Problem: Teatrar står inför en ekonomisk förändring och kraven på att vara självförsörjande har blivit större. Därför framkom önskemål på förslag och åtgärder för vad Teater Västmanland bör göra för att få fler besökare.Syfte: Syftet var att ta fram en handlingsplan med åtgärder och förslag på vad Teater Västmanland bör göra för att få fler besökare. Vidare är syftet att handlingsplanen även ska kunna appliceras på andra teatrar.Tillvägagångssätt: I en förstudie samlades information in om teatermarknadsföring, upplevelser samt Teater Västmanland. Därefter skapades en analysmodell av teatermarknadsföringens grundpelare som låg till grund för frågeutformningen och insamling av huvudundersökningens data. För att påvisa vilka aspekter som är väsentliga då en teater vill få fler besökare gjordes en validering av huvudundersökningens data och teatermarknadsföringens grundpelare.Handlingsplan: Uppsatsens slutprodukt är en handlingsplan som summerar de förslag och åtgärder som framkom i valideringen av teatermarknadsföringens grundpelare.

Teater och drama har mycket gemensamt då båda använder sig av rollgestaltande uttryck. Båda fungerar även som undervisningsmetoder på olika sätt och används på skilda vis inom skolan.Detta arbete är en litteraturstudie som söker efter aktuell forskning för att undersöka vad det är för kunskaper eleverna lär sig genom teater och drama, det vill säga, vilka kompetenser eleverna får genom dessa. Vad som framkommer enligt denna litteraturstudie är att lärande inom teater och drama sker på många olika sätt. Förutom gestaltande kompetens lär sig eleverna också mycket annat så som empati, engagemang, tydlighet i sitt kroppsspråk och fördjupat lärande i annat ämne.Slutsatsen är att forskningen främst beskriver teater och drama som ett sätt att lära sig ett annat ämne, till exempel naturvetenskap, historia eller språk, medan det konstnärliga lärandet inte i lika hög grad lyfts fram. I denna litteraturstudie kunde även observeras att lärande i drama gav fler sökträffar än lärande i teater vilket kan tyda på att drama än så länge i dagens samhälle är mer vetenskapligt granskat..

SammanfattningDen här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen.Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning.

Vår uppsats handlar om tre pedagogers arbetssätt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda på hur lärare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det påverkar eleverna. Vi har intervjuat en lärare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjälper lärare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jämfört det med tidigare forskning inom området.Vi märkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssätt. Läraren arbetar med drama för att underlätta sin undervisning i svenska som andra språk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lärare för att utveckla dramaövningar i relation med läroplanen och kulturpedagogen har teater som hjälpmedel, då detta främjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhållningssätt till ämnesintegrering är i grunden lika.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vårt eget dramapedagogiska arbetssätt vilket vi kommit att kalla fantasiäventyr. Vi ville undersöka vilka kunskaper barnen fick av att delta i fantasiäventyr, på vilket sätt fantasiäventyret påverkades av vår ?lärare i roll?- funktion samt vilka förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska vara givande för barns sociala och kreativa utveckling. Studien genomfördes under två teaterpass á 90 minuter i maj 2013 tillsammans med vår teatergrupp som består av 12 stycken 8-9 åringar som ägnar sig åt teater på sin fritid. Studien genomfördes efter att den ordinarie teaterterminen var slut, varför det stod varje deltagare fritt att delta eller inte. Vi har använt oss av metodtriangulering och metoderna som använts är deltagande observation, gruppintervju, den dramapedagogiska värderingsövningen ?heta stolen? samt bildsamtal. När vi analyserade resultatet fann vi att arbetssättet bland annat ledde till att barnen utvecklade sin fantasi och fick kunskaper i dramaturgisk struktur.

Denna uppsats utgår ifrån författarens egna självupplevda erfarenheter från en turné med en barnteaterföreställning hösten 2012 och beskriver händelser och situationer som uppkom under turnéns gång. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör även de olika villkor, skola och teater har att förhålla sig till. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som sker i mötet mellan lärare, elever och teater, att förstå lärares relation till teaterformen samt den konstnärliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.Undersökningsfrågorna lyder:Hur kan man förstå skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lärare och konstnärlig ledare är viktiga med hänsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lärare och konstnärlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlättas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlätta mötet mellan teater och skola?Studien är en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet består i deltagande observationer, frågeformulär och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap.

Vilken effekt kan teatern ha på ett flerbostadshus? Vilken typ av bostäder blir det, kan det ge något som vi inte ser i bostadsbyggandet idag?.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående avyrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen ärfenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförståelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrågor.

Att gräva där man står är en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för målsättningar och vad de vill förändra. Intervjuer ifrån åtta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrån sex olika målsättningar: skapa forum, politisk förändring, att gräva där man står, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras två olika nivåer som utövarna verkar på: en samhällelig och en individuell nivå. Metodens potential att förändra och utövarnas målsättningar förstås sedan i tolkningsdelen med hjälp av forskning på området som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras också till svenska förhållanden..

I denna studie har vi valt att granska hur förskollärare respektive lärare uppfattar drama som metod, deras val eller bortval av detta arbetssätt samt hur drama kombineras med barns och elevers språkutveckling. Kvalitativa respondentintervjuer är det metodval som denna studie baseras på vid undersökandet av syfte och frågeställningar. Resultaten har sedan bearbetats genom Sternudds dramapedagogiska perspektiv för att urskilja förskollärarnas och lärarnas synsätt på drama.     Slutsatsen som baseras på den insamlade datan är att förskollärare har en bredare uppfattning på drama som metod medan lärarna i större utsträckning uppfattar drama som teater. Dock är samtliga av Sternudds perspektiv representerade av båda verksamhetsformerna där förskollärare och lärares uttalanden i viss mån kan sammankopplas med flera av perspektiven..

Scenskifte är ett utvecklingsprojekt på uppdrag av Ystads Teater AB. Projektet har under våren 2005, i nära samverkan med teaterns styrelse och ledning, tagit fram koncept för Ystads Teaters verksamhet. Teatern har med hjälp av metoden Effektkarta förtydligat vad de vill skapa, varför verksamheten finns, för vem och hur resultatet ska åstadkommas. De viktigaste målgrupperna för Ystads Teater blev: Barn- och ungdomar, Dagens trogna publik, Arrangörer, Sällanbesökare och Näringslivet. Ystads Teater vill vara en magnifik helhetsupplevelse, öppen mötesplats, nav och symbol för scenkonst i sydöstra Skåne.

Bakgrund: Den svenska teaterscenen befinner sig i vad som tycks vara en ständig ekonomisk kris. De offentliga medlen räcker inte längre till, vilket har fått till följd att teaterinstitutionerna har blivit tvungna att söka sig nya inkomstkällor. Kultursponsring är en alternativ finansieringsform som har blivit allt vanligare. Vi vill undersöka kultursponsringens möjligheter för svensk teater. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna att gå bortom den traditionella definitionen av kultursponsring för att skapa ett helhetsperspektiv på utbyten mellan teater och näringsliv.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur elever som haft dramapedagogik som en del i en förändringsprocess, efter avslutad behandling, upplever betydelsen av de dramapedagogiska inslagen för den personliga utvecklingen. Har de intervjuade personerna uppmärksammat och reflekterat kring ledarstilen i mötet med dramapedagogiken? En av intentionerna har varit att lyfta fram vilka metoder som kan vara användbara inom behandlingshem och varför. Ansatsen är hermeneutisk och narrativ metod har använts. För insamlingen av empiri har samtal i form av kvalitativ intervju förts, med elever som varit inskrivna på ett behandlingshem där dramapedagogik är ett bestående inslag i verksamheten.

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsätt som finns på drama inom förskolan och hur man förhåller sig till dessa synsätt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med både förskollärare och dramapedagoger. Med hjälp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsätten åt som framkommit i resultaten.Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrån vår insamlade data är att både förskollärare och dramapedagoger använder sig av drama på mer eller mindre medvetna sätt och att deras synsätt på drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men även synsätt som går utöver Sternudds perspektiv..