Eleven kan välja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna språk inför åk 6. Det är en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess påbörjades det andra språket i åk 7. Språkvalet är dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebär att de kan välja bort ämnet moderna språk och istället läsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). Språkvalet ställer på grund av den här valmöjligheten höga krav på grundskolan.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Syftet med examensarbetet har varit att, med stöd av styrdokumenten, tidigare forskninng och två avhandlingar, försöka ge en bild över vad som lägger grunden till att bibehålla elevers intresse för matematiken. Forskningen visade att antalet elever som går ut grundskolan med icke godkänt i matematik har ökat de senaste åren. När eleverna börjar skolan är det intresserade och motiverade. Att få räkna, läsa och skriva tycker de är roligt. Allt eftrersom åren går avtar intresset, lusten och motivationen och framför allt då till matematiken.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Relationen mellan läraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla våra erfarenheter av lärare och hur man uppfattar sin lärare varierar från person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lärare i årskurs 6 ur ett elevperspektiv, och på vilket sätt detta bemötande påverkar trivseln i skolan. Hur viktig är relationen mellan läraren och eleven? Har eleverna någon gång känt sig orättvist bemötta? Elever i årskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.

Sandberg Elisabeth, Wallin Rebecca (2008). ??att dansa istället för att brottas? Gymnasieelevers uppfattning om utvecklingssamtalet. (?Dancing Instead of Wrestling? Students Apprehension of the Development Dialogue) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3 Lärarutbildningen Malmö Högskola.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven. Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av. I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.  Mina frågeställningar i del ett är: Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen? Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder? Mina frågeställningar i del två är: Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant? Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka? .

Syftet med denna uppsats avser att undersöka vad verksamma lärare anser att trygghet hos eleven innebär, hur de arbetar för att skapa trygga elever samt om de anser att tryggheten har förändrats. Teoridelen beskriver vad trygghet innebär, människans behov av trygghet, lärarens förhållningssätt och slutligen kännetecken på en otrygg elev. Teoridelen utmynnar i fyra problempreciseringar. I empiridelen presenteras urval och avgränsningar för undersökningen samt behandlas tillförlitlighet och metodkritik, genomförande och etiska aspekter. Undersökningen genomfördes utifrån kvalitativ metod.

Bostadsformen med att bo i villa och egnahem har utvecklats under olika förutsättningar i Sverige under 1900-talet beroende på konjunkturer och politiska åtgärder. Boendet i egnahem blev vanligt under 1900-talets början då det var möjligt att bygga hus med lån ur statliga egnahemsfonder. Egnahemsområdena var ofta tydligt detaljplanerade med mycket enhetliga mönsterplanerade trädgårdar. Samhällsutvecklingen påverkade även användningen av trädgårdar och växtvalet över tid. Genom att jämföra olika tidsperioders generella avtryck med platsspecifika fältstudier är det möjligt att analysera dels vilket växtmaterial som finns kvar i äldre villaområden, dels förändringar i växtval och funktion.

I denna uppsats har jag med hjälp av en komparativ och hypotetiskt-deduktiv metod diskuterat källäget mellan skriftlig och materiell kultur under vikingatiden. Som avgränsande exempel har jag valt de skriftliga källorna Vita Ansgari från 800-talet samt Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum från 1000-talet. Som arkeologiskt material har jag valt fynden av en skeppsgrav i Ladby, samt en kammargrav i Mammen i Danmark. Syftet med uppsatsen var att se om källorna såsom de speglades i den materiella respektive skriftliga kulturen kontrasterade eller samspelade med varandra, resultatet av min studie var att källorna samspelade med varandra..

Torsten Sylvén, född 1915 och tredje generationen konstsnickare, blev våren 2005 utnämnd till Teknologie Hedersdoktor vid Linköping universitet för sin insats att placera möbelforskning på den akademiska agendan. Handgriplig restaurering och tillverkning tillsammans med parallella studier av framförallt 1700-talets möbelkonst har lett till att Torsten Sylvén besitter exceptionella kunskaper inom möbelområdet. Detta har resulterat i ett flertal böcker samt också medverkat till att initiera en utbildning i möbelkonservering på ?Malmstens?, dvs. Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design vid Linköpings universitet.Från 1700-talet och framåt finns det belägg för att kända snickarmästare också sysslat med renovering av gamla möbler.

Syftet med studien var att få ökad insikt och förståelse för lärande av pop- , rock- och soulsång. Speciellt intresse ägnades moment i sångundervis- ningen som berör stilenligt sound, sväng och personligt sound/uttryck, och undervisningsmetoder som kan vara lämpliga. Efter granskning av forskning i böcker, tidskrifter, artiklar och sidor på Internet utfördes intervjuer av tre aktiva sångpedagoger i Sverige som arbetar med den populärmusikaliska genren som utgångspunkt. Resultatet visar att elever kan lära sig att sjunga pop och rock stilenligt och med sväng främst genom att lyssna och härma förebilder och föregångare inom stilen, samt genom att eleverna får möjlighet att träffa en pedagog som kan vägleda eleven på ett fruktbart sätt i hans eller hennes utveckling. Det är också av intresse att eleverna får lära sig att reflektera över vad det är de hör i musiken, vad de tycker om och inte, och finna sin egen identitet inom stilarna.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsättningar som krävs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som undervisar elever som läser efter särskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare åldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det är stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsättningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende på om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.