Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Varje dag kör ungefär 16 000 personer rattfulla och varje år tar rattfylleriet runt 150 personers liv. Påföljderna för detta brott är enligt mig värda att diskutera. Rattfylleribrottet är komplicerat på det sätt att det ofta ligger ett missbruk bakom. Hur ser då påföljderna ut för det grova rattfylleriet och går det att skapa en bättre påföljd? Den frågan ställde jag mig viket ledde till att jag skrev ett eget påföljdsalternativ.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur teckenkommunikation kan användas i förskola för att underlätta språkutvecklingen för alla barn och pedagogernas inställning till metoden. Detta är en kvalitativ undersökning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med nio stycken förskolpersonal. Det resultat vi kom fram till var att teckenkommunikation kan fungera som en alternativ metod i språkinlärning och att det fanns ett stort intresse hos respondenterna att använda sig av metoden..

Att genomföra förändringar är inget nytt. Redan 500 år före vår tideräkning sägs den grekiske filosofen Herakleitos ha myntat uttrycket ?Ingenting är permanent förutom förändringar?. I dagen föränderliga samhällen är det av stor vikt att kunna förändra sin organisation efter ändrade krav från omgivningen. Brist på kommunikation anses vara den främsta orsaken till att förändringar misslyckas samtidigt som god kommunikation ofta framhålls som ett tecken på framgångsrika förändringar.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syftet med vår studie är att se hur föräldrar/vårdnadshavare ser på användningen avtecken som stöd, TSS, för att underlätta sitt barns kommunikation och språkutveckling.Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågor: Vilka för och nackdelar serföräldrar/vårdnadshavare med TSS? I vilka situationer använderföräldrar/vårdnadshavare TSS? Hur fungerar samarbetet mellan hem och förskola närdet gäller TSS? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom att skicka utenkäter till åtta föräldrar/vårdnadshavare som vi visste använder eller har använt TSStillsammans med sitt barn. Genom svaren framkom det att föräldrar/vårdnadshavare serpositivt på användningen av TSS för sitt barn. Föräldrar/vårdnadshavare har också settatt barnets frustration har minskat när det blivit förstått och kunnat göra sig förstådd.Genom att barnet får ett verktyg, TSS, att kommunicera med så minskar samtidigtrisken för ett utanförskap. Samtliga respondenter uttrycker att de skulle rekommenderaandra föräldrar/vårdnadshavare vars barn har språk och kommunikationssvårigheter attanvända sig av TSS.

Den frågeställning som behandlas i uppsatsen är hur upplevelsen, förståelsen och tolkningen av leksaksdockan används av konstnären, samt hur detta tolkas/läses i verket av betraktaren. Undersökningens frågeställning är ?Hur använder konstnären bilden av leksaksdockan för att skapa konstnärliga verk?? samt ?Hur läser/tolkar jag som betraktare innehållet i dessa verk??.Jag använder mig av semiotiken för att definiera begrepp kring leksaksdockan som tecken samt användandet av denna i konstverk. Bildanalyser utgör undersökningens centrala del.Leksaksdockan förknippas med en mängd saker. Det har blivit tydligt för mig hur jag som åskådare av de konstverk jag analyserat växlar mellan konstnärens budskap, de olika aspekterna av det dockan förmedlar och det jag själv läser in och konnoterar.

Internets framväxt har medfört att allt fler företag väljer att bedriva större delar av sin verksamhet via Internet. Denna utveckling har medfört nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder men har även förändrat förutsättningarna för kommunikation. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur researrangörer skapar och bevarar goda kundrelationer via digitala medier. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur kunder uppfattar researrangörernas satsningar på digitala medier. Studieobjektet i denna uppsats är researrangören X, som har erfarenhet av att arbeta med att skapa och bevara goda kundrelationer via digitala medier.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur deuppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes somen semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiskavuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet avdenna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär.

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..