Syftet med följande studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever på ett individuellt program att känna sig inkluderade med god självbild och även studera deras tankar kring inkludering och självbild i skolan. Jag vill också undersöka och kritiskt granska elevernas tankar och upplevelser kring olika lösningar för stödinsatser i en skola för alla och undersöka hur de skattar sig själva i skolsituationen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gällande självbild, inkludering och stödundervisning, vilket tar sin utgångspunkt i målet om en skola för alla.Med hjälp av intervjuer ville jag se hur 25 elever på det individuella programmet tänker kring självbild, inkludering och stödlösningar i en skola för alla.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna anser att avsaknaden av betyg är det som påverkar självbilden mest negativt i skolan. Lärarens roll som den som ser, anpassar och hjälper eleven betraktas som viktigt utifrån att få en god självbild i skolan och anses viktigare än att ha kompisar i gruppen. Tendensen är också att eleverna skattar sig som mindre duktiga i de ämnen där de inte nådde betyg under år 9.

Syftet med den här uppsatsen är att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett genusperspektiv på historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framställning inom kvinnohistorien används för att se hur kvinnohistoria framställs i två av Sveriges mest använda böcker för A-kursen i historia på gymnasiet. Därefter analyseras resultatet utifrån teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas. Resultatet av analysen av de läroböcker som här har granskats, är att de har mycket brister ifråga om genusdiskussion. De mest framträdande dragen i läroböckerna är att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framställs i en så kallad her-story. Det sistnämnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillägg till den traditionella historiska berättelsen och inte är en naturlig del av den.

Bakgrund: Enligt en underso?kning som Stockholms handelskammare genomfo?rt tillsammans med Infotorg sa? blir internet och de sociala medierna en allt viktigare ka?lla till information fo?r arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta va?ckte fra?gor hos mig, som jag valde att ga? vidare med i denna kandidatuppsats.Syfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r, och pa? vilket sa?tt, arbetsgivare anva?nder sig av internet och de sociala medierna na?r de rekryterar ny personal.

SammanfattningDenna uppsats bygger på en tidigare kartläggning av en skolenhets historiska utvecklingunder tio år. Undersökningen bygger på fritt skrivna brev och utifrån de breven har jag tolkatrespondenternas åsikter och tankar.I resultatdelen presenteras några framgångsfaktorer som här tolkas att ge en lust till attutveckla vardagsarbetet. De finns även en del svagheter i organisationen som beskrivs ibreven, de uppmärksammas då de kan bli framtida hot mot fortsatt utveckling. De områdensom det skrivs mest om i breven är samlade under de följande rubrikerna:1. Interaktionen2.

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800?talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats.

Denna  undersökning  har  studerat  kameraperspektiv  i  spel,  med  fokus  på  survial horror-genren.  Studien har  undersökt  hur  förväntningar  om  ett tänkt  spel  förändras beroende  på  om  spelet  ses  ur  ett  förstapersonsperspektiv  eller  ett tredjepersonsperspektiv.  Studien  har  riktats  till  stor  del  mot  förväntningar  kring  ett spels fokus på action eller mer ickevåldslösningar.För  att  undersöka  detta  har  totalt  sex  bilder  skapats  med  skiftande  miljö  och kameraperspektiv.  Dessa  bilder  har  sedan  presenterats  för  totalt  åtta  respondenter som intervjuats. Undersökningen har fokuserat på respondenter med tidigare spelvana men  inkluderade  även  två  respondenter  utan  spelvana.  Detta  för  att  studera  hur saknaden av spelvana påverkade deras tankar kring kameraperspektiv i spel. Av  de  slutsatser  som  gick  att  dra  av  undersökningen  var  det  tydligt  att  båda perspektiven har  olika för och nackdelar.  Många tyckte att förstapersonsperspektivet var bättre för inlevelsen. Medans andra ansåg att förmågan att se hela sin karaktär ur tredjepersonsperspektiv bidrog mer till spelet..

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat de senaste tio åren, vilket leder till att allt fler människor riskerar att få sjukdomar och skador till följd av sitt alkoholbruk. Sjuksköterskan har ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom. För att möta patienten på ett gott sätt måste sjuksköterskan värna om värdighet, samt visa förståelse. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva faktorer som påverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienter med alkoholproblematik. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar.

Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen.

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Vi utgår från teorier av Vygotsky och Lundberg. Dessa teorier handlar om språk och lek somär av betydelse för undersökningen. Vi tar upp olika perspektiv på språk och lekteorier sompassar barn i 6-årsålder. Detta kopplas till syftet som är: att undersöka hur lärare tänker ochförverkligar sin didaktik kring språkstimulering och lek.Fyra lärare från två förskoleklasser har ingått i undersökningen. Dessa lärare har vi intervjuatoch observerat i förskoleklasserna.

I denna c-uppsats behandlas pedagogers bemötande, med syftet att undersöka hur pedagoger bemöter elever utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är många olika faktorer som påverkar pedagogers arbete. Exempel på detta är pedagogen själv och dennes förhållningssätt i fråga om kön och jämställdhet. Även eleven och arbetslaget är viktiga faktorer här. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, ?stimulated recall?.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Bakgrund Forskning visar att kvinnorsom varit gravida och ett år efter förlossningen inte tappat den vikt de gickupp under graviditeten har en ökad risk för övervikt. Hälsosam kost och fysiskaktivitet underlättar viktnedgången och ökar chansen att nå den pregravidavikten. Trötthet samt brist på tid och motivation utgör hinder för nyblivnamödrars viktnedgång. Syfte Studienssyfte var att undersöka kvinnors erfarenheter och tankar kring vikt, kost ochträning efter graviditet.Metod Åttakvalitativa intervjuer genomfördes med förstföderskor som fått barn för 6-12månader sedan. En frågeguide utvecklades och användes som stöd vid desemistrukturerade intervjuerna.