idag har växt sig stark, något alla respondenter på kanalerna har medgivit. Samtliga kanaler har någon eller några former av reality-program.

Utifrån fyra fantasybilder, vars gemensamma nämnare är att de föreställer ett eller flera monster, av tre olika konstnärer och en konstruktivistisk syn på kön ställer denna uppsats frågan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frågeställning är att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur föreställningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte är att beskriva en modell för hur arbete med frågor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, främst i gymnasieskolan, genom användande av just fantasybilder. Genom att ställa fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J.

This essay examines how witches are portrayed in American produced TV-series in the year 2000 and forward, what elements could have effected that portrayal in the series and also how this portrayal differs itself from witches within Wicca. The material used for this examination are the TV-series Charmed, The Vampire Diaries and Witches of East End and as comparing literature; Living Wicca, The Spiral Dance and Witchcraft Today. The methods used for this process are discourse analysis and content analysis. I used theories of Pierre Wiktorin about religion and popular culture. I used three themes (Characteristics, Practice and mode of thinking) for the processing of the material and to structure the result.

Denna uppsats baseras på en undersökning där en jämförelse gjorts mellan serie- och filmformatet. Syftet med denna studie var att undersöka om kombinationen av bild och ord i serieformat kan användas som informationsbärare för till exempel elektroniska medier. Samt att undersöka vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse utifrån en presentation via serie- ochfilmformatet. Frågor som ställs i studien är hur serieformatet upplevs som bärare i kommunikationssyfte, och vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse av serie- och filmformatet.För studien valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För den jämförelse undersökningen baserades på valdes en instruktionsfilm som visar hur en hjärtstartare fungerar.

Bakgrund: Faktum är att det finns en betydligt högre andel män på ledande positioner än kvinnor. Beror detta på att de är bättre ledare, eller har det med faktorer som organisationens struktur att göra? Författare har gjort en mängd studier kring tv-fiktion, och menar att fiktion inte bara är underhållning utan även ger en bild av den verklighet vi lever i. Det som händer där skulle även kunna inträffa i en ?vanlig? människas liv, men innehåller extrema faktorer för att fånga tittarens intresse.

I vår studie utgår vi ifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv för att utforska en grupp förskolebarns subjektsskapande ? hur de positionerar sig och positioneras ? i deras egeninitierade bildskapandeprocesser. Vi undersöker vilka förutsättningar för barnens subjektsskapande som skapas och omskapas i dessa processer med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistiska förståelser av begreppen makt, diskurs och kön.Studien har en kvalitativ ansats och vi har använt oss av videoobservationer som forskningsmetod under insamlandet av våra data. Under två dagar filmade vi en grupp med sammanlagt fyra flickor på en förskola då de skapade med lera och tecknade. Vi har i bearbetningen av våra data genomfört multipla läsningar av vårt filmmaterial och analyserat vårt resultat med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistisk teoribildning för att synliggöra variationer i barnens subjektsskapande och öppna upp för flera olika tolkningsmöjligheter.Analysen av vårt resultat visar enligt vår tolkning på att barnen blir till multipla subjekt med olika positionsmöjligheter som varierar både inom och emellan de filmade situationerna.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

This essay notice film and TV-series as a resource, which can be utililized by the tourism industry. To be more concrete, the aim of this essay is to examine if and how the Television series ?Midsomer murders? can be utilized as a tourism product. To fulfill the purpose of this essay, two different methods have been used: the study off literature and a content analyses, the later in form of a picture & film analyses. The results of this study showed that ?Midsomer murders? have qualifications enough to be a successful tourism product.

I uppsatsen jämförs verbalsyntaxen i småbarnsbilderböcker med målgruppensspråk, med syfte att avgöra hur barnspråksnära författarna skriver. Urvalet av böcker utgår från en lista utgiven av Regionbibliotek Västra Götaland med rekommenderade böcker för barn upp till 2 år. Följande författare är representerade i studien: Barbro Lindgren, Anna-Clara Tidholm och Catarina Kruusval.Uppsatsens teoretiska ram är den generativa grammatiken och metoden är kvalitativ. Generativ analys används för att undersöka korrelationen mellan barnboksspråkets och barnspråkets syntaktiska komplexitet, dvs. närvaro/frånvaro av funktionella fraser som Inflection Phrase (IP) och Complementizer Phrase (CP) som medger komplexa, finita satser.

Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe ? död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor. Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur olika bildmedier berörs och vilken funktion de fyller i läroböckerna BRUS#02 och Svenska impulser 2 i ämnet svenska för gymnasiet. De frågor jag utgått från är följande:Hur behandlas olika bildmedier, såsom bilder, film, tv-serier och dator-/tv-spel, i läroböckerna?I vilka sammanhang hänvisas det till bildmedier?Vilken funktion fyller bildmedier i läroböckerna?Hur kommenteras läroböckernas bilder i texten?Bildmedier berörs framför allt genom olika uppgifter eller frågor till eleven, som kopplas till den text eller det tema som läroboken behandlar. I sekundärtexten nämns bildmedier i mycket liten grad, vilket innebär att böckerna enbart innehåller mycket lite fakta om bildmedier. Den klart största kategorin är Bildmedier i syfte att knyta an till texten eller temat.

Att göra en kund nöjd bör ligga i alla byggföretags intresse. För att göra en kund nöjd måste hänsyn tas till vad denne har för önskemål och är villig att betala för. Byggentreprenörerna har genom tiderna varit duktiga på att leverera det kunderna efterfrågar. Kunderna är ofta nöjda med byggentreprenören fram till dess att nyckeln till dörren är överlämnad. Det är främst under efterföljande garantitid som ett missnöje mot byggentreprenören uppstår.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.

Detta examensarbete har utförts med Elof AB som uppdragsgivare. Elof AB är ett företag som tillverkar lyftanordningar för att lyfta tunga gods inomhus. Dessa tillverkas i mycket små serier och är ofta kundanpassande med olika tillval. Uppdraget bestod av att omkonstruera den befintliga drivenheten D300. Huvudmålet var att förändra dagens förarplats genom att förbättra sikten, ergonomin, göra den mera lättillgänglig samt analysera problem som kan finnas med dagens förarplats och åtgärda dessa.För att få en djupare inblick och förståelse i problemet genomfördes ett antal olika analyser vilka mynnade ut i en kravspecifikation som Elof godkände.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.