Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod.

AbstractVi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

Background: Practical blood flow restriction (pBFR) combined with resistance training has been proven to facilitate muscle strength despite training at low intensity. However, research investigating the effects of long-term pBFR-training and its periodization with strength training (ST) at a higher intensity is lacking, as well as the effects of occlusion training on blood lactate levels (BLL) over time.Purpose: To compare the effects of 2 weeks of pBFR training followed by 2 weeks of ST (BFR-ST) with 2 weeks of ST followed by 2 weeks of pBFR training (ST-BFR) on anaerobic performace and BLL.Method: 5 adults (age 23 ± 2 years) with a minimum of 1 year of ST experience were recruited and randomized into BFR-ST (n=2) or ST-BFR (n=3). Anaerobic performance was measured using a 30-s Wingate-test and BLL samples were collected <1 and 5 minutes post-Wingate. Data and samples were collected before the intervention and after the 2 protocols.Results: No differences were seen between groups in anaerobic output or BLL after 4 weeks of training (p>0,1 for all values). A decrease in time to peak power (tPP) were seen in both groups with an advantage for BFR-ST (-37 ± 8 %) over ST-BFR (-27 ± 22 %).

Det ena syftet med uppsatsen är att rent deskriptivt söka åskådliggöra hur samerna med avseende på sin renskötsel kommit att få sitt brukande av mark alltmer begränsat till följd av fortgående och nya ingrepp från andra markanvändare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rätteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrätt till marken som samerna tillerkänts. Sammanhängande med dessa frågor finns också en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gäller tillämpningen av samerätten inom domstolar och myndigheter utan även ge utrymme för vissa förutsägelser. Det andra syftet är att mot den så angivna bakgrunden söka utröna om och i så fall i vad mån den samiska brukrätten skulle kunna stärkas genom internationella påtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nå de mekanismer som legat till grund för rättstillämpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rättsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesätt.

Det ena syftet med uppsatsen är att rent deskriptivt söka åskådliggöra hur samerna med avseende på sin renskötsel kommit att få sitt brukande av mark alltmer begränsat till följd av fortgående och nya ingrepp från andra markanvändare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rätteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrätt till marken som samerna tillerkänts. Sammanhängande med dessa frågor finns också en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gäller tillämpningen av samerätten inom domstolar och myndigheter utan även ge utrymme för vissa förutsägelser. Det andra syftet är att mot den så angivna bakgrunden söka utröna om och i så fall i vad mån den samiska brukrätten skulle kunna stärkas genom internationella påtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nå de mekanismer som legat till grund för rättstillämpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rättsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesätt.

Malmö högskola Lärarutbildningen SÄL, svenska, svenska som andraspråk och engelska. Höstterminen 2005 Denna undersökning visar på vikten av kontinuerlig modersmålsundervisning för elever med minoritetsspråk. Arbetet ger också en översikt över forskning som gjorts med tanke på dessa barns skolframgångar och belyser modersmålsundervisningens innehåll i Lund. Resultaten från både enkät och intervjuer redovisas och ger förhoppningsvis en klar bild av verksamheten och en rad förbättringar presenteras inför kommande år på de skolor där jag själv arbetar. Min intention var att undersöka vad undervisningen styrs av, vilka hinder och möjligheter som finns för samarbete mellan oss lärare och att visa vilka kringliggande faktorer som egentligen påverkar denna undervisning? Slutsatsen blev att vi skall värna om den här undervisningen för att den är en sådan viktig länk både i barnens språkutveckling och i deras identitetsutveckling. Barnen har också mycket lättare att lära sig sitt andraspråk om de kan sitt modersmål bra.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ChalmersAppen, en applikation för smarttelefoner med operativsystemet Android. Studenter på Chalmers tekniska högskola har behov av att nå flera olika webbsidor på Internet. Med tanke på att smarttelefoner ökar bland studenter kan studietiden underlättas med hjälp av en applikation som samlar den viktigaste informationen från de mest använda webbsidorna på ett ställe. Målet med ChalmersAppen var att den skulle utföra denna uppgift och vara användarvänlig.Som underlag till framtagandet av applikationen genomfördes en enkätundersökning bland studenterna. Undersökningen visade att det fanns intresse för en sådan applikation och vilka funktioner som var viktigast att ha med.

Uppsatsen behandlar omdömets och betygets inverkan på elevers fusk. Vi kommer i uppsatsen undersöka i vilken utsträckning fusket eventuellt ökar när elever i år 9 ställs inför antagning till gymnasiet till skillnad från elever i årskurs 7 där endast skriftliga omdömen värderar deras studieresultat. Vi kommer att synliggöra faktorer som påverkar fuskets ökade omfattning i samband med elevens stigande krav på prestation till gymnasiebehörighet. I vår bakgrund redogör vi för definitionen av omdömets och betygets innebörd samt preciseringen av fusk och plagiat. Vi redogör även för en del av dess historia.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka elevernas kostvanor och att öka deras förståelse för goda kostvanor. Jag har gjort utvecklingsarbetet i en årskurs 6 i Kiruna kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av 28 elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter. Jag inledde arbetet med enkätundersökning onm elevernas kostvanor och deras förståelse för goda kostvanor.

Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch.

Syftet med undersökningen är att belysa motivationsskapande ur ett lärarperspektiv och hur läraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen är ett försök att komma åt den tysta kunskap som många lärare besitter inom detta område. Forskningsstrategin är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att läraren måste besitta en mängd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör.

När en ungdom misstänks för att ha begått ett brott kommer han eller hon i kontakt med rättssystemet på olika vis. Rättsystemets uppgift i detta sammanhang är givetvis att skipa rätt. Vidare är dess uppgift även att hjälpa den unge tillrätta i samhället igen.Min avsikt med arbetet är därför att ge en bild av hur ungdomsbrottslingar behandlas i rättssalen av de olika aktörerna för att se huruvida behandlingen kan sägas överensstämma med den allmänna, common sense, uppfattningen om hur ungdomsbrottslingar ska behandlas och om denna behandling överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Jag ämnar också beröra hur aktörerna kan sägas känneteckna och klassificera ungdomsbrottslingen och lägga upp sitt arbete i behandlingen. I detta sammanhang blir det speciellt intressant att se om de följer några givna mönster inom rättsväsendet som kan ses som meningsfulla för samtliga aktörer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter har invandrarungdomar till att påverka och forma sitt eget liv. De två olika kulturella bakgrunder vilka dessa ungdomar har i sitt bagage kan nämligen många gånger leda till att det ställs oftast olika och motstridiga krav och förväntningar på dessa ungdomar. Krav och förväntningar till vilka invandrarungdomar försöker förtvivlad att anpassa sig för att få omgivningens bekräftelse och acceptans, även om detta skulle innebära att avsäga sig rätten till självbestämmande och självständighet. Undersökningen som redovisas i denna uppsats tyder på att bristen på acceptans begränsar invandrarungdomars frivalsmöjligheter. Eftersom deras sätt att vara har sitt ursprung i två olika kulturella bakgrunder där den ena vägrar att acceptera den andra fullt ut och det omvända, kan inte invandrarungdomar vara sig själva i varje sammanhang utan deras tanke- och agerande sätt är beroende av det med vem de interagerar..