Sök:

Sökresultat:

261 Uppsatser om Taktiska ćtgärder - Sida 13 av 18

Sensorbestyckning av taktiska obemannade flygande farkoster : UAV'er (Unmanned Aerial Vehicle) ; för underrÀttelseinhÀmtning och positionsbestÀmning

Uppgiften har inneburit att utreda och redovisa nÄgra av de möjliga sensoralternativ som med ett 10-Ärigt perspektiv Àr möjliga att implementera i en svensk UAV motsvarande det svenska UAV - systemet ?Ugglan?. Fokus avseende uppgifter för UAV ? systemet har legat pÄ taktisk nivÄ med inriktning mot spaning och ledning av indirekt eld. Slutligen har uppgiften varit att vÀrdera de olika sensoralternativen och förorda vilken eller vilka sensorer i kombination som ger bÀst effekt sett till tÀnkt anvÀndningsomrÄde för UAVŽn.

Hur skapas taktisk kompetens : En kvalitativ studie av begreppet taktisk kompetens i dess militÀra tillÀmpning

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militÀr taktisk framgÄng. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bÀttre förutsÀttningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tÀnkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmÄga att tillÀmpa dÀr krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhÀmta ny kunskap och uppsatsen diskuterar Àven risken för kompetensfÀllor dÄ erfarenhetshanteringen Àr bristfÀllig och motivation att inhÀmta ny kunskap saknas. Med hjÀlp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmÄga och hÀrtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstÄende dynamik och prövas i en militÀr kontext.

Kunskap a?r mer dialogbaserat a?n monologbaserat : En studie om Knowledge Sharing i sma? och medelstora fo?retag

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

UpprÀttande av arbetsrutiner för bullerutredare

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

Blodtrycksm?tning inom intensivv?rd. En kvantitativ observationsstudie

Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.

Organisering av armĂ©ns insatsorganisation : Är det operativa och taktiska skĂ€l till att förbanden ser ut som de gör?

Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations Är 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har pÄverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag nÀrmade mig problemformuleringen frÄn olika perspektiv. Studien omfattar dÀrmed en mÄngsidig kvalitativ analys av data frÄn bÄde styrdokument och intervjuer.Studien visar att det framförallt Àr de klassiska ?byrÄkratiska teoretiska? perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009.

Utveckling av "All Electric Submarine" nÄgot för Sverige?

I ett flertal lÀnder pÄgÄr en utveckling av sÄ kallade ?All electric ship? som innebÀr atttraditionella framdriftsystem bestÄende av motor-reduktionsvÀxel-axel-propeller ersÀtts meddiverse typer av elmotorer som driver propellern. Denna utveckling fortgÄr Àven inomfartygens hjÀlpsystem, det vill sÀga hydrauliska och pneumatiska pumpar, vridmotorer ochkolvar ersÀtts med elektriskt drivna aktuatorer. Orsaken till att man driver denna utveckling Àrbland annat att minska utstrÄlat buller, minska energiförbrukning, minskaunderhÄllskostnader, öka livslÀngden och öka flexibiliteten i design av fartyg.Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete Àr att utreda vilka tekniskt/taktiska fördelar Sverige kanfÄ om vi driver utvecklingen av svenska ubÄtar mot AES. Detta sjÀlvstÀndiga arbete kommeratt begrÀnsa sig till ett fÄtal av de system som finns ombord pÄ en ubÄt och undersöka omdagens hydrauliska system kan ersÀttas med elektriskt drivna aktuatorer utifrÄn degrundlÀggande förmÄgorna ledning, underrÀttelser, verkan, rörlighet, uthÄllighet och skydd.Metoden som anvÀnds för att analysera dessa eventuella fördelar med en utveckling av ubÄtarmot AES Àr en analys av texter, denna analys bygger pÄ ett kvalitativt tÀnkande.

Operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter vid akut traumaoperation ? ur operationssjuksk?terskors och traumakirurgers perspektiv

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Aff?rsm?ssig allm?nnytta och utanf?rskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Sjukdomsacceptans hos personer med Typ 1 Diabetes

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

EN FR?NTAGEN FRIHET -Patienters upplevelser av att v?rdas isolerade p? grund av smittsam sjukdom

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Fina rÀddningar och raketer i nÀtmaskorna: Om skillnaderna i radioreferat av manliga och kvinnliga lagidrottare

Det hÀr arbetet Àr byggt pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ radioreferat av tvÄ handbollsmatcher, sÀnda i Radiosporten under februari/mars 2012. Det ena referatet speglar en match med kvinnliga utövare, och det andra en med manliga.UtgÄngspunkten har varit en kritisk diskursanalys, med liknande fallstudier och tidigare forskning inom nÀrliggande omrÄden som stöd.Syftet med studien har varit att belysa ett omrÄde som tidigare varit relativt outforskat, samt att bidra till en medvetenhet inom branschen om hur dam- respektive herridrott bevakas och vilka skillnader som finns.Resultatet visar att det finns stora likheter i referaten, men ocksÄ skillnader som Àr viktiga att ta i beaktning. Jag kunde se fyra teman som skiljde mellan dam- och herrmatchen. Det första som jag sÄg var att damhandbollen presenterades som nÄgot som avvek frÄn normen ? herrhandboll.

FörestÀllningar om en förÀndring av ekonomiska ansvarsenheter: en studie pÄ chefsnivÄ i ett IT-företag

Dagens samhÀlle befinner sig i stÀndig förÀndring, dÀrmed Àr det viktigt för organisationer att Àven de förÀndras, det speciellt med tanke pÄ kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förÀndring ska bli lyckad Àr det viktigt att personalen kÀnner sig delaktiga och har en förstÄelse för förÀndringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstÄr en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte Àr det relevant att förÀndra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie Àr beskriva och jÀmföra förestÀllningar hos chefer pÄ operativ samt taktisk nivÄ i ett stort kunskapsintensivt företag, angÄende en förÀndring av de ekonomiska ansvarsenheterna frÄn ett resultatansvar till ett kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts pÄ chefsnivÄ för att fÄnga deras förestÀllningar kring hur förÀndringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.

Materialhantering pÄ byggarbetsplatser : Vilka aktiviteter anser olika arbetsgrupper vara de största problemen betrÀffande materialhantering?

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->