I den hÀr studien lyfter författarna ett i dagens samhÀlle, aktuellt och viktigt Àmne. För att kunna bemöta elevers olika behov anvÀnder sig matematiklÀrare av olika strategier och studien belyser nÄgra strategier som anses vara framgÄngsrika av en grupp med lÀrare. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om och ökad förstÄelse av lÀrares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som frÀmjar lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ feedback/ Äterkoppling. En kvalitativ ansats tillÀmpas för att lyfta fram mönster och variationer hos nÄgra lÀrare genom intervjuer och öppna frÄgor.

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utlÀndsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik sÄ klarar de utlÀndska eleverna sig sÀmre i de nationella proven i matematik Àn svenska elever. Syftet med studien Àr att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik pÄ gymnasienivÄ. Eleverna i studien Àr allafödda i Sverige med invandrade förÀldrar.Den empiriska datan bestÄr av observation av en gruppdiskussion, nÀr eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrÄn problemlösningsprocessens fyra ingÄende delar: FörstÄ, Planera, Genomföra och VÀrdera.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebÀr, vilken instÀllning de har till begreppet samt om de sjÀlva anser att de har den kompetens som krÀvs för att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd..

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur nÄgra specialpedagoger och lÀrare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strÀvan att skapa goda förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd, bÄde vad gÀller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnÄ kunskapsmÄlen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor dÀr fritidshem fanns. Studien utgÄr i frÄn de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den hÀr studien Àr att specialpedagoger och lÀrare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lÀrande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd. För att skapa ett lÀrande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens instÀllning samt handledning var omrÄden som hade stor pÄverkan. Vad gÀller skolledningens instÀllning var synen pÄ fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas dÀr gemensamma mÄl och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd, utifrÄn skolledningens uppsatta mÄl. Handledning hade en stor pÄverkan nÀr det handlade om att kunna stötta elever i att uppnÄ kunskapsmÄlen.

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskÀrelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten frÄn bÄda sidor yttrar sig, bÄde de som motsÀtter sig omskÀrelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrÄn olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmÀnhÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur har debatten om omskÀrelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskÀrelse?.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvÄrigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger pÄ fem olika skolor har vi fÄtt deras perspektiv och syn pÄ de hÀr frÄgorna. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att pedagogerna Àr beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvÄrigheter Àr i behov av trygghet vilket de fÄr genom struktur i klassrummet. Detta uppnÄdde pedagogerna pÄ olika sÀtt beroende pÄ om eleverna befann sig i en vanlig skola eller pÄ en resursskola.

Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlÀgga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte nÄr uppnÄendemÄlen i matematik och svenska i skolÄr Ätta och nio pÄ en 6-9 skola. Syftet var ocksÄ att upptÀcka och fastslÄ de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument sÄ som ÄtgÀrdsprogram, överlÀmnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och matematik upptÀcks tidigt. De fÄr ocksÄ tidigt stöd.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur klasslÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse i skolan pÄverkar undervisningen för elever i koncentrationssvÄrigheter. För att uppnÄ detta syfte har vi intervjuat sex klasslÀrare pÄ fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad sÄ att den passar alla elever utifrÄn deras specifika förutsÀttningar och behov. Skolans ramar begrÀnsar dock lÀrarnas arbete och skapar dÀrmed koncentrationssvÄrigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse Àr dÀrmed en produkt av skolans organisation..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att jÀmföra servemottagning, serve och anfallsspel i elitserievolleyboll för herrar pÄ 1980-talet med sÀsongen 2004 - 2005. FrÄgestÀllningen i studien var hur passningsfördelning, poÀngfördelning och effektivitet vid anfall samt andel serveess och servemissar, skiljde sig Ät mellan 1980-talet och 2004 ? 2005 Ärs elitserievolleyboll för herrar.MetodStudien omfattar 14 volleybollmatcher varav sju frÄn 1980-talet och sju frÄn sÀsong 2004 ? 2005. Samtliga matcher har analyserats med hjÀlp av en videobandspelare. De inspelade matcherna har lÄnats frÄn elitserieklubbar och privatpersoner.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hÀlsa har försÀmrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger pÄ samma nivÄ sedan samma tid. Mobbning och krÀnkningar har negativa effekter pÄ barns psykiska hÀlsa. Skolsköterskor har en central roll vad gÀller att frÀmja skolbarns hÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur skolsköterskor ser pÄ sin roll i arbetet mot mobbning och krÀnkningar i skolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman.

Denna uppsats behandlar litteraturens samt nÄgra pedagogers syn pÄ integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med arbetet Àr att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen sÀger om integrering i en jÀmförelse med verksamma pedagoger ute pÄ skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebÀr liksom vad vi menar med sÀrskilt stöd och vem som behöver sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen redovisas vad olika styrdokument sÀger om elever i behov av sÀrskilt stöd, om skolans mÄl kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt anvÀndande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr och nÀr ett sÄdant upprÀttas.

Att lÀroboken har en stark stÀllning i matematikundervisningen konstateras av forskare bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sÀmre i internationella jÀmförelser, Àr att lÀrarna Àr för styrda av lÀroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattade lÀrobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen. SpeciallÀrarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag pÄ en skola i Mellansverige.

Arbetet syftar till att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt tvÄ lÀroböcker i matematik för Ärskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvÄrigheter. Metoden som anvÀnds Àr huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lÀrare och elever. Dessutom har de tvÄ lÀromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvÀrderats till innehÄll och form samt arbetsÀtt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar pÄ en nÀrmare koppling till konkreta mÀnnisko- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete pÄ egen hand. LÀrarintervjuerna visar att valet av lÀromedel pÄverkar hur lektionerna lÀggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att lÀroboksvalet pÄverkar deras syn pÄ vad matematik Àr och hur de arbetar med och förstÄr matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvÄrigheter..

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda pÄ om det förekommer nÄgot samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och Àven teorier om det sociala samspelet.För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkÀter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslÀrare, idrottslÀrare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och förÀldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som vÀl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, dÀr eleven stÄr i fokus.

I skolan har alla elever olika behov och det Àr skolans uppgift att hjÀlpa alla elever att nÄ mÄlen i lÀroplanen. Detta arbete syftar till att undersöka hur tvÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter har upplevt sin skolgÄng och de resurser de fÄtt och Àven vad olika skolor i en kommun sÀger att de har för resurser till elever med dessa specialbehov. En enkÀtstudie och en intervjustudie har genomförts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar. 40 enkÀter skickades ut till lÀrare, speciallÀrare och specialpedagoger i en kommun och tio svar kom tillbaka. Intervjustudien utfördes pÄ fyra personer varav tvÄ före detta elever och deras mammor.