Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två huvudtyper som utmärker inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar mag- och tarmkanalen och har ett oförutsägbart sjukdomsförlopp. Inflammatorisk tarmsjukdom debuterar vanligtvis i åldern 15-30 och kan ge ogynnsamma konsekvenser i personens dagliga aktiviteter eftersom han eller hon är upptagen med att exempelvis studera, skapa karriär eller bilda familj. Sjukdomarna har flera gemensamma särdrag där de förekommer i så kallade skov med perioder med försämring då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig, vilket leder till symtom som exempelvis blodiga eller slemmiga diarréer, viktnedgång, buksmärtor och trötthetSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva konsekvenser av att leva med Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit hos vuxna personer.Metod: En litteraturöversikt. En litteratursökning gjordes som ledde till sex granskade artiklar.

I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning.Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället.

Abstract Malmö högskola, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap Titel: Framgångsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior. Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena Hörnfeldt Typ av arbete: Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå. Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim Syftet med vår studie var att kartlägga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgångsrika hanteringsstrategier, när det gäller arbetet med elever i åldrarna 13 ? 19 år som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen ägde rum på två högstadieskolor i ett medelstort samhälle samt på en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad.

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning. Språkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning. Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Syfte: Syftet är att med inspiration av diskursanalys granska grundsärskolors systematiska kvali¬tets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Hur skrivs kunskap, be¬dömning och betyg fram? och Vilka diskurser framträder i granskningen av de sjutton syste¬matiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som använts i studien är diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstå världen som vi lever i.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och skildra den enskildes upplevelse av att som vuxen leva med diagnosen ADHD.Frågeställningar:1.Vilka svårigheter har, eller har personen haft? 2.Vilken uppfattning har den enskilde om omgivningens förståelse för svårigheterna? Hur anser han/hon sig bli bemött av andra människor och hur skulle man vilja bli bemött? 3.Vilken hjälp har den enskilde fått? Hur har den sett ut? Vad har hjälpen inneburit? Hur skulle den bästa hjälpen ha sett ut enligt den enskildes mening?Metod: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD. Intervjupersonerna består av både män och kvinnor och de är mellan 20 och 60 år. Vi har utgått ifrån en väl konstruerad intervjuguide som syftar till de huvudfrågor vi ville få svar på. Huvudfrågorna är tydligt kopplade till undersökningens syfte och frågeställningar.

Ett flertal forskningsstudier visar att psykisk ohälsa går allt lägre ner i åldrarna, framförallt bland flickor där ohälsan i vissa fall har dubblerats de senaste åren. Allt fler unga flickor ut­vecklar ångestproblematik, sömnsvårigheter och självskadebeteenden. En kontext där ungdomar spenderar större delen av sin tid, samt där det finns vuxna som har möjlighet att förebygga psykisk ohälsa, är i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur skolkuratorer konstruerar psykisk ohälsa hos flickor i årskurs 7-9.För att uppnå detta syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer i två större städer. Materialet har analyserats med en diskursteoretisk analys med utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för tankar om utomhuspedagogiken som arbetssätt och hur utomhusmiljön används, samt hur den kan stimulera barns utveckling och lärande. Studien kommer även att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppkomma i det utomhuspedagogiska arbetssättet. Intresset för utomhuspedagogik har ökat markant och den blir allt mer allmän i förskolor idag. Det problemområde som finns med utomhuspedagogiken är att den lätt kan misstolkas som att vara en ersättning för den traditionella pedagogiken inomhus. Utomhuspedagogiken har inte som syfte att ersätta någon form av pedagogik, utan den ska istället vara ett komplement i verksamheten.

I den här uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag använder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvägagångssätt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel på hur jag bildligt och språkligt kommunicerar. I ett samhälle som vårt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, är det lika viktigt att förstå hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala språket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgår på mycket olika sätt i de två fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar här om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmänna kategorier som alla bilder, också konstbilder, bygger på? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstå det säregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar också med hur bilden förhåller sig till andra bilder, tidigare sådana, samtidiga eller senare skapade.

Bakgrund: Klimatfrågan är ett aktuellt ämne på grund av den akuta situation världen befinner sig i. I dagens samhälle får barn kunskap om klimatrelaterade problem på många olika sätt t.ex. genom föräldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrämma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lärare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna får en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenägna och får kunskaper till att verka för en förändring mot ett bättre klimat.

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstå präglas utvecklingen alltmer av ett hållbart och långsiktigt tänkande. Ekoturism är en form av turism som växt fram med utgångspunkt i en sådan filosofi. Den innebär ett förhållningssätt samt även en utvecklingsmodell som strävar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillväxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte är att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen på en destination som Kalmar län.Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och med en teoretisk utgångspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband där de båda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra.

Personal inom räddningstjänsten som arbetar med rök- och kemdykning utsätts för extrem fysisk och psykisk belastning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillse att personalen årligen undersöks för att uppfylla grundläggande tjänstgöringskrav. Eftersom inga resurser finns för att sköta träning under kontrollerade former under arbetstid måste den enskilde brandmannen själv tillse att han bibehåller en god kondition. Många äldre brandmän upplever oro över att deras kondition har försämrats över tiden. Det har också framlagts teorier om att nyrekryterade inte tar lika allvarligt på sin träning för att bibehålla god kondition.För att undersöka hur brandmännens kondition och hälsa egentligen ter sig kallades de 21 rök- och kemdykarna i Lysekils räddningstjänst för medicinsk kontroll och konditionstest, de följdes också retrospektivt under åren 2000-2006.

Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk? Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter.

Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen påverkar området Seved i Malmö. Här avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie på området Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares inställning till detta. Gentrifiering innebär att invånarna i ett område byts ut från socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades på 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra såväl urbana som rurala områden samt påverka både låginkomstområden och höginkomstområden.

Hur framställs bilder av professionella formgivare idag i Sverige? Skildras män på ett annat sätt än kvinnor? Finns det tecken på en könsmaktsordning i representationen? Jag närmar mig också frågan om det finns värderingar om vad som är god respektive dålig smak och om det finns en könsmaktsordning i dessa värderingar. Enligt 1994 års läroplan ska vi som lärare "? aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt".En del i arbetet för att bryta fördomar och traditionella könsrollsmönster i skolan är att studera och analysera hur könen representeras i olika sammanhang och att skapa motbilder.