Sökresultat:
1282 Uppsatser om Tecken som stöd - Sida 64 av 86
Hur bibehÄller brandmannen sin hÀlsa och kondition
Personal inom rÀddningstjÀnsten som arbetar med rök- och kemdykning utsÀtts för extrem fysisk och psykisk belastning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillse att personalen Ärligen undersöks för att uppfylla grundlÀggande tjÀnstgöringskrav. Eftersom inga resurser finns för att sköta trÀning under kontrollerade former under arbetstid mÄste den enskilde brandmannen sjÀlv tillse att han bibehÄller en god kondition. MÄnga Àldre brandmÀn upplever oro över att deras kondition har försÀmrats över tiden. Det har ocksÄ framlagts teorier om att nyrekryterade inte tar lika allvarligt pÄ sin trÀning för att bibehÄlla god kondition.För att undersöka hur brandmÀnnens kondition och hÀlsa egentligen ter sig kallades de 21 rök- och kemdykarna i Lysekils rÀddningstjÀnst för medicinsk kontroll och konditionstest, de följdes ocksÄ retrospektivt under Ären 2000-2006.
Tamkaninens tÀnder
Kaniner tillhör ordningen lagomorfer. Alla tÀnder hos kaninen Àr aradikullÀrt/elodont hypsodonta vilket betyder att de har en lÄng krona och förhÄllandevis kort rot. Det formas aldrig nÄgon egentlig rot med apex och tÀnderna fortsÀtter att vÀxa under kaninens hela livstid. NÀr kaninen Àter plockar den föda med lÀpparna och klipper eller skÀr den i mindre bitar med incisiverna och mal sedan maten med kindtÀnderna. En kanin med normalt incisivbett som normalt Àter en för tÀnderna slipande diet sÄ som hö, grÀs och fÀrsk grönska, nöter ner tÀnderna i ungefÀr samma takt som de vÀxer till.
VĂ€gen till ett lyckat IT-projekt
Enligt statistik frÄn The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare fÄ problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jÀmförelse med andra typer av projekt. I vÄr uppsats vill vi försöka förstÄ vad det Àr som skiljer IT-projekt i jÀmförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara sÄ att man anvÀnder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jÀmfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.
Ăr kĂ€mpagravarna pĂ„ Gotland ett tecken pĂ„ tidig statsbildning? : ett försök till tolkning av gravfynd, stengrundshus, stenstrĂ€ngar och fornborgar
Jag har gjort en jÀmförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen pÄ Gotland under romersk jÀrnÄlder. Som underlag har jag framförallt anvÀnt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder ? Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska kÀllmaterialet frÄn Gotland i hennes avhandling FrÄn grav till gÄrd ? romersk jÀrnÄlder pÄ Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergÄngen mellan Àldre och yngre romersk jÀrnÄlder, Àven skulle gÄ att dra vad gÀller Gotland baserat pÄ det gotlÀndska kÀllmaterialet, och i sÄ fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och fornborgar. Jag har jÀmfört det arkeologiska kÀllmaterialet frÄn Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanlÀggningar.
VÄra första internationella insatser : ett tecken pÄ beslutsvilja?
MÄlsÀttningen med uppsatsen har varit att ÄskÄdliggöra beslutsprocesserna pÄ frÀmst strategisk ochmilitÀrstrategisk nivÄ inför det svenska beslutet att delta i de militÀra FN-missionerna i Suez 1956,Kongo 1960 och pÄ Cypern 1964. Men ocksÄ att studera deployeringen vid den inledande insatsen.Uppsatsen har dÀrmed syftat till att finna svar pÄ varför det gick relativt fort att fatta beslut om insatssamt deployera förbanden ? svar som kanske kan lÀra oss nÄgot inför framtida liknande beslut ? tillexempel med EU Battle Group. Graham Allison?s teorier om Organizational Process ochGovernmental Politics har utgjort den vetenskapliga ramen för att hjÀlpa till att förklarabeslutsprocesserna.
PÄverkar EAP sederingsgraden av detomidin hos hÀst?
Equine appeasing pheromone (EAP) Àr ett feromon som avges vid juveromrÄdet pÄ ston under digivningsperioden. Detta feromon har framstÀllts syntetiskt och ingÄr i produkten ConfidenceEQ som gÄr att köpa receptfritt pÄ apotek och kliniker. Produkten ska göra hÀsten avspÀnd och fokuserad och kan anvÀndas vid till exempel inlÀrning och trÀning samt vid situationer dÀr hÀsten visar tecken pÄ oro.
Situationer dÀr hÀstÀgaren sjÀlv kan vÀlja att anvÀnda EAP Àr till exempel inför transport, veterinÀrbesök, hovslagarbesök eller tandundersökningar. Ibland kan detta vara situationer dÀr veterinÀr sedan behöver sedera hÀsten för att det ska gÄ att genomföra vissa undersökningar och behandlingar. Det Àr dÀrför intressant att undersöka om EAP pÄverkar sederingsgraden av detomidin, en vanligt förekommande substans för sedering av hÀst.
För att undersöka om EAP pÄverkar sederingsgraden med detomidin hos hÀst utfördes en trippelblindad, experimentell, prospektiv, crossover-studie dÀr 8 hÀstar ingick.
Vilse i dyslexidjungeln - En komparativ litteraturstudie om dyslexidiagnostisering
Bakgrund: Vi upplever att mÄnga lÀrare inom skolvÀsendet inte besitter tillrÀckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svÄra lÀs- och skrivsvÄrigheter. Hur vet man att en elev Àr i behov av dyslexidiagnostisering, och vem Àr det som utför diagnostiseringen? VÄr erfarenhet sÀger oss att det i skolvÀrlden ofta krÀvs en diagnos föra att rÀtt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningarna * Vilken Àr författarens framstÀllning vad det gÀller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar nÀr det Àr befogat att göra en utredning? * Vem Àr det som avgör nÀr en utredning Àr befogad? * Hur gÄr en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som anvÀnds för att besvara syfte och frÄgestÀllningar Àr en komparativ litteraturstuide, dÀr fokus ligger pÄ att jÀmföra fem Àmnesadekvata texter, hÀmtade frÄn aktuell forskningslitteratur.
AD/HD och kÀnslomÀssigt undvikande : En naturalistisk pilotstudie om effekten av ISTDP för vuxna med AD/HD
Bakgrund: AD/HD innebÀr en funktionsnedsÀttning med kÀrnsymptom som ouppmÀrksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har ocksÄ ofta problem med kÀnsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjÀlpa patienter till ökad förmÄga att uppleva komplexa kÀnslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgÄngspunkt Àr att mÄnga patienters problem skapas av kÀnslomÀssigt undvikande och den betonar vÀrdet av upplevelse av kÀnslor i terapirummet.Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP pÄ symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. FrÄgan var om behandling riktad mot kÀnsloreglering pÄverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD.Metod: Studien Àr en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP.
Femininitet som maktmedel? : undersökning av hur feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet
Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.
Att förebygga anestesiinducerad hypotermi ? en studie inom gynekologisk laparoskopisk kirurgi
IntroduktionDet Àr vÀl kÀnt att varje patient som opereras riskerar att drabbas av hypotermi peroperativtoch postoperativt. Hypotermin medför stora risker för patienten med bland annat ökadinfektionsbenÀgenhet, ökad blödning och försÀmrad metabolism. Vidare bidrar det till ökad frekvens av shivering med alla dess komplikationer. Att kunna förebygga hypotermi bÄde vid öppen och laparaskopisk kirurgi Àr en viktig uppgift för anestesisjuksköterskan.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om anestesisjuksköterskan med hjÀlp av ettvarmluftstÀcke i form av ett tubtÀcke och en luftvÀrmeblÄsare peroperativt kan förhindrauppkomsten av peroperativ hypotermi vid gynekologisk laparaskopisk kirurgi samt om detta minskar patientens lidande i form av mindre shivering och frysning postoperativt.MetodI denna studie randomiserades patienterna till att antingen fÄ ett varmluftstÀcke peroperativteller sedvanlig behandling. Patienternas kroppstemperatur registrerades kontinuerligtperoperativt och postoperativt.
PenningtvÀtt ? Identifiering och analys av tillÀmpade metoder för att mÀta penningtvÀtt
PenningtvÀtt Àr ett Àmne som under de senaste Ären fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med mÄlsÀttningen att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har införts. För att uppskatta problemets storlek har ett flertal estimat berÀknats med hjÀlp av olika metoder. I denna uppsats har vi valt att fokusera pÄ de metoder som anvÀnds för att berÀkna estimat, dÄ det finns tecken som tyder pÄ att estimaten som berÀknas sÀllan utsÀtts för kritik.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jÀmföra tre av de idag vanligaste metoderna för att berÀkna penningtvÀttens storlek. De vanligaste modellerna Àr Walkermodellen, Zdanowicz metoder för handelsbaserad penningtvÀtt och en tvÄ-sektor modell vilka har utgjort fokus i denna studie.
Intern kontroll i svenska storbanker : En studie av kommunikation och integration av intern kontroll
Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nÀmnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var Àven en av orsakerna till att en svensk bank i augusti Är 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst ovÀntat med tanke pÄ de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera vÀl mÄste den integreras i hela verksamheten. I dagslÀget finns det tecken pÄ att det rÄder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnÄ och den som nÄr fram till medarbetarna i banken.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken.Metod/Empiri: DÄ studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansÄgs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillrÀckligt.
Vad kÀnnetecknar ett bra rehabmöte?: En undersökning av olika aktörers uppfattning
Personal inom rÀddningstjÀnsten som arbetar med rök- och kemdykning utsÀtts för extrem fysisk och psykisk belastning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillse att personalen Ärligen undersöks för att uppfylla grundlÀggande tjÀnstgöringskrav. Eftersom inga resurser finns för att sköta trÀning under kontrollerade former under arbetstid mÄste den enskilde brandmannen sjÀlv tillse att han bibehÄller en god kondition. MÄnga Àldre brandmÀn upplever oro över att deras kondition har försÀmrats över tiden. Det har ocksÄ framlagts teorier om att nyrekryterade inte tar lika allvarligt pÄ sin trÀning för att bibehÄlla god kondition.För att undersöka hur brandmÀnnens kondition och hÀlsa egentligen ter sig kallades de 21 rök- och kemdykarna i Lysekils rÀddningstjÀnst för medicinsk kontroll och konditionstest, de följdes ocksÄ retrospektivt under Ären 2000-2006.
AnmÀlningsplikt -en studie om hur personal pÄ förÀldrakooperativa förskolor resonerar kring omsorgssvikt och anmÀlningsplikt.
Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur personal förÀldrakooperativa förskolor resonerar kring anmÀlningsplikt och omsorgssvikt. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur personal pÄ förÀldrakooperativa förskolor i Göteborg resonerar kring den anmÀlningsplikt som ingÄr i deras arbete utifrÄn fyra teman grÀnser, kunskap, samverkan och pÄverkan. Mina frÄgestÀllningar lyder: Hur stark mÄste en misstanke om omsorgssvikt vara innan personalen tar kontakt med socialtjÀnsten, och vilka faktorer pÄverkar beslutet om att anmÀla? Vad har personalen för kunskap kring omsorgssvikt och anmÀlningsplikt? Vad har personalen för förvÀntningar pÄ kontakten med socialtjÀnsten i en situation dÄ misstanke vÀckts om omsorgssvikt hos ett barn? Hur tror personalen att de skulle pÄverkas av att de Àr anstÀllda i ett förÀldrakooperativ, i en situation dÄ de hyste misstanke om omsorgssvikt hos ett barn i verksamheten? Jag har gjort sex stycken enskilda intervjuer pÄ fem olika förÀldrakooperativ runt om i Göteborgs stad. Jag har anvÀnt mig av Karin Lundéns (2010) teoretiska begrepp kring orosnivÄer och kategorier för omsorgssvikt.
Bordsaltare
I den hÀr uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag anvÀnder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel pÄ hur jag bildligt och sprÄkligt kommunicerar. I ett samhÀlle som vÄrt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, Àr det lika viktigt att förstÄ hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala sprÄket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgÄr pÄ mycket olika sÀtt i de tvÄ fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar hÀr om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmÀnna kategorier som alla bilder, ocksÄ konstbilder, bygger pÄ? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstÄ det sÀregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar ocksÄ med hur bilden förhÄller sig till andra bilder, tidigare sÄdana, samtidiga eller senare skapade.