Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning.Följande frågor skall besvaras:1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel?2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?MetodEn manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod.ResultatFör KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjälp av frågeställningar i vår problemformulering.Vi har i studien använt oss av en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att vi har tolkat gällande rätt utifrån lag, förarbeten, rättspraxis samt doktrin.Förutsättningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill säga nullum tributum sine lege. När Skatteverket inte kan använda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka på genomsyn. I vissa rättsfall har vi även sett att man i första hand använder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas på genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rättssäkerhetsskäl prövas av Länsrätten.I vår uppsats har det framkommit olika alternativ till att åtgärda problematiken med genomsyn.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska tolv svenska företags årsredovisningar. Arbetet inriktar sig på att redogöra för skillnader och likheter mellan företag som har redovisat ett positivt respektive negativt resultat. Metod: Vi använder oss av en induktiv metod, eftersom vi har valt att gå ifrån det specifika till det generella. Det fenomen vi har studerat är kommunikation. Insamling av information har skett genom att vi har granskat årsredovisningar med hjälp av ett egenutformat frågeformulär.

Att världens konsumtion leder till stora påfrestningar på miljön är ingen nyhet, och eftersom det årligen produceras cirka 80 miljarder plagg är textilbranschen en stor bidragande faktor. Kläder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhälle, innan konsumenterna väljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och få mer plats i garderoben. En stor mängd av bortskaffade kläder ges bort eller skänks till bättre behövande. Dock finns det fortfarande kläder som också slängs i hushållssoporna, trots att upp till 95 procent av slängda plagg skulle kunna återanvändas eller återvinnas.Syftet med denna studie var därför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör när de bortskaffar kläder, och varför de väljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar kläder som de har tröttnat på, som är trasiga eller som upplevs som ofräscha.

Bakgrund: Då patienter förflyttas från sluten somatisk sjukhusvård till att vårdas inom kommunal hemsjukvård händer det att patientinformation inte når fram till sjukvårdspersonal i hemsjukvården. Samtliga sjukvårdsprofessioner har i uppgift att bidra med den information som krävs för att, på ett patientsäkert sätt, tillgodose de insatser som patienter är i behov utav.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur kommunikation fungerar i övergången från sluten somatisk sjukhusvård till kommunal hemsjukvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård med manifest innehållsanalys som analysmetod.Resultat: Kommunikationsmedel som sjuksköterskor använder är elektroniska kommunikationssystem, samordnade vårdplaneringar och kommunikation med närstående. Sjuksköterskors arbetssituation är mångfacetterad och kräver samarbete mellan vårdprofessioner, tidseffektivitet och kommunikation baserad på ett patientperspektiv. Brister i kommunikationen beskrivs bero på sjukhusmiljön och vårdprofessionernas språkbruk. Idéer finns för förbättringar men åtgärder uteblir.Slutsats: Brister i kommunikationen leder till merarbete för sjuksköterskor i deras förfarande att tillhandahålla korrekt information.

Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesättning. Syftet är att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsättningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbättra kommunikationen mellan fartygetsbesättning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien är olyckan med bulkfartyget Saga Spray när två urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besättningsmedlem omkom.Studien är utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie där olycksrapporter från myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillräcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig på att bli informerade av fartygets besättning. Kommunikationmed fartygsbesättningar upplevs inte som ett problem..

Idag används datortomografi med kontrastmedel (CTA) som primär undersökningsmetod vid efterkontroller av EVAR-behandlade patienter. Dessa patienter följs upp årligen under resten av deras liv. Ultraljud med kontrastmedel (CEUS) har de senaste åren undersökts som ett alternativ för att minska exponeringen av den joniserande strålningen och användning av njurtoxiskt kontrastmedel. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att jämföra diagnostisk säkerhet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud med kontrast och datortomografi med kontrast vid kontroller efter EVAR. Utifrån vårt syfte formulerade vi en frågeställning där 14 vetenskapliga artiklar ingår i litteraturstudien.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie och baserades på sexton vetenskapliga artiklar som söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Synliga symtom på fysiska skador är oftast inte orsaken till varför våldsutsatta kvinnor söker vård. Det har visat sig att de är mer benägna att söka för somatiska problem som buksmärta, ryggsmärta och sexuellt överförbara sjukdomar. Även psykisk ohälsa är vanligt förekommande. För att upptäcka att kvinnan är våldsutsatt är det viktigt att sjuksköterskan ställer frågor om våld i nära relation. I mötet med kvinnan är det betydelsefullt att som sjuksköterska inge förtroende, ge stöd och främja kvinnans säkerhet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och analysera några uppfattningar av den skrivna textens utformning i åtgärdsprogram för elever i grundskolan. I studien deltar tre skolledare och två lärare som alla företräder tre olika skolor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer samt genom kompletterande textanalyser av totalt nio avidentifierade åtgärdsprogram, tre från vardera skola.Resultatet utifrån intervjuutsagorna visar att det förekommer både likheter och skillnader när det gäller respondenternas uppfattningar om hur och för vem åtgärdsprogram skrivs. Samtliga respondenter framhåller vikten av att både elev och vårdnadshavare närvarar när ett åtgärdsprogram upprättas. Samtidigt framkommer vissa skillnader i fråga om yrkesansvar för rektorer respektive lärare.

Kommunikation är ett viktigt redskap som vi människor använder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi våra tankar, känslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begränsad förmåga att kommunicera med omgivningen. Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

Hur kan ett mer kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ på det nuvarande emballaget, som företagen använder sig av i sina transporter av båtar se ut?Kan en produkt kombinera en uppställningsvagga med ett transport/ förvaringsemballage?Hur kan denna produkten underlätta arbetet för de anställda under vägen från fabrik fram till slutkund?Detta är problemen som jag löst i mitt examensarbete..

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Verksamheter som inte förstår sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. Därav syftar denna studie till att utreda förhållandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras på intervjuer med organisationens rådgivare samt kunder som använt tjänsten det senaste året. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehållande en GAP-modell, värdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. Både skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhållandet mellan parterna samt en avbruten värdekedja. Dessutom påträffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna är att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

Syfte: Studiens syfte är att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av särskilt stöd på en mångkulturell förskola för att främja kommunikation, samspel och delaktighet.Frågeställningar:1) Vilka lärandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av särskilt stöd på en mångkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten när det gäller barn i behov av särskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund än svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus på arbetssätt, metoder, strategier och förhållningsätt?Teori: Då denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och språk är det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förståtts. Frågeställningarna och syftet med studien är också grundade på synsättet att det är mellan individer och samspelet mellan dem som ett lärande sker, den miljö där individerna verkar i har också en påverkan på samspelet och lärandet (Säljö, 2000).Metod: Studien är kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning där jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrån syftet tagit reda på ställda frågeställningar. Urvalet är ändamålsenligt utifrån en förskola som ligger i ett mångkulturellt område och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund än svensk. Analysen är baserad på handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar på att pedagogerna på förskolan vill skapa en miljö där trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lära.

SyfteUppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur sociala ideella organisationer på lokal nivå kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontärer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta långsiktiga relationer gentemot volontärer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades två forskningsfrågor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontärer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehålla och stärka relationen gentemot befintliga volontärer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Denna forskningsstrategi tillät en djupgående analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundära källor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion då vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förståelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontärer.