Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

Modern sjukvård har blivit fragmenterad vilket medför nackdelar för patienter och personal. Teamarbete över professionsgränserna har identifierats som ett sätt att motverka fragmentering och erbjuda god heltäckande vård. Detta har relevans för hörselvården där många patienter behöver insatser från olika professioner. Arbetets syfte var att göra en kartläggning av teamarbete inom svensk offentlig hörselvård samt att undersöka hur teamarbetet ser ut. En totalundersökning har gjorts av Sveriges 21 landsting/regioner.

Denna uppsats handlar om hur några ledare i olika branscher gör, för att skapa inre motivation i sina team. I dagens samhälle sker en ständig utveckling. Denna utveckling leder ofta till att företag får alltmer komplexa uppgifter att handskas med. Det är en av anledningar till att många företag väljer idag att arbeta i form av team. Team kan på ett effektivt sätt handskas med de uppkommande problemen, eftersom de består av flera medlemmar med olika, kompletterande färdigheter som hjälps åt att lösa uppgifterna.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att ständigt sträva efter att bli bättre. Företag och organisationer måste alltså försöka hitta nya sätt att använda sina tillgångar mer effektivt. För att hitta dessa sätt krävs att företag använder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlägset största delen av de anställda är de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmåga sällan tas vara på. Det är en stor outnyttjad resurs hos många företag.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att ständigt sträva efter att bli bättre. Företag och organisationer måste alltså försöka hitta nya sätt att använda sina tillgångar mer effektivt. För att hitta dessa sätt krävs att företag använder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlägset största delen av de anställda är de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmåga sällan tas vara på. Det är en stor outnyttjad resurs hos många företag.

Problem: När ett nytt arbetssätt införs inom ett företag eller myndighet är det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera på om det blev som det var tänkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Vi tyckte därför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssätt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssättet. Vi avgränsade ämnet team genom att välja ut faktorerna: teamens stöd från företaget ? målsättning och information, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö.Syfte: Vårt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssätt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssättet är ett lämpligt arbetssätt för den berörda enheten.Metod: Vår undersökning byggde främst på den kvalitativa metoden.

D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model.

Studiens syfte är att belysa vad det kan innebära att arbeta efter en behandlingsmetod som är utarbetad i ett annat land och överföringen av MST från USA till Sverige exemplifierar detta. Frågeställningarna är: Vilka, för MST-arbetet, betydelsefulla skillnader finns det mellan USA och Sverige?, Hur har man löst de dilemman som uppstått på grund av skillnaderna?, Vad återstår att lösa?Forskning som gjorts i USA och Norge visar på goda resultat, en studie i Kanada visar ingen skillnad mellan MST och andra insatser och en pågående studie finns i Sverige. Tidigare studier på MST har främst perspektiv på dess effektivitet, dels vad gäller förändrade beteenden, dels de samhällsekonomiska följderna. Någon större studie med fokus på kontextuella dilemman vid överföring av MST har inte hittats.Denna studie har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och bygger på intervjuer med fyra MST-Teamledare i Stockholm.

Patientnärmrevård en vårmodell som blir allt vanligare inom svensk sjukvård. I denna litteraturstudie vill vi titta närmre på den ursprungliga modellen ?Patient Centred Care (PCC). Syftet med litteraturstudien var att undersöka de organisatoriska förutsättningarna och de eventuella förändringar i sjuksköterskefunktionen och arbetsmiljön som PCC medför, samt patientens förväntningar på omvårdnaden. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed.

Earlier research has shown that generational differences between younger-supervisors and older-workers may cause tensions that lead to team ineffectiveness. There is however still a lack of research in this area. This thesis presents possible tensions that might occur between a younger supervisor and an older worker due to their age and generational affiliation, and how these tensions affect the team dynamics. The empirical data collection was limited to the boundaries of the dental care industry where these generational/age differences between younger supervisor and older worker are common. The thesis looks at the tensions from a qualitative perspective and data was collected in the form of in-depth interviews with selected dentists and nurses.

Under de senaste decennierna har det blivit allt populärare att organisera olika typer av verk­samheter i team. Vår avsikt med detta examensarbete var att skapa en förståelse för vad ett team är, när team är det bästa arbetssättet, hur man förankrar ett team samt vilka faktorer organisationer bör ta i beaktande i strävan att skapa ett väl fungerande team. I vår empiriska undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med ledningen och teamledarna inom en organisation som nyligen infört en teambaserad organisation. I resultaten speglas ledningens och teamledarnas upplevelser av denna process. Våra resultat visar att det finns många faktorer som bör tas i beaktande då man organiserar verksamheten i team.

Syftet med studien var att undersöka vad som krävs för att specialläraren med inriktning utvecklingsstörning ska kunna skapa ett samarbetsklimat inom teamet som ger optimala förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Arbetet har utgått från tidigare forskning kring ledarskap i skolan, träningsskolans pedagogiska praktik och betydelsen av delaktighet och samarbete i arbetslivet. Ett historiskt avstamp har gjorts utifrån synen på hur utvecklingsstörning utvecklats, samt hur särkolan vuxit fram.  Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv, där jag genom en fenomenologisk ansats sökt förståelse kring speciallärarens roll som Teamledare. För att undersöka hur speciallärarens sätt att leda och fördela arbetet inom personalteamet kan påverka ansvarsfördelningen, känslan av sammanhang och därmed även möjligheterna till måluppfyllelse för eleverna har jag genomfört gruppintervjuer av befintliga personalteam.

Syftet med undersökningen är attöka förståelsen för operatörers möjligheter, hinder samt drivkrafter tilllärande i en lean organiserad verksamhet. För attundersöka detta har vi brutit ner syftet i följande frågeställningar: (1) Vadfinns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrånperspektivet arbetets utformning och autonomi? (2) Vad finns det förmöjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrån perspektivetledningens stöd? (3) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkraftertill lärande utifrån perspektivet samverkan och team?(4) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrånperspektivet kompetens? Vi har i denna undersökning använt oss av kvalitativmetod och genomfört kvalitativa intervjuer med arbetsledare, Teamledarekoordinator, Teamledare och operatörer. Resultatet visar attoperatörsarbetet i många delar har en hög grad av standardisering, vilket å enasidan kan innebära att individen lär sig att bemästraen viss uppgift men det kan även bli ett hinder för ett mer utvecklingsinriktatlärande. Samtidigt framkom faktorer som möjliggör ett mer utvecklingsinriktat lärande i arbetet.

En arbetspsykologisk och kvantitativ enkätundersökning som omfattar arbetstillfredsställelse, har gjorts hos operatörer på ett företag i fordonsindustrin. De områden som har behandlats är följande; målsättningar, kontroll, krav, arbetsvariation, yrkesstolthet, utvecklingsmöjligheter, anställningstrygghet, ledarskap samt arbetskamrater. Dessa har enligt teorin och den tidigare forskningen, med arbetstillfredsställelse att göra. Syftet var att kartlägga hur tillfredsställda operatörerna på företaget är sitt arbete i dagsläget, vad som genererar arbetstillfredsställelse, hur detta skiljer sig åt mellan avdelningar samt om samband finns mellan arbetstillfredsställelse och de valda undersökningsområdena. Slutligen var syftet även att få kunskap om vilka områden som skulle kunna utvecklas, för att skapa en så tillfredsställande arbetsmiljö som möjligt.