Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

LÀroböcker Àr viktiga kÀllor för kunskapsinhÀmtning och dess anvÀndare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmÀrksamma olika maktförhÄllanden i lÀroböckerna och uppmana lÀrare att gÄ utanför lÀrobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera framstÀllandet av Indien i historielÀroböcker frÄn 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. LÀroböckerna analyseras med hjÀlp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjÀlp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen Àr den dominerande diskursen i lÀroböckerna frÄn 1930-talet, medan lÀroböckerna frÄn de övriga undersökningsperioderna bygger pÄ den dominerande vÀstdiskursen.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Syftet med studien Àr att se hur upprÀttade ÄtgÀrder överensstÀmmer med resultatet pÄ det nationella provet i svenska i skolÄr 5, samt att studera vilken typ av ÄtgÀrder som nedtecknats. Syftet Àr ocksÄ att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nÄdde mÄlen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig pÄ författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstÄende Àmne. För att utföra denna studie har vi intervjuat tvÄ lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor och i tvÄ olika klasser. I de tvÄ klasserna finns tio elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna empiriska studie Àr att bidra med kunskap om lÀrares möjligheter till att anpassa lÀrmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser dÀrtill att kartlÀgga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lÀrare ser och möter. Vidare har syftet varit att fÄ med elevernas egna perspektiv pÄ vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lÀrande. Slutligen Àr syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lÀrmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ÀmnesomrÄde, tillgÀnglig lÀrmiljö, Àr att jag i min kommande yrkesroll sÄsom speciallÀrare betraktar förebyggandet av hinder för inlÀrning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vÀgledande styrdokumenten stÄr att alla elever ska ges en likvÀrdig utbildning.

För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov av sÀrskilt stöd krÀvs det en förstÄelse kring vilka faktorer som Àr framgÄngsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger pÄ resursskolor som har lÄng erfarenhet av att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd kan man fÄ kÀnnedom om vilka faktorer de upplever framgÄngsrika. Denna kÀnnedom kan öka förutsÀttningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljÀra skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi nÀrmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie Àr att bidra till en förstÄelse kring pedagogernas upplevelse av framgÄngsrika och icke framgÄngsrika faktorer pÄ en resursskola, men Àven vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgÄngsfaktorer som trÀdde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och pÄ vilket sÀtt eleverna bemöts.

I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhÀlle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har vÀxt upp runt gruvan,vilken Àven har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i ansprÄk, dÄ malmÄdern som saktamen sÀkert förs till ytan, strÀcker sig in under samhÀllet. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig pÄ grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hÄllet avveckla samhÀllet. Den hÀr studien undersöker hurförlusten av platsen pÄverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten pÄverkar instÀllningen till gruvansexpansion pÄ bekostnad av samhÀllet.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Den hÀr studien syftar till att belysa hur musiklÀrare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhÄller sig till sin egen musikundervisning. För att nÀrma mig musiklÀrarnas olika förhÄllningssÀtt valde jag att anvÀnda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklÀrare utgör en stor del av de teoretiska utgÄngspunkterna för studien. Jag har bland annat jÀmfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en tydligare bild av informanternas undervisning.Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsÀttning inte pÄverkar mÄlet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsÀttning frÄn elever utan funktionsnedsÀttning Àr framförallt undervisningssÀttet och metoden.

Uppsatsen behandlar Ă„ngbĂ„tstrafikens historia pĂ„ LuleĂ€lven, vilken spĂ€nner över en tidsrymd pĂ„ ca 60 Ă„r frĂ„n 1860-talet till tidigt 1920-tal. Syftet Ă€r att beskriva och utreda Ă„ngbĂ„tstrafiken, samt vad som fanns före respektive efter. Det teoretiska resonemanget diskuterar kring vilka förutsĂ€ttningar som Ă€r nödvĂ€ndiga för att ett teknikskifte ska kunna ske inom en viss del av transportvĂ€sendet. ÅngbĂ„tstrafiken kom igĂ„ng pĂ„ riktigt nĂ€r The Gellivara Company vid mitten av 1860-talet skulle bygga kanaler förbi de tvĂ„ stora forsar som fanns pĂ„ LuleĂ€lven och behövde alternativ till de existerande transportalternativen. De tidigare transportalternativen var sommarlandvĂ€gar i jĂ€mförelsevis dĂ„ligt skick och Ă€lvbĂ„tar, vilka framfördes med roddkraft.

MilitÀrstrategisk doktrin gavs ut 2002 och dÀr kunde man för första gÄngen lÀsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgÄ frÄn manövertÀnkande. Ett begrepp som varit kÀnt sedan 1980-talet dÄ bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkÄren. HÀr i Sverige har vi anvÀntoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss sÄ i vÄra reglementen och styrandedokument.Med utgÄngspunkt frÄn tiden efter andra vÀrldskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfÀllen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att redogöra för hur religionsÀmnet har pÄverkats av förÀndringar pÄ Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mÄngkulturalism. Ett annat fenomen som uppmÀrksammades i denna undersökning Àr sekulariseringen. Anledningen till detta Àr att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen Àr tvÄ processer som Àr svÄra att behandla som helt skilda frÄn varandra. Med tanke pÄ att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola pÄ 60-talet, perioden dÄ Àven landets demografiska utseende började förÀndras valde jag att belysa undersökningsperioden frÄn 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mÄngkulturella samhÀllet.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.