Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av avdelningen Gata & Trafik vid Luleå kommuns tekniska förvaltning. Projektet har handlat om att beskriva tillgängligheten i gatumiljön för personer med funktionshinder utmed stråket Smedjan ? Sundsgården i Luleå kommun samt att ta fram förslag på åtgärder som krävs för att stråket ska bli tillgängligt för alla. Detta stråk har Luleå kommun bedömt som ett primärt stråk eftersom många äldre och funktionshindrade dagligen nyttjar detta stråk. 1993 antog FN:s generalförsamling ett antal standardregler (FN:s Standardregler) för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning jämlikhet och delaktighet i samhället.

Uppdragsgivaren heter Index Braille vilka utvecklar och säljer punktskrivare. Punktskrivare är synskadades produktmotsvariget till en traditionell skrivare. Uppdraget gick ut på att formge och konstruera en användarvänlig punktskrivare. Produkten hade redan vid projektets start döpts till Braille Box. Arbetet startade med en analysfas.

Det vatten som avrinner från hårdgjorda ytor, så kallat dagvatten, innehåller ofta en mängd olika föroreningar, så som tungmetaller och näringsämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. Ett vanligt sätt att rena detta vatten är genom öppna system, som dammar och våtmarker, eftersom de fungerar både som flödesutjämnare och som sedimentationsmagasin.I Steningedalen, Märsta, finns en dagvattenanläggning med dammar och översilningsytor, vars syfte är att rena dagvatten från ett avrinningsområde på ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primära syfte var att leda vattnet förbi Märsta centrum. Tunneln är ca 3100 m lång, sprängd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till Märstaån. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts.

SAMMANFATTNING Jag har velat göra ett förslag på utformning och växtval till en skuggig innergård i Malmös äldsta stadsdel, Gamla väster. Där ligger bostadsrättsföreningen Västerut som tycker att deras gård behöver förnyas och bli mer grönskande. Föreningen har dessutom önskemål om att gården ska vara barnvänlig och lättskött. För att kunna göra ett ståndortsanpassat växtval till platsen har jag undersökt vilka problem som kan finnas när det gäller marken, jorden och klimatet i urban miljö och vilka åtgärder man kan vidta för att avhjälpa dessa problem och förbättra villkoren för växterna. I ett extremt läge, när man vill framhäva en viss karaktär och det ska vara lättskött och hållbart samtidigt som det är frodigt grönskande krävs det att man är extra noggrann med växtvalet och förberedelserna innan plantering. Genom att utföra en enkätundersökning bland de boende i fastigheten fick jag svar på hur de vill att deras gård ska vara och hur de vill använda den.

Nyinvesteringar i nötköttsproduktion leder i allmänhet till stora kostnader. Genom att ersätta traditionella byggnader med enklare typer av väderskydd och låta djuren vistas ute vintertid skulle kostnaden kunna minskas. Upptrampad mark och koncentration av gödsel och urin kring utfodringsplatsen, väderskydd och vatten kan dock bli ett problem då köttdjur hålls ute vintertid. Ett flerårigt projekt Animal-Driven Sustainable Beef Production, som finansierades av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, genomfördes för att utveckla en ny typ av utedriftsystem. Systemet är mobilt och innebär att djuren vintertid vistas på åkermark som ingår i en växtföljd och att de regelbundet får foder på nya ytor.

Kibera kallas ofta för ?Afrikas största slumområde? och för många är området, tillsammans med många andra, ett bevis för att stadsplanering är enormt viktig. Men även när det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker någon slags planering. De boende styr sin närmiljö, de kämpar för att skapa ett hem i på en plats, där infrastruktur och samhällsfunktioner är nästan obefintliga. Därför är det intressant att ta reda på vad det är människorna satsar på, vad det är som blir viktigt i Kibera. Målet med arbetet är att hitta vad de boende själva valt att förlägga i sin bostadsmiljö, då ingen översiktlig planering sker på högre nivå.

Det här examensarbetet uppkom efter en kontakt med SLU i Skara. Författaren är uppväxt i Skara och letade efter ett ämne med lokal anknytning att skriva om. Det här examensarbetet är skrivet för att ledningen på SLU campus i Skara är intresserade av att utveckla sin utemiljö. SLU i Skara vill skapa en attraktiv utemiljö för studenter och forskare som ska kunna utvecklas tillsammans för framtida verksamheter. Arbetet är skrivet ur en landskapsingenjörs perspektiv och fokus i arbetet är hur skötseln i områdets utemiljö kan förbättras och förslag på mindre omprojekteringar som kan göras för att höja kvalitén på utemiljön.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att resandeunderlaget blir så högt som möjligt.

Skogens konung eller präriens prins: var hör visenten hemma egentligen? Visenten är Europas tyngsta nu levande landdjur. Då en vuxen tjur kan nå nästan två meter i mankhöjd och väga upp mot ett ton så är det sannerligen en uppseendeväckande best. Trots detta är den relativt okänd: många jag talat med har varit omedvetna om existensen av denna art. Av dom som känt till den har flera haft föreställningen om att den är utdöd, eller blandat ihop den med antingen uroxen eller myskoxen.

Information om avverkningsbestånd är avgörande för att kunna planera flödet av olika virkessortiment, och därmed kunna leverera rätt mängd virke i rätt tid mot avtalade kontrakt. Det är också avgörande för att bedöma ersättningen till entreprenörerna. Västra skogsägarna håller på att utveckla ett avverkningsplaneringssystem, Swiss, som skall klara detta. I systemet skall finnas rutiner för inventering av träden i bestånden och andra beståndsvariabler som terrängtransportavstånd, bärighet etc. Det här arbetet inskränker sig till att undersöka trädvariabler i slutavverkningsbestånd enligt tre olika inventeringsmetoder.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

Världen idag förväntas möta stora förändringar i klimatet. Följdeffekterna är många och leder exempelvis till havsnivåhöjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mängder vatten i urbana miljöer är en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvämningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mängder vatten orsakade av klimatförändringar kan hanteras i gestaltningen av staden, där vattnet ska ses som en resurs istället för ett problem. Målet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mängder vatten och som kan vara attraktivt både när det blir vattenfyllt och när det är torrlagt. Stadsrummet ska även kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhäva klimatförändringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestått av en kunskapsinhämtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) på klimatanpassning har studerats, vilket visade på att de till stor del ser de ökade mängderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invånare.

Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.

Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.