Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande:Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik.I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ?Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?Livsåskådningar utan Gud? och ?Religioner och livsåskådningar?.Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.

ABSTACTINSTITUTION: Institutionen för pedagogikAvdelningen för bildVäxjö universitetADRESS: 351 95 VäxjöTELEFON: 0470-70 80 00HANDLEDARE: Emilie KarlsmoTITEL: Bake a wish- iscensättningar av den lyckligahemmafrunENGELSK TITEL: Bake a wish- stagings of the happy housewifeFÖRFATTARE: Malin NilssonADRESS: Stallvägen 46352 56 VäxjöTELEFON: 070-52 29 572TYP AV UPPSATS: C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN: Ht 2008Uppsatsen behandlar likheter mellan bilder hämtade från 2008 och 1950-talet för att finna om bilderna från 2008 är iscensättningar av 1950-talet.Genom bildundersökningar och semiotiska bildanalyser av bilder i A piece of cake (2008), Husmoderns köksalmanack (1950-59) och Anne Taintors collage, undersöker uppsatsen om A piece of cake refererar till 1950-talet, och om det har skett några förskjutningar.Författaren framhåller att det finns en del likheter, framförallt mellan A piece of cake och bilderna i Anne Taintors collage, samt att likheterna i förhållande till olikheterna tyder på en förändring av kvinnan som motiv..

Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else som finns av litteratur fra?n efterkrigstiden och frama?t i la?robo?ckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Underso?kningen so?ker svar pa? fo?ljande fra?gesta?llningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else ges av de texter, bilder och o?vningsuppgifter som finns i de ba?da la?robo?ckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och o?vningsuppgifter fo?r att erbjuda fiktionsfo?rsta?else? Empiriska data till studien inha?mtas genom att de aktuella kapitlen i la?robo?ckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden fo?r att bearbeta och analysera det empiriska materialet a?r funktionell analys.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förändrats i flickboken under 1900-talet. Har framställning av, definition av och synen på vad en kvinnlig förebild är förändrats i litteraturen och vad är egentligen synen på vad en stark kvinna är eller förväntas vara i de verk som studeras?.

Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur ett urval verksamma lärare resonerar kring tidigarelagda betyg. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar: Hur tror lärarna att eleven kommer att påverkas av tidigare betyg? Hur kan relationen mellan lärare och elev påverkas av tidigarelagda betyg ur ett lärarperspektiv? Hur kan ett urval lärares åsikter om betyg från skolår 6 förstås utifrån vår teoretiska utgångspunkt om betygens funktioner? För att få svar på dessa frågor har vi utgått från vårt empiriska material tillsammans med Lindes och Carlgrens teori om betygens funktioner. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av en pilotstudie och fyra enskilda intervjuer med lärare som är verksamma i skolår 4-6. Resultatet visar att lärare tror att elever påverkas på en mängd olika sätt av betyg, både positivt och negativt.

Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare.

I historikern Queckfeldts doktorsavhandling nämns Palmes så kallade Gävle-tal vid flera tillfällen, vilket inte alls är märkligt: "massmedierna uppmärksammade talet...Vietnam hade plötsligt...blivit ett slagträ i den svenska inrikespolitiska debatten". Inget utav detta hittades i NyDag eller Arbetaren. Talet varken förändrade eller ens uppmärksammades särskilt mycket. Men skillnaderna mellan tidningarna, gällande flera fält, har blivit ledstjärnan för analysen.

Denna studie syftar till att undersöka tre andraspråkslärares skönlitteraturundervisning i grundskolans senare del. Studien utgår från frågeställningarna vilken skönlitteratur som läses och hur den väljs, hur lärarna undervisar med hjälp av skönlitteratur, vilket syfte skönlitteraturundervisningen har samt vilka svenskämneskonceptioner som går att urskilja. Genom metoden kvalitativa intervjuer framgår det att de tre lärarnas undervisning har mycket gemensamt. Övervägande av verken är ungdomslitteratur, men det förekommer också biografier och vuxenlitteratur. Vilka böcker som läses väljs till stor del gemensamt på de olika skolorna, men mängden tillgänglig litteratur varierar på de olika skolorna och är störst på skolan som baserar all undervisning på teman och kring skönlitterära verk.

Samhället har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Vi har gått från ett jordbruksbaserat samhälle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhälle. Kvinnans roll har förändrats från att ha varit förvärvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. Från 1960-talet har rollen förändrats till att vara deltagande i förvärvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushållsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom området hushållsteknik påverkat kvinnornas arbete i hemmet.

Syftet med denna undersökning är att studera hur processen ser ut på skolor när det gäller hantering av elever som har läs- och skrivsvårigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptäckt av elevers läs- och skrivsvårigheter och genom att individanpassa undervisningen kan läs- och skrivsvårigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts och genom intervjuer av rektorer, lärare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men också studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick också ut på att se om elever får det stöd de behöver och har rätt till men också hur och vilket stöd som sätts in. Undersökningsresultaten visar att elever får stöd och att detta sätts in efter att kartläggning av eleven blivit gjord.

Bakgrund Den psykiska ohälsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa kan utgöra ett växande folkhälsoproblem på längre sikt. Elevhälsan har ansvar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande enligt skollagen, däri ingår även ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skolläkare. Skolsköterskan träffar många barn och har därför en viktig roll i skolan när det handlar om att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gå till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohälsa bland barn 6-16 år.

Arbetet grundar sig både i en empirisk och teoretisk studie. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där en observation på tre olika skolor i Västerbotten har lagt en grund för arbetet. Fokus har legat på att studera hur lärare tar tillvara och kopplar undervisningen till elevens tidigare kunskaper, för att få en helhet och förståelse i skolan samt hur moment börjar och avslutar och om det sker någon uppföljning kring momenten. I observationen låg även fokus på hur elevernas färdiga material hanteras och samlas.Syftet är att försöka komma på ett sätt att kunna dra nytta av tidigare kunskaper eleven fått, för att skapa förståelse och ett helhetsperspektiv i skolan. Jag har gjort litteraturstudier hur portfolioteknik fungerar och hur man kan koppla till tidigare kunskaper.

Syfte och frågeställningarSyftet i studien var tvådelat, dels avsågs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om träning, dels att jämföra hur svenska elitorienterare tränade på 1980-talet och år 2010.Frågeställningar till källanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om träningsupplägg, mental träning och mentala faktorer som påverkar prestationen samt tränarrollen?Frågeställningar kring hur elitorienterare tränade på 1980-talet jämfört med år 2010: Vilka skillnader och likheter i träningsupplägg bland kvinnor och män finns det mellan 1980-talet och år 2010? Har tränarrollen förändrats? Varifrån får elitorienterare sin kunskap om hur de ska lägga upp sin träning?MetodDe metoder som användes i studien var källanalys och enkätundersökning. De källor som analyserats är fem böcker som handlar om orienteringsträning. Respondenterna till enkäten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det år 2010. Antalet respondenter var 13 från 1980-talet och 14 från år 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns både skillnader och likheter i vad som ingår i en elitorienterares träningsupplägg på 1980-talet jämfört med år 2010.