Dagens samhälle kräver att varje enskild individ måste ta beslut över alla de val som vi ställs inför. När det gäller val som antingen gynnar eller missgynnar vår hälsa är möjligheterna idag oändliga. På grund av detta finns det många som ökar i vikt och därmed kan behöva hjälp med att göra en livsstilsförändring. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat och motiverat i valet av att göra en gastric bypass operation, samt att urskilja vilka förändringar som följer efter den typen av livsstilsförändring. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där fyra informanter deltog och studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

SammanfattningSpelberoende är ett ökande samhällsproblem som börjat uppmärksammas allt mer i takt med att spelindustrin expanderar. Allt fler blir spelberoende och drabbas hårt både privat och ekonomiskt. Vi har i den här uppsatsen undersökt hur individens väg in i spelberoendet ser ut samt vilka händelser som lett fram till individens beslut att lämna spelandet bakom sig. Den teoretiska utgångspunkten koncentrerar sig till Custer & Milts tre faser om vägen in i spelberoende och Dolans tre faser om vägen ut samt en litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på intervjuer med fyra spelberoende män som idag är spelfria och är eller har varit aktiva i en spelförening i Göteborg.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal äldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebär att utredningar och prövningar av de äldres behov och beslut om bistånd särskiljs från ansvar för det faktiska utförandet av hjälpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en biståndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet är att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och biståndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Det här arbetet är byggt på en jämförelse mellan två radioreferat av två handbollsmatcher, sända i Radiosporten under februari/mars 2012. Det ena referatet speglar en match med kvinnliga utövare, och det andra en med manliga.Utgångspunkten har varit en kritisk diskursanalys, med liknande fallstudier och tidigare forskning inom närliggande områden som stöd.Syftet med studien har varit att belysa ett område som tidigare varit relativt outforskat, samt att bidra till en medvetenhet inom branschen om hur dam- respektive herridrott bevakas och vilka skillnader som finns.Resultatet visar att det finns stora likheter i referaten, men också skillnader som är viktiga att ta i beaktning. Jag kunde se fyra teman som skiljde mellan dam- och herrmatchen. Det första som jag såg var att damhandbollen presenterades som något som avvek från normen ? herrhandboll.

Dagens samhälle befinner sig i ständig förändring, därmed är det viktigt för organisationer att även de förändras, det speciellt med tanke på kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förändring ska bli lyckad är det viktigt att personalen känner sig delaktiga och har en förståelse för förändringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstår en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte är det relevant att förändra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie är beskriva och jämföra föreställningar hos chefer på operativ samt taktisk nivå i ett stort kunskapsintensivt företag, angående en förändring av de ekonomiska ansvarsenheterna från ett resultatansvar till ett kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts på chefsnivå för att fånga deras föreställningar kring hur förändringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.

Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen.Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande.Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen.

Risken att drabbas av sjukdom och bli beroende av vård är stor, och att vara utbildad sjuksköterska och bli beroende av vård kan skapa svåra situationer. För att belysa detta komplexa och relativt orörda område valdes syftet att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vara patient. Analysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys av en biografi och en autobiografi, vilket resulterade i fem kategorier som låg till grund för resultatet. Resultatet i studien visar på värdet av att behandla alla patienter som unika individer oavsett vilken kunskap eller erfarenhet de kan tänkas ha. Att alla patienter, även patienter med sjuksköterskeutbildning, har behov av enkel och tydlig information, bekräftelse och stöd.

Enligt 11 § MBL är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frågor som utgör viktigare förändring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagarna. Denna primära förhandlingsskyldighet gäller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen är dels att belysa den här primära förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillämpas i praktiken. Frågeställningarna som behandlas är därför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frågor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sätt att komma överens än genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller är det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frågor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs på ett företag i syfte att studera den praktiska tillämpningen av nämnda lagrum.På företaget där undersökningen ägde rum har tillämpningen av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifråga har stående möten en gång i veckan där personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna är närvarande.

Merparten av kadetterna på den 217:de kursen på Militärhögskolan Karlberg står inför en kommande anställning i Försvarsmakten. Kadetternas anställningsprocess har kantats av obeständiga beslut från Försvarsmakten och fattade beslut som påverkat dem i deras blivande profession som officerare i Försvarsmakten. Utifrån detta hur ser kadetternas vilja till att ta anställning i Försvarsmakten ut?Syftet med arbetet ligger i att utifrån Maslows behovsteori undersöka om det går att finna tendenser kring huruvida kadetterna känner behovstillfredsställelse utifrån de fem steg som utgör Maslows behovsteori och om deras vilja till att ta anställning i Försvarsmakten går att sammankopplas till denna. Arbetet undersöker även om det går att utmärka specifika faktorer som påverkar kadetterna i en högre grad till att inte vilja ta anställning i Försvarsmakten efter examen.Syftet  och frågeställningarna besvaras genom analys av en genomförd enkätundersökning bland kadetterna.

Problem/frågeställningar: När företagsledare runt om i världen ska ta beslut uppgår 40% av dessa beslut till att baseras på magkänslan. Ett påstående kring konkurrensfördelar och magkänsla är att ?ett av de största hindren för konkurrensfördelar är att agera enbart på magkänsla eller intuition?. Denna uppsats tar fasta på det påståendet och granskar hur BI, ett verktyg som stödjer företagsledarna i sina beslut, spelar in. Ett synsätt för att studera konkurrensfördelar är det resursbaserade synsättet, där resurser följaktligen är grunden i det som skapar konkurrensfördelar.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett demonstratorperspektiv föreslå vilken typ av lvrobotsystem som skall vara lvrobotdemonstrator 2010. Metoden som används är att beskriva olika myndigheters uppfattning om demonstrator, den hotbild från luftmål som är aktuell 2010-2020, de aktuella svenska lvrobotsystemen och de uppgifter som FM anser att dessa skall lösa samt teknikutveckling för lvrobotar. En analys av underlaget ger mer konkreta syften och nivåer på demonstratorer, en jämförelse mellan hot och lvrobotsystemens förmåga visar vilka förmågor lvrobotsystemen saknar, slutsatser av lvförbandens uppgifter och teknikutveckling redovisas. Med stöd ur hela underlaget diskuteras sedan vad som skall demonstreras och hur detta skall demonstreras. Avslutningsvis identifieras två system som kan möta kraven på demonstratorn och ett av systemen väljs.

Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. Därför är underrättelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vägledande för svensk underrättelsetjänsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrättelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ?i alla avseenden tydlig? metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktäriseras av olika faktorer, vilka ej framgår i IPB, existerar här ett problemområde.

Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens.Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och sprida kunskap om hur förutsättningarna ser ut för en räddningsledare som skall leda en insats i en anläggning under mark. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de kommunala räddningstjänsterna, med vissa undantag, inte är dimensionerade för omfattande insatser i undermarksanläggningar och dess personal saknar generellt sett erfarenheter av den sortens insatser. En omfattande olycka i en undermarksanläggning innebär att räddningsledaren ställs inför beslutssituationer som kräver att de arbetar på ett annorlunda sätt än de är vana vid. Eftersom den här typen av olyckor är sällsynta krävs regelbundna övningar för att en räddningsledare skall vara tillräckligt förberedd för att genomföra insatser i anläggningar under mark. Det är inte rimligt att räkna med att den enskilde räddningsledaren har erfarenhet av sådana insatser.

Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet.