Examensarbete angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd i den reguljÀra skolan och i specialskolan.

Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av sĂ€rskilt stöd har skolan en skyldighet att sĂ€tta in specialpedagogiska insatser. ÅtgĂ€rdsprogram ska upprĂ€ttas och utvĂ€rde-ras kontinuerligt för att sĂ€kerhetsstĂ€lla arbetets kvalitet. Tidigare studier visar pĂ„ att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt pĂ„ elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gĂ„ng identifierats att vara i behov av sĂ€rskilt stöd fortsĂ€tter att vara det igenom hela sin skoltid Ă€r ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgĂ„ngsrika specialpedagogiska insatser som underlĂ€ttar för elever i behov av sĂ€rskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hĂ€mtar inspiration ifrĂ„n det sociokulturella perspektivet, dĂ€r mĂ€n-niskan ses som en social och historisk varelse som lĂ€r och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.

Syftet med denna studie var att fÄ en fördjupad kunskap om och förstÄelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av sÀrskilt stöd respektive elever utan behov av sÀrskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhÄllningssÀttet Entreprenöriellt lÀrande. Vidare syftade undersökningen till att jÀmföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att fÄ en insikt i om Entreprenöriellt lÀrande hade förÀndrat deras syn pÄ lÀrande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av sÀrskilt stöd och fyra elever utan behov av sÀrskilt stöd, samtliga i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolan. Undersökningen visade att bÄda elevgrupperna framhÀvde relationen till lÀrarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av sÀrskilt stöd var mycket positivt instÀlld till lÀraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling bÄde kunskapsmÀssig och personlig. De menade att deras sjÀlvkÀnsla hade blivit bÀttre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre Är dÄ de hade arbetat utifrÄn Entreprenöriellt lÀrande.

I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.

MÄlet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur svÀngningar inom kommunikation och formsprÄk artat sig inom svensk TV-reklam frÄn 1990-talet, dÄ de kommersiella TV-sÀndningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag Àven tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestÄtt av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktÀristiska bestÄndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. NÀr jag hittat den röda trÄd som inbegriper de dominerande karaktÀrsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat sjÀlva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktÀrspunkterna har sedan applicerats pÄ ett fiktivt schablonvarumÀrke, i detta fall ett flaskvatten vars varumÀrke jag valt att döpa till "100" eftersom innehÄllet Àr just 100% vatten. Varje Ärtionde jag valt att behandla, frÄn 1990-tal till 2010-tal, har fÄtt en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktÀrspunkter.Förhoppningen Àr att hitta cykliska tendenser frÄn 1990-2010-tal och dÀrigenom förutspÄ hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsÀtter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istÀllet tvÀrvÀnder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Denna kandidatuppsats belyser vad lÀrare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lÀrare, som jobbar med sÀrskilda undervisningsgrupper eller som lÀrare i ordinarie klasser, Àr grunden till denna studie. De lÀrare som vi har intervjuat kommer frÄn tvÄ olika kommuner i Stockholms lÀn och lÀrarnas yrkeserfarenhet Àr allt frÄn ett par Är till ca 40 Är, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsomrÄden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vÄr studie ur tre aspekter: om lÀraren arbetar i en sÀrskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar pÄ en skola med mÄnga olika kulturer eller inte och hur lÄng arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av vÄra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsÀtt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur undantagsbestÀmmelsen vid betygssÀttning, ocksÄ kÀnd som pysparagrafen, anvÀnds pÄ gymnasieskolor som erbjuder förstÀrkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i SkÄne. VÄr metod Àr att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer pÄ nio av de tio gymnasieskolor i SkÄne som vi varit i kontakt med. VÄra resultat visar att undantagsbestÀmmelsen ofta anvÀnds pÄ ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjÀlpmedel och inte som ett sÀtt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rÀttssÀkerhet för mÄnga elever, dÄ elever som har rÀtt att omfattas inte gör det, och riskerar att fÄ ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivÄ, sÀrskilt dÄ vÄr studie visar att undantagsbestÀmmelsen frÀmst anvÀnds för att godkÀnna elever, och inte pÄ de högre betygsnivÄerna..

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.

Syftet med detta arbete Àr att söka ta reda pÄ vilka problem och svÄrigheterutlandsadopterade barn kan ha och varför de utvecklar dessa problem samt försöka ta reda pÄ dessa barns specifika behov i skolan. Arbetet inleds med en litteraturstudie som beskriver hur det har sett ut med adoptioner frÄn början av 1900-talet fram till idag. DÀrefter följer en beskrivning av adoptivbarnens specifika problem och svÄrigheter och varför de utvecklar dessa. För att fÄ en inblick i hur adopterade sjÀlva ser pÄ sin situation innehÄller arbetet intervjuer med tre vuxna adopterade. I diskussionen gÄr att lÀsa vilka slutsatser som kan dras av arbetet.

Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..